VERKSAMHETSPLAN 2001
Beställarförbundet DELTA på Hisingen skall årligen upprätta en verksamhetsplan. Planen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall också innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Efter beslut i Beställarförbundets styrelse skall verksamhetsplanen underställas Beställarförbundets ägare för slutligt godkännande.
År 2001 är Beställarförbundets femte verksamhetsår. Planen för 2001 baseras på den inriktning som anges i tidigare verksamhetsplaner för Beställarförbundet. Dessa planer, och den bedrivna verksamheten, utgör därmed en naturlig förutsättning för det kommande året. Samtidigt är det viktigt att planen fortlöpande lämnar visst utrymme för nya initiativ i enlighet med lagstiftarnas intentioner om nyskapande verksamhet. En alltför detaljerad plan skulle riskera att begränsa detta viktiga inslag i försöket.
Verksamhetsplanens disposition knyter an till begreppen Kunskaps-DELTA och Åtgärds-DELTA som återfinns i tidigare planer. Under respektive rubrik tas 2000 års plan som utgångspunkt för dels en nulägesbeskrivning, dels en framåtsyftande text inför 2001.
Utöver detta finns avsnitt som berör övriga pågående försök enligt SOCSAM-lagstiftningen. Vidare beskrivs aktiviteter i enlighet med de så kallade samverkanspropositionen ”Prop 63”/FRISAM. Slutligen innehåller verksamhetsplanen också förslag till budget för och finansiering av Beställarförbundets verksamhet.
1. STRATEGISKA FRÅGOR
Beställarförbundet första verksamhetsår, 1997, ägnades huvudsakligen åt information och förankring av de möjligheter som försöksverksamheten medför. Under 1998 och 1999 har Beställarförbundet beslutat stödja ett antal aktiviteter inom såväl Kunskaps- som Åtgärds-DELTA. En tredje fas som inleddes i och med hösten 1998 och som fördjupats under 1999 och 2000 är olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter kring de beslutade insatserna. I det kommande arbetet, framför allt under 2001, kommer en ny dimension av utvärderingsarbetet att fokuseras, nämligen sammanställning och analys av resultat och erfarenheter. Med detta arbete som grund kommer arbetet med information samt återföring och implementering av vunnen kunskap och gjorda erfarenheter att fokuseras inom DELTA-samverkan. Implementering beskrivs nedan som en strategisk fråga. Arbetet med information är likaledes strategiskt och beskrivs under punkt 2.6.
Under de gångna åren har DELTA engagerat sig i ett flertal aktiviteter. Sammantaget omsluter dessa ca 60 miljoner kronor på årsbasis. Aktiviteterna kan grovt delas upp i två grupper där den ena kan beskrivas med begreppet tidig och samordnad rehabilitering inom det sociala och/eller medicinska området. Den andra gruppen aktiviteter syftar till att få (tillbaka) arbetslösa Hisingsbor till arbete eller utbildning. En tredje grupp aktiviteter som kommit att bli allt mer tydlig är så kallade främjande eller förebyggande aktiviteter.
Förutom i dessa särskilda aktiviteter bedrivs DELTA-arbete främst i de så kallade DELTA-grupper som finns etablerade i Hisingens stadsdelar. DELTA-grupperna arbetar med såväl rehabilitering av enskilda individer som med att identifiera och kartlägga olika gruppers behov av samordnade insatser. Under det kommande verksamhetsåret kommer DELTA-grupperna att involveras i arbetet med implementering av DELTA-samverkans erfarenheter.
En gemensam nämnare för allt arbete inom DELTA-samverkan är att det handlar om ett förändrat synsätt som innebär att
* all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov och förmåga
* Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och
* de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar
1.1 En levande process
I DELTA-samverkan baseras åtgärdsförslag på gemensamt vunnen kunskap. Denna kunskap är i första skedet naturligen grundad på erfarenheter inom respektive samverkansorganisation. De erfarenheter och den kunskap som olika aktiviteter inom DELTA ger är däremot vunnen ur samverkan. Detta blir ett nytt Kunskaps-DELTA baserat på ÅtgärdsDELTA och innehållande unik kunskap som måste tas tillvara dels i form av utveckling av DELTA´s olika åtgärder, dels genom återföring till ägarorganisationer med flera, dels genom opinionsbildning i syfte att få till stånd förändringar, till exempel i regelsystem.
Det faktum att Beställarförbundet nu är engagerat i ett antal aktiviteter ger därmed anledning att betona vikten av att hålla utvecklingsarbetet levande. År 2001 och 2002 utgör försöksverksamhetens två sista år. Detta faktum betonar ansvaret hos samtliga berörda att förmedla vunna erfarenheter och delta aktivt i en diskussion om villkoren för det framtida arbetet med rehabilitering. Särskilt gäller detta rehabilitering av de grupper vars behov och/eller förmåga inte möts respektive inte tas tillvara med nuvarande organisering av välfärden. Det är också angeläget att betona att pågående aktiviteter inom DELTA-samverkan inte stelnar i en form utan lever under en kontinuerlig förändringsprocess.
1.2 Långsiktighet och kontinuitet
DELTAsamverkan skall i första hand riktas mot Hisingsbor som under lång tid varit hänvisade till, eller riskerar att hamna i, ett passivt liv. Att återföra dessa personer till ett aktivt liv kräver bland annat engagemang och förtroende hos såväl Hisingsbor som personal. En annan strategisk faktor är tid. Det är viktigt att de behov som identifieras gemensamt av Hisingsbon och den samverkande personalen får utgöra utgångspunkt för vilka insatser som skall göras och i vilket tidsperspektiv dessa skall genomföras. En erfarenhet som vunnits är att alltför ofta blir det tvärtom, dvs en insats har en utmätt tid och till denna tidsrymd skall rehabiliteringen anpassas. Detta förhållande är vanligt förekommande inte minst inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, där olika åtgärder är tidsatta utan koppling till den enskilde Hisingsbons behov/förmåga. Dessutom har åtgärderna ofta en direkt koppling till Hisingsbons försörjning. Sammantaget riskerar effekten att bli att åtgärderna riskerar att mer ta sikte på försörjning än på rehabilitering mot arbete. Detta förhållande har uppmärksammats för de grupper som DELTA-samverkan avser.
Den strategiska frågan är att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Försörjningen måste tryggas så att kraften kan läggas på återgång till arbete. Den form som Beställarförbundet valt att pröva är en alternativ arbetsmarknad, där Hisingsbor med nedsatt förmåga under kortare eller längre tid ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. Den alternativa arbetsmarknaden ställer stora krav på Hisingsbons aktiva deltagande i sin rehabilitering och på personalens professionella förmåga att i en dialog med Hisingsbon och över myndighetsgränser se till att Hisingsbons behov och förmåga prövas kontinuerligt.
1.3 Utvärdering av försöksverksamheten
DELTA-samverkan grundas på en försökslagstiftning, SOCSAM. Därmed är utvärdering av verksamheten en strategisk fråga.
Utvärderingsarbetet har varit en integrerad del av DELTA-samverkan sedan start. Under 2001 kommer arbetet att växla karaktär från att ha varit koncentrerat till uppbyggnad av metoder och rutiner för bland annat insamling av data, kommer arbetet att fokuseras på sammanställning av resultat och analys. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket som har ansvaret för den centrala utvärderingen kommer att presentera sin samlade bedömning av SOCSAM-försöken den 1 oktober 2001. Detta innebär att det lokala arbetet med sammanställning och analys skall vara färdigt den 1 maj för att kunna beaktas i den centrala slutrapporten.
Beträffande utvärderingen av DELTA-samverkan kan tre nivåer urskiljas.
Försöksverksamhetens resultat bestäms ytterst av de Hisingsbor som kommit i kontakt med försöket. Om Hisingsbornas välbefinnande och/eller förmåga att försörja sig ökat till följd av försökets insatser kan resultatet beskrivas som lyckat, eftersom detta är det yttersta syftet med försöksverksamheten. Under 1999 påbörjade, genom Socialstyrelsens och Riksförsäkringsverkets försorg, samtliga SOCSAM-försök mätningar på individnivå. Dessa mätningar kan sedan ställas samman till agregerade resultat för hur olika aktiviteter inom SOCSAM-försöken har påverkat individerna. Dessa resultat eller effekter kan sedan ställas mot de insatta resurserna och på så sätt kan effektiviteten i rehabiliteringsarbetet mätas.
Nästa nivå kan benämnas aktivitetsnivån eller den professionella nivån. Utvärderingen tar här sikte på att utröna om de enskilda DELTA-projekten med nya arbetssätt och förutsättningar medför förbättrade resultat i rehabiliteringsarbetet. Ansvaret för utvärderingsarbetet på denna nivån ligger lokalt hos DELTA, vars styrelse vid ett flertal tillfällen uttalat vikten av att följa och värdera de insatser som styrelsen beslutat stödja. Institutioner vid Göteborgs Universitet har engagerats för att bistå vid genomförandet av denna del av utvärderingen.
Pågående utvärderingsarbetet på aktivitetsnivå kommer att kompletteras med kalkyler och uppföljningar av de olika aktiviteternas samhällsekonomiska betydelse. Ytterligare en studie som genomförs är en värdering av DELTA-samverkan utifrån perspektivet lärande organisation.
Vidare görs uppföljning av vilka effekter som DELTA´s aktiviteter har haft på de berörda "hemma”-organisationerna. Frågan kan ses åtminstone från två perspektiv. I samband med att en DELTA-aktivitet etableras riktas resurser mot en speciell målgrupp. Denna målgrupp skulle annars ha fått service hos någon/några av hemmaorganisationerna. Innebär DELTA-aktiviteten att ett utrymme skapas i hemmaorganisationen, och i så fall, hur tas detta utrymme till vara? Det andra perspektivet aktualiseras när en DELTA aktivitet varit igång och vunnit erfarenheter. Hur återförs dessa erfarenheter till hemmaorganisationerna och hur påverkar erfarenheterna arbetssätt, rutiner metoder mm vid respektive hemmaorganisation
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har regeringens uppdrag att utvärdera samtliga försök som bedrivs under SOCSAM-lagstiftningen. Detta kan sägas utgöra den nationella nivån av utvärderingsarbetet. Denna nivå tar i första hand sikte på de övergripande målen och strukturerna. Frågor som skall besvaras är om den finansiella samordningen lett till ökad effektivitet i rehabiliteringsarbetet och i användningen av de samhälleliga resurserna för rehabilitering. Vidare skall frågor kring det politiska arbetet belysas liksom huruvida olika professioners arbetssätt ändras till följd av försöket.
1.4 Implementering
Implementering eller inväxling av kunskap och erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten kommer att vara en strategisk fråga under den resterande försökstiden. En ansvarsfull implementering kräver både tid och resurser. Det är sannolikt också så att goda exempel på implementering kommer att utgöra värdefulla argument i en kommande diskussion om såväl villkor som organisering av välfärdsarbetet.
I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat
”Resultat, erfarenheter och utvärdering av DELTA-samverkan utgör (också) grunden i arbetet med att växla över aktiviteterna i DELTA till mer bestående former, givet att resultaten visar på nytta av en sådan växling. Detta växlingsarbete kommer att öka i omfattning för att utgöra ett dominerande inslag under senare delen av 2001 och år 2002. Växlingen kommer att ha olika inriktning beroende på varje aktivitets förutsättningar. Genomgående bör dock växlingsarbetet präglas av det synsätt som DELTA-samverkan etablerat. Förutsättningar bör således ges för ett fortsatt gemensamt ansvarstagande, där medarbetarnas kompetens tas tillvara och utvecklas till Hisingsbornas fromma.”
Arbetet med implementering bör ske på flera nivåer. En nivå, den nationella, tar sikte på att få beständiga ändringar i lagar och andra regelverk. Ändringar som syftar till SOCSAM-lagstiftningens målsättningar om ökad effektivitet i rehabilitering och användning av de samhälleliga resurserna. Resultaten från utvärderingen, som kommer att publiceras den 1 oktober 2001, kommer här att spela en avgörande roll. Lika avgörande är emellertid att berörda aktörer, såväl förtroendevalda som tjänstemän, utnyttjar resultat och erfarenheter i en dialog som syftar till förändring.
En annan nivå är aktivitetsnivån. Här handlar det om att finna ny finansiering när SOCSAM-möjligheten inte längre står till buds. Ny finansiering kan också innebära ändrad organisatorisk hemvist eller helt ny organisering. Ett arbete med denna inriktning måste vara slutfört under våren 2002 för att kunna beaktas i de budgetförutsättningar för 2003 som beslutas under försommaren 2002.
Ytterligare en nivå - eller snarare en dimension - är den professionella implementeringen. Här handlar det om att överföra kunskap och erfarenheter mellan kollegor såväl inom den egna organisationen som inom andra samverkande organisationer. Denna dimension av implementeringsarbetet har funnits med under hela DELTA-perioden, men behöver ytterligare fokuseras och systematiseras under de kommande två åren.
Den sammantagna bedömningen är att inväxlingen av DELTA-samverkans erfarenheter innebär ett omfattande arbete på flera nivåer och med olika inriktningar. För att fullgöra detta ansvar behöver särskilda resurser avsättas. Föreliggande plan innehåller sådana resurser.
1.5 Vuxenutbildning - ett strategiskt ansvarsområde
Från och med år 2000 ansvarar Beställarförbundet för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Detta ansvar möjliggör en unik och nära koppling mellan rehabiliteringsarbetet och utbildning. Att utbildning är strategisk i rehabilitering och i det förebyggande arbetet är oomtvistat. Resultat från Kunskaps-DELTA bekräftar detta bland annat för gruppen långtidsarbetslösa, hos vilka brister i såväl grund- som yrkesutbildning som svenska språket är avgörande orsaker till att arbetslösheten inte kan brytas.
Hisingsbornas utbildningsbehov bestäms ytterst av arbetsmarknadens krav på den arbetskraft som efterfrågas. Det är därför strategiskt viktigt att finna former för att beskriva hur dessa krav kommer att utvecklas på både kort och lång sikt.
För att säkerställa kopplingen mellan utbildning och rehabilitering krävs rutiner för att identifiera Hisingsbornas behov av utbildning. Detta sker i samband med att kartläggningar och bedömningar görs inför upprättande av handlingsplaner för rehabilitering. Sådana planer upprättas dels hos de samverkande myndigheterna dels inom ett flertal av DELTA´s aktiviteter. Målet skall vara att finna former så att utbildningen i så stor omfattning som möjligt blir anpassad till Hisingsbons behov och förmåga. En sådan anpassad utbildning blir ett verkningsfullt instrument i rehabiliteringsarbetet.
Beställarförbundet har redan tidigare pekat på behovet av anpassad svenska för invandrare (Sfi), inte minst för de grupper av Hisingsbor hos vilka brister i svenska språket leder till isolering och passivitet. Från 1 augusti 2000 har Beställarförbundet även fått ansvaret när det gäller identifiering av behov av Sfi. Detta ger förutsättningar för att etablera nya och anpassade former i Sfi-utbildningen. I detta arbete kommer etablerade invandrare med egna erfarenheter att vara en nyckelgrupp.
Finansieringen av Beställarförbundet uppdrag inom vuxenutbildningsområdet sker nästan uteslutande genom tillskott av medel från Vuxenutbildningsnämnden. I separat bilaga - Verksamhetsplan för Vuxenutbildningscentrum Hisingen 2001 - framläggs förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningsområdet. Denna plan kommer sedan att fastställas av Vuxenutbildningsnämnden.
1.6 Databearbetning och behörighet
SOCSAM-lagstiftningen medger en avancerad samordning av finansiella resurser i syfte bland annat att effektivisera rehabilitering och öka personalen kompetens. Det senare förmodas uppstå som en effekt av samverkan där kompetenser möts.
I DELTA-arbetet läggs stor vikt vid Kunskaps-DELTA, där ökad kunskap om målgrupper och rehabiliteringsflöden är centrala inslag. För att erhålla sådan kunskap krävs inte sällan olika former av registerbearbetningar. För att göra sådana bearbetningar maskinellt krävs tillstånd, vilket innebär en tidsutdräkt i arbetet. Det praktiska tillvägagångssättet har i stället varit att manuellt bearbeta uppgifterna. Detta görs av behörig personal under säkerställd sekretess. Processen är emellertid kostsam och förmodligen knappast genomförbar vid större material. Sekretariatet har inlett en diskussion med övriga SOCSAM-försök och de centrala intresseorganisationerna om tillstånd för bearbetningar. Detta initiativ kan leda till förslag om ett gemensamt agerande från försökens politiska ledningar.
Behörighetsfrågor aktualiseras inom Åtgärds-DELTA på så sätt att inom aktiviteter där kompetenser från flera myndigheter finns företrädda sätter regelverken gränser för åtkomst av varandras information om en person eller grupper av personer. Det handlar inte om att gå in och tillföra/ändra information hos en annan myndighet. Det handlar om att få tillgång till agregerad information eller huruvida åtgärder är vidtagna i enskilda fall - åtgärder som man tillsammans och med den berörda Hisingsbons samtycke varit överens om. Projekten arbetar sålunda med individens samtycke samt med gemensamt ekonomiskt ansvar (SOCSAM) men kan inte till fullo utnyttja de fördelar som datorisering av information kan ge. En mer avancerad form av gemensam kunskap i ett projekt är att man upprättar ett gemensamt register över personer och händelser inom projektet. Även för detta krävs emellertid tillstånd. Behörighetsfrågorna är föremål för diskussion mellan SOCSAM-försöken i syfte att finna gemensamma förslag.
2. KUNSKAPS-DELTA
2.1 Ökad kunskap om målgrupper
I 2000 års plan anges följande inriktning
Under 2000 bör arbetet med att fördjupa kunskapen om målgrupperna fortsätta. Grupperna psykiskt sjuka, ”nollklassade” och personer med besvär i leder och rörelseorgan skall ägnas särskild uppmärksamhet. Resultat från pågående DELTA-aktiviteters arbete kommer också att ge ny kunskap om målgrupper. Det är väsentligt att målgrupp för målgrupp pröva vilken samverkans-form som ger bäst resultat sett såväl ur individens (mänskligt lidande), som ur samhällets (samhällsekonomins) synpunkt. Eventuella förslag om tillstånd att lägga upp register alternativt att samköra register tas upp i Beställarförbundet.
Under innevarande verksamhetsår har arbetet med ökad målgruppskunskap bedrivits i de så kallade DELTA-grupperna som började etableras under våren 1997 i Hisingens olika stadsdelar. Dessa är lokalt arbetande grupper, sammansatta av personal från de samverkande myndigheterna. Gruppernas uppgift är främst att utforma samverkansmönster som är effektiva med hänsyn till respektive befolknings behov och de möjligheter som SOCSAM-lagstiftningen innebär. Grupperna skall också arbeta med flödes-analyser (se nedan) samt även bedriva praktiskt rehabiliteringsarbete. Det senare är viktigt bland annat ur aspekten att ge impulser och kunskap i arbetet med målgrupps- och flödesanalyser.
Förutom detta lokala arbete i syfte att öka kunskapen om målgrupperna har inventeringar och bearbetningar av register genomförts under 2000. En inventering av gruppen ”nollklassade, sjuka”, dvs de sjukskrivna som ej är sjukpenningplacerade har presenterats. Som ett resultat av denna inventering har ansvars- och bemötandefrågor fokuserats.
För fjärde gången genomfördes under året en inventering av samtliga långtidssjukskrivna för att få ökad information om de sjukskrivna Hisingsborna samt även kunna göra jämförelser över tiden för att på så sätt se eventuella samband mellan DELTA-aktiviteter och sjukskrivningsmönster. Inventeringar av detta slaget ger värdefull information när det gäller att ”spåra” både målgrupper och samarbetspartners i det fortsatta arbetet.
Med samma syfte har under 2000 gruppen Hisingsbor som har sin försörjning helt eller delvis i form av socialbidrag följts.
Under 2001 kommer resultat från flera av DELTA´s aktiviteter att föreligga. Dessa resultat kan i sin tur ge upphov till förslag om ytterligare kartläggningar eller förslag på åtgärder för att möta de behov som kan komma att framgå.
Myndighetsgemensamt kartläggningsarbete kan hämmas av begränsningar när det gäller möjligheter att få tillgång till de olika myndigheternas databaser. DELTA´s sekretariat kommer att ta initiativ för att underlätta myndighetsgemensamma kartläggningar. Som framgår av citatet från årets plan kan behov uppstå att begära tillstånd för att upprätta register eller göra samkörningar. Under 2001 bör samma förhållningssätt gälla i dessa frågor som under 2000.
Inriktningen på arbetet med att öka kunskapen om målgrupper under år 2001 bör vara densamma som under innevarande år
2.2 Ökad kunskap om rehabiliteringsflöden
I 2000 års plan anges följande inriktning
Kunskap om rehabiliteringsflödena skall ges högsta prioritet under 2000. Särskild uppmärksamhet skall ägnas glapp och flaskhalsar i nuvarande system då dessa förorsakar såväl lidande som kostnader. Förslag skall tas fram för att så långt möjligt eliminera dessa brister. De båda ersättningssystemen sjukförsäkring och socialbidrag/ersättningsstöd skall ägnas särskild uppmärksamhet. Bland målgrupperna skall psykiskt sjuka och personer med besvär i leder och rörelseorgan prioriteras.
Varje aktivitet som startas inom DELTA bör ha ”flödeskunskap” som ett viktigt inslag. Det är denna kunskap som, vid försöksperioden slut, kommer att ligga till grund för eventuella justeringar i dagens system. SOCSAM-lagstiftningen handlar ytterst om avvägningen av samhällets resurser mellan dels aktiva rehabiliteringsinsatser, dels passiva ersättningssystem.
Studier av flöden prövar, liksom studier av målgrupper, den gemensamma synen på och ansvaret för rehabilitering. Eftersom synsättet om det gemensamma ansvaret alltmer har fått gehör blir det i det fortsatta arbetet i första hand angeläget att inhämta ytterligare kunskap om flödena samt finna former för att systematisera och använda/implementera denna kunskap. Möjligheten att ”bygga rehabiliteringskedjor” och därmed skaffa kunskap om glapp och flaskhalsar finns i första hand bland de medarbetare som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. DELTA innebär en möjlighet och ger motiv för att inte endast se till mötet mellan Hisingsbon och den egna verksamheten, utan även vad som händer både före och efter det att den egna myndigheten fullgjort sin uppgift.
Annorlunda uttryckt - det handlar om att se rehabiliteringen från individens perspektiv och att så långt möjligt göra individen delaktig och aktiv i sin rehabilitering. I detta arbete har DELTA-grupperna en central roll, liksom i arbetet med att ta fram och analysera flöden och behov.
Kunskap om rehabiliteringsflödena är emellertid inte endast en angelägenhet på individnivå. Flödesstudier kan även göras på agregerad nivå. Ett exempel på detta är den under våren 1999 genomförda studien av flödena inom försäkringskassans verksamhet, det så kallade väntetidsprojektet. Detta har givit värdefull kunskap som omsatts i åtgärder. För att mäta effekten av dessa åtgärder planeras en ny väntetidsstudie till år 2001.
Det andra stora försörjningssystemet inom försöksverksamheten är socialbidrag. På motsvarande sätt som inom sjukförsäkringen finns det anledning att studera hur gruppen socialbidragstagare ”flödar” genom systemet. Den ovan nämnda dokumentationsstudien samt inventeringsarbetet kring gruppen ”sjuka, nollklassade” har givit uppslag till flödesstudier som i sin tur kommer att resultera i åtgärder som syftar till att effektivisera rehabiliteringen mot egen försörjning.
Ytterligare ett exempel när inventeringsarbete gått över i flödesstudier är arbetet kring gruppen psykiskt sjuka som är under behandling vid Hisingens allmänpsykiatriska mottagningar. Under 2001 kommer dessa flödesstudier att resultera i förslag på effektiviseringar av rehabilitering vid psykisk ohälsa.
Kunskap om rehabiliteringsflödena skall ges högsta prioritet under 2001. Särskild uppmärksamhet skall ägnas glapp och flaskhalsar i nuvarande system då dessa förorsakar såväl lidande som kostnader. Förslag skall tas fram för att så långt möjligt eliminera dessa brister. De båda ersättningssystemen sjukförsäkring och socialbidrag/ersättningsstöd skall ägnas särskild uppmärksamhet. Bland målgrupper skall ”sjuka, nollklassade” och psykiskt sjuka prioriteras.
2.3 Ökad kunskap om effekter
I 2000 års plan anges följande inriktning
De aktiviteter som startar med DELTA-finansiering skall värderas utifrån effektmål. Under 2000 bör ett arbete påbörjas som syftar till att på individnivå sammanställa och analysera effekter och effektivitet av rehabiliteringsarbete samt av sysselsättningsskapande åtgärder. I stadsdelar med pågående eller planerat folkhälsoarbete bör den möjlighet som DELTA representerar användas som ett aktivt verktyg i det förebyggande arbetet.
Mätningar av effekter och effektivitet tillhör, liksom kunskap om målgrupper och deras ”flöde” genom rehabiliteringen, det som bör tillhöra varje DELTA-aktivitet. Formerna för detta arbete får, precis som sägs i tidigare verksamhetsplaner, växa fram. Det finns idag inga etablerade system för dessa mätningar. Orsaken till det är att varje verksamhet, varje sektor, i dagens (budget)system primärt har ett intresse av att spegla den egna verksamheten i form av prestationstal och produktivitet. Det finns inget tydligt incitament att ägna intresse åt en individs hela rehabiliteringsperiod.
SOCSAM-lagstiftningen och därmed DELTA ger emellertid legitimitet åt ett synsätt där effektivitet snarare än produktivitet är målet. Detta ger i sin tur anledning att finna former för att mäta effektiviteten i rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder. Att utveckla mått och metoder kräver ett brett engagemang. DELTA har tidigare tagit initiativ till en gemensam diskussion mellan SOCSAM-försöken och Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i detta syfte. Resultatet av denna diskussion är att resultatmätningar från och med 1999 genomförs på individnivå inom samtliga SOCSAM-aktiviteter inom alla försöksområdena. Dessa mätningar speglar två förhållanden, dels individens upplevda välbefinnande, dels individens förmåga att försörja sig utan stöd från samhället. Dessa mätningar kommer att utgöra ett komplement till övrig utvärdering på projektnivå och "systemnivå”. Under 2001 kommer resultat från dessa mätningar att presenteras och bilda underlag i arbetet att ta fram mått på effektiviteten i rehabiliteringsarbetet. Med samma syfte har Stadsrevisionen och Riksrevisionsverket påbörjat en diskussion om förutsättningarna för att mäta effektiviteten i rehabiliteringsarbetet. DELTA-samverkans erfarenheter utgör därvid en utgångspunkt för revisionens arbete.
Allteftersom kunskapen om kostnader och effekter av rehabiliteringen ökar kommer det att bli intressant att diskutera det förebyggande arbetet. Detta måste rimligen ställas mot kostnaden för och resultatet av hela rehabiliteringen i stället för respektive sektors/aktörs insatser.
De aktiviteter som startar med DELTA-finansiering skall värderas utifrån effektmål. Under 2001 skall en redovisning ske av genomförda effektmätningar på individnivå. Revisionens arbete med att utveckla effektivitetstal bör stödjas. I stadsdelar med pågående eller planerat folkhälsoarbete bör den möjlighet som DELTA representerar användas som ett aktivt verktyg i det förebyggande arbetet.
2.4 Ökad kunskap om regelverk, organisation mm
I 2000 års plan anges följande inriktning
Under 2000 bör insatser göras för att utveckla metoder och system i syfte att sprida information om relevanta delar av de samverkande myndigheternas regelverk och förändringar i dessa. De samverkande myndigheterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt eventuella följder av ändrade regelverk såväl inom myndigheterna som hos andra aktörer.
Denna inriktning motiveras bland annat av att de samverkande myndigheterna måste informeras om och respektera respektive myndighets regelverk. ”Det går inte att bygga en samverkan på okunskap och fördomar”.
Det är därför viktigt att finna former för spridning av ändringar i de ingående myndigheternas regelverk. Det kan röra sig om lagändringar eller förordningar som har betydelse i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmarknadsverkets nyorientering för arbetsmarknadspolitiken är ett konkret exempel
I sammanhanget bör erinras om att SOCSAM-lagstiftningen inte i något hänseende tar över socialtjänstlagen eller någon annan myndighetslag när det gäller prövning av bistånd etc. Myndighetsutövning är således inte ett område för samverkan. Denna åvilar exklusivt varje myndighet för sig.
Insatserna inom området har hittills varit koncentrerade till DELTA-grupperna. I dessa har man i arbetet med att finna gemensamma former och i det direkta rehabiliteringsarbetet tillskansat sig kunskap om varandras organisationer och regelverk Det är viktigt att detta arbete i fortsättningen även kommer att omfatta all personal inom de sam-verkande myndigheterna som arbetar med rehabilitering. DELTA´s nätverk för information kommer att engageras i denna fråga.
Inriktningen för arbetet under denna punkt under år 2001 bör vara densamma som under innevarande år.
2.5 Kunskap om pågående aktiviteter
I 2000 års plan anges följande inriktning
Arbetet med att ta fram en Hemsida för DELTA skall fullföljas. Former för á jour hållning av Hemsidan, liksom av förteckningen ”Flera har börjat DELTA!” bör utvecklas. Erfarenheter från de samverkande myndigheterna liksom från andra SOCSAM-försök och de centrala myndigheterna skall tas tillvara.
Inventeringar och förteckningar mister sin aktualitet relativt snabbt. Det gäller därför att finna en form för ā jour-hållning så att de kan utgöra ett värdefullt stöd och förhoppningsvis kunna ge uppslag i det kommande arbetet inte bara på Hisingen utan även annorstädes. I syfte att möta dessa behov har en så kallad Hemsida på Internet tagits i bruk under år 2000. Adressen är www.delta.goteborg.se. En hemsidas attraktivitet bestäms i hög grad av ägarens förmåga att hålla sidan aktuell. Detta bli därför den prioriterade uppgiften under det kommande verksamhetsåret. Liksom under föregående punkt är detta en uppgift som ligger inom arbetsområdet för DELTA´s nätverk för informationsfrågor.
Former för ā jour hållning av Hemsidan, liksom av förteckningen ”Flera har börjat DELTA!” bör utvecklas. Erfarenheter från de samverkande myndigheterna liksom från andra SOCSAM-försök och de centrala myndigheterna skall tas tillvara.
2.6 Information om DELTA
I 2000 års plan anges följande inriktning
Under 2000 skall arbetet med informationsfrågorna ha fortsatt hög prioritet. Den fastställda informationspolicyn utgör en grund för insatserna för att möta olika gruppers informationsbehov. Det nationella informationsarbetet runt SOCSAM-försöken skall stödjas.
I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat
”Beställarförbundets verksamhet grundas på ett riksdagsbeslut och förtroendet som förbundets ägare fått att driva försöket motsvaras av ett ansvar att återföra vunnen kunskap till såväl den egna organisationen som omvärlden. Systematisering och presentation av denna kunskap kommer därmed att vara ett av de viktigaste inslagen i Beställarförbundets verksamhet från och med 2000.”
Försöket rör vid stora värden, inte bara ekonomiskt, utan kanske i lika hög grad mänskligt och professionellt. Det är därför viktigt att så många som möjligt av de direkt inblandade känner sig delaktiga samt att alla andra intressenter kan följa DELTA´s utveckling på ett tillfredsställande sätt.
I den informationspolicy som tagits fram av nätverket för informationsfrågor och fastställts av Beställarförbundet konstateras bland annat att i ett första steg bör insatserna inriktas på - förutom direkt inblandad personal - de samverkande myndigheternas övriga personal. Det är viktigt att det finns kunskap i respektive förvaltning om DELTA. Det gängse sättet för denna informationsspridning är respektive myndighets kanaler för personalinformation.
Den viktigaste gruppen för information är naturligtvis de boende på Hisingen. Här är bedömningen att DELTA bör kunna redovisa konkreta ”individuella” resultat innan någon mer omfattande informationsinsats görs. Den information som hittills gått ut till allmänheten är av allmän karaktär och har bland annat återfunnits i stadsdelsnämndernas information till hushållen. Under år 2001 bör det emellertid finnas förutsättningar att genomföra informationsinsatser utifrån Hisingsbons perspektiv.
Antalet studiebesök har ökat kraftigt. Dessa besök ger inte bara uppmärksamhet åt olika DELTA-aktiviteter utan ger också impulser för det fort-satta arbetet inom DELTA-samverkan.
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har tagit fram två utgåvor av ett för försöks-områdena gemensamt ”SOCSAM-blad”. Detta riktar sig i första hand till förvaltningspersonal. Beroende på utformning och innehåll kan ett sådant initiativ vara värdefullt att vidmakthålla över försöksperioden. Det skulle tjäna som ett komple-ment till händelseutvecklingen i det egna försöksområdet.
Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Försäkringskasseförbundet har under året tagit aktiv del i arbetet med spridning av erfarenheter från SOCSAM-försöken. Konkreta inslag har varit kurser, konferenser och artiklar i förbundens tidningar. Denna samverkan bör fördjupas eftersom intresseförbunden har en central roll i arbetet med spridning och förankring av försöksverksamhetens resultat och erfarenheter.
Under 2001 skall arbetet med informationsfrågorna ha högsta prioritet i syfte att föra ut DELTA-samverkans erfarenheter och resultat. Den fastställda informationspolicyn utgör en grund för insatserna för att möta olika gruppers informationsbehov. Det nationella informationsarbetet runt SOCSAM-försöken skall stödjas.
3. ÅTGÄRDS-DELTA
3.1 Tvärprofessionellt arbetssätt
För att nå framgång i försöksverksamheten krävs ett arbetssätt där olika professioner kan mötas beroende på det behov som uppstått. Sina tidigaste uttryck tog arbetssättet i form av de DELTA-grupper som bildades. Senare har arbetssättet manifesterats i de aktiviteter som Beställarförbundet beslutat om. Dessa karakteriseras av att både överväganden och genomförande grundar sig på tvärprofessionell kunskap.
Som nämns i inledningen av planen är detta synsätt strategiskt eftersom det bland annat bör innebära att verksamheten kommer att avsätta spår även efter försöksperiodens slut. Projekt av sedvanlig karaktär lider ofta av svagheten att påverkan på den ordinarie verksamheten är begränsad. Ett ”synsättsarbete” förutsätter emellertid ett stort engagemang av ordinarie personal som redan är pressad i sin arbetssituation. Konflikten mellan produktivitet och effektivitet blir kanske tydligast i det tvärprofessionella arbetssättet. Ett DELTAgande innebär i det korta perspektivet ett produktionsbortfall på ”hemmaplan”. Beställarförbundet har därför givit förutsättningar för det tvärprofessionella arbetssättet bland annat genom sitt beslut om ersättning vid produktionsbortfall.
I flera stadsdelar har DELTA-gruppernas arbete resulterat i ansökningar till och beslut i Beställarförbundet om resurser för tidig och samordnad rehabilitering. Detta kan sägas manifestera de tvärprofessionella arbetssättet ute i stadsdelarna. Det är viktigt att dessa nya resurser samt befintliga DELTA-grupper verkar för att erfarenheter från tvärprofessionella arbetssättet sprids till övriga delar av respektive profession/förvaltning så att tillämpliga delar kan anammas
I tidigare verksamhetsplaner har betonats vikten av att stödja individerna så att de själva i högre grad kan bli delaktiga och ta ansvar för sin rehabilitering. Många saknar kraft eller kontakter för detta. Här handlar det till exempel om att engagera individen i olika nätverk som kan bestå av föreningar eller andra organisationer. Studiematerial, kurser etc kan också stödja individen. Detta synsätt bör genomsyra DELTA-samverkan under 2001
Ett tvärprofessionellt förhållningssätt med individernas möjligheter och förutsättningar i centrum karakteriserar också det förebyggande folkhälsoarbetet. Som nämns i avsnittet ovan om ”Ökad kunskap om effekter” ger försöksverksamhetens samlade ansvar särskild tyngd åt de förebyggande frågorna. Det är därför viktigt att försöksverksamhetens möjligheter och erfarenheter tas till vara i stadsdelarnas folkhälsoarbete.
3.2 Samverkan med länssjukvården
I ett första skede har DELTA-samverkan omfattat primärvården på Hisingen. Detta har varit en naturlig utgångspunkt eftersom primärvården var en från början definierad samverkanspart. I arbetet har emellertid behov uppstått att vidga samarbetet med (delar av) länssjukvården. Längst har detta arbete gått med psykiatrin, där ett speciellt samverkansavtal upprättats. Innehållet i denna samverkan beskrivs nedan under punkt 3.3.
Förutom den pågående samverkan med psykiatrin, bör Beställarförbundets stöd till reumatologen följas upp. Vidare har diskussioner inletts med ortopedin för att utröna möjliga samverkansområden. Båda dessa specialiteter arbetar inom det största området för sjukskrivning, nämligen sjukdomar i leder och rörelseorgan. Detta faktum motiverar initiativ såväl från ett (sjuk)vårdsperspektiv som från ett sjukförsäkringsperspektiv.
3.3 Psykisk ohälsa
Genom Beställarförbundets beslut har särskilda satsningar kunnat göras när det gäller rehabilitering vid psykisk ohälsa. En sådan är besluten om tidigt och samordnat omhändertagande som bland annat omfattar psykiater och kuratorskompetens vid vårdcentralerna. Genom beslut har också psykologverksamheten fått möjlighet att komplettera sin verk-samhet med mottagning och konsultationer ute på vårdcentralerna.
Utöver detta har ett flertal åtgärder vidtagits i syfte att stärka de professionella sambanden och därmed vårdkedjorna inom psykiatrin. En åtgärd är att Hisingens båda öppenvårdsmottagningar för allmän psykiatrisk vård har utsett medarbetare som ingår i de stadsdelsanknutna DELTA-grupperna. En annan åtgärd är att sektionschefen för allmänpsykiatri vid Östra klinikerna SU ingår i DELTA´s beredningsgrupp. Vidare har försäkringskassan avdelat medarbetare att arbeta speciellt mot de båda nämnda öppenvårdsmottagningarna. Inom Kunskaps-DELTA märks främst den ovan beskrivna inventeringen av patientstocken vid psykiatrins öppenvårdsmottagningar på Hisingen. Bland annat denna inventering har får till följd att en ”policygrupp” bildats bestående av cheferna för allmänpsykiatrin, primärvården, psykologverksamheten, försäkringskassan, socialtjänsten och Af/AMI. Den etablerade och nära samverkan med psykiatrin vid SU/Östra har manifesterats genom ett samverkansavtal, liknande det som Beställarförbundet har med Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län.
Dessa åtgärder kommer att få genomslag under 2001. Det blir då angeläget att samla information och ta tillvara erfarenheter av de ändrade arbetssätten.
Det är viktigt att öka kunskapen om sjukskrivningsmönster etc. Försäkringskassan på Hisingen kommer under hösten 2000 att för fjärde året genomföra en inventering som skall ge bidrag till denna kunskap. Härutöver har DELTA´s beredningsgrupp initierat kartläggningar av sjukdomsmönster och flöden. På grundval av denna och annan kunskap kommer förslag att läggas om strategier och åtgärder i samverkan med psykiatrin och andra rehabiliteringsaktörer.
3.4 Köbearbetningar
I tidigare års verksamhetsplaner konstateras att köbearbetningar är intressanta eftersom de ger snabba resultat och dessutom är relativt sett lätta att starta upp. Det handlar i princip om att öka kapaciteten av redan känd teknik/verksamhet.
I planerna noteras också att det är viktigt att en DELTA-finansiering inte får vara en kompensation för en åtstramning i ordinarie budget. En köbearbetning skall i stället vara ett resultat av till exempel en analys av rehabiliteringsflöden, där man identifierat flaskhalsar som orsakar väntetider, som i sin tur medför kostnader i form av sjukpenning etc. Sådana analyser görs i DELTA-grupperna för enskilda personer. Detta får sedan följas upp för att spåra återkommande, frekventa flaskhalsar, vilket i sin tur skulle kunna medföra en samlad insats av karaktären köbearbetning.
Under 1999 fick Beställarförbundet en redovisning av en väntetidsstudie vid försäkringskassan. Resultaten från studien kom under hösten 1999 att omsättas i förslag till åtgärder i syfte att minska de konstaterade, passiva väntetiderna. Åtgärderna kommer sedan att följas upp under 2001 med en ny väntetidsstudie för att mäta effekter av de insatta resurserna.
3.5 Bedömning av anställningsbarhet
I samråd med stadsdelsförvaltningarna och länsarbetsnämnden tog DELTA redan hösten 1997 initiativ till ett Hisingsgemensamt arbete runt målgruppen ”arbetsföra men ej anställningsbara”. Efter många insatser inom KunskapsDELTA kunde Arbetsmarknadstorget tas i bruk. Arbetsmarknadstorget kan liknas vid ett nav där bedömningar av de arbetslösas behov görs. På detta nav finns sedan ett antal ekrar. Flera av dessa innebär fördjupade bedömningar av arbetsförmågan. Exempel är SOPHIE-projektet, ViCan och Riggen. Sammantaget syftar dessa aktiviteter till att öka individens delaktighet och aktivitet samt öka träffsäkerheten i det fortsatta rehabiliteringsarbetet.
En strategiskt viktig fråga är att flödet mellan olika bedömningsenheter och åtgärder måste säkerställas. Fungerar inte detta är risken påtaglig att de arbetssökande fastnar antingen i väntelägen eller i rundgång mellan olika åtgärder. En förutsättning för att detta skall fungera är att det finns ett antal ”utgångar” ur systemet. Huvudutgången är arbete eller utbildning som skall leda till arbete. Hittillsvarande arbete har emellertid påvisat behov av ytterligare utgångar. Detta behov diskuteras som en strategisk fråga i avsnitt 1.3 ”Långsiktighet och kontinuitet” samt utvecklas i avsnitt 3.6 ”Sysselsättningsskapande åtgärder”.
3.6 Sysselsättningsskapande åtgärder
I avsnitt 1.3 ovan lyfts behovet av långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som en strategisk fråga i det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheten. Arbetsmarknadstorget och övriga bedömningsaktiviteter kommer att ”producera” ett stort antal arbetsförmågebedömningar, gjorda gemensamt av Hisingsbon och myndigheterna. Dessa bedömningar måste motsvaras av adekvata åtgärder, annars är risken stor att gemensamt uppbyggda förväntningar byts i besvikelse och frustration och framtida svårigheter att än en gång motivera en arbetssökande att ta steg mot arbete.
Den valda formen är en ”alternativ arbetsmarknad”, en ”tredje sektor”, där Hisingsbor med nedsatt förmåga under kortare eller längre tid skulle kunna ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. En alternativ arbetsmarknad får inte bli en isolerad och avgränsad företeelse med risk för inlåsning utan måste innehålla incitament som stimulerar ett flöde, helst mot den reguljära arbetsmarknaden.
Under år 2001 bör fortsatta ansträngningar göras att identifiera arbetsuppgifter som kan vara lämpliga i rehabiliteringsarbetet. Vidare bör stor kraft läggas på att formulera försörjningssystem som är kopplade till dessa arbetsuppgifter. Redan tidigt i samverkansarbetet diskuterades en så kallad DELTA-peng. Ett annat alternativ kan vara en utvidgning av det lönebidragssystem som finns idag för arbetshandikappade. I en utvidgad variant skulle detta system kunna komma att omfatta grupper av arbetsföra men ej anställningsbara.
Hittills har några insatser prövats där arbetsinnehållet kan sägas svara mot kraven i rehabiliteringen. De insatser som prövats har en tudelad ambition dels skapa sysselsättning, dels höja miljövärdena på Hisingen. Upprustningen av Kvillebäcken, Återbruket, åtgärder i Lillhagsparken samt upprustning av Kvillesta´n är exempel på sådana insatser.
3.7 Småföretagarpaket
I enlighet med skrivningarna i tidigare verksamhetsplaner har DELTA på flera olika sätt arbetat för att involvera (små)företagarna på Hisingen i aktiviteter med bäring på dels rehabilitering av anställda, sjukskrivna Hisingsbor, dels sysselsättningsskapande åtgärder.
I 1999 års verksamhetsplan beskrevs att Industriföreningen Centrala Hisingen hade gått ut till sina medlemmar, ca 160 företag, med en förfrågan kring sjuk-skrivningssituationen och möjligheten att ta emot praktikanter/lärlingar. Utfallet av denna förfrågan gav inte tillräckligt underlag för hur en fortsättning av en samverkan skall läggas upp. De fortsatta kontakterna med Industriföreningen med flera parter får i stället bli vägledande.
3.8 Det offentliga som arbetsgivare
Rubriken tar sikte på arbetsgivarens, i detta fall det offentligas, ansvar när det gäller rehabiliteringsfrågorna. En genomgång av ärenden och rutiner kommer att ge erfarenheter och också skapa legitimitet i kontakterna med andra arbetsgivare.
En inventering av sjukskrivningsläget visar att ca 180 personer är långtidssjukskrivna (mer än två månader) vid de samverkande förvaltningarna. Merparten, ca 150, av dessa sjukskrivna har sin anställning vid Hisingens stadsdelsförvaltningar.
Beställarförbundet har beslutat att finansiera en projektledare för att undersöka förutsättningarna för ett myndighetsgemensamt agerande. Detta arbete befinner sig för närvarande i fasen KunskapsDELTA. Arbetet kan komma att resultera i förslag till Beställarförbun-det om bland annat förebyggande och rehabiliterande insatser visavi de samverkande myndigheternas personal.
4. ANKNYTNING TILL ANDRA AKTIVITETER
4.1 Övriga SOCSAM-försök
För närvarande pågår sju försök med SOCSAM-lagstiftningen som grund. Förutom Hisingsförsöket finns försök i Stenungsund (4 S), Grästorp (5 S), Gotland, Finspång, Laholm och Haninge. Hyllie stadsdel i Malmö har avbröt sitt försök under 1999. De sju försöken är sinsemellan relativt olika. Olikheterna beror framför allt på att försöken bedrivs i kommuner med helt olika förutsättningar. Å ena sidan Grästorp med 6000 invånare, å andra sidan storstadsförsök som Haninge och Hisingen. Invånarantal och respektive befolknings behov har styrt uppläggningen av vart och ett av försöken.
Det finns naturligtvis även stora gemensamma intressen mellan försöken. I syfte att ta tillvara dessa har nätverk skapats mellan projektledarna samt även mellan de utvärderare och ekonomer som arbetar med respektive projekt. Projektledarna träffar regelbundet såväl de utvärderingsansvariga myndigheterna, socialstyrelsen och riksförsäkringsverket, som de nationella intresseorganisationerna kommunförbundet, landstingsförbundet och försäkringskasseförbundet.
Med de sistnämnda diskuteras bland annat hur intresseorganisationerna på bästa sätt kan stödja försöksverksamheterna. Vidare har en gemensam strategi för informationsspridning tagits fram. Gemensamma kurser och konferenser för erfarenhetsutbyte anordnas också. Ett annat exempel på en gemensam aktivitet som genomförts under 2000 är insatser som riktar sig till gruppen ”första linjens chefer”, som bedöms ha en avgörande betydelse för framgång i förnyelsearbetet.
4.2 Proposition 1996/97:63 (”FRISAM”)
I regeringens proposition 1996/97:63 anges att det finns ett stort behov att mer effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Som riktlinjer för samverkan gäller från och med 1998 att gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör upprättas på central myndighets- och regionnivå, liksom program för gemensam utbildning.
Regionalt i Västra Götalands län har de samverkande myndigheterna upprättat ett gemensamt måldokument som beskriver ambitionerna i rehabiliteringsarbetet. Myndigheterna har också beslutat tillsätta så kallade resurspersoner vars uppgift är att fungera som ”katalysatorer” och ”startmotorer” i de lokala processerna som förutsätts ske utifrån de etablerade lokala samverkansgrupperna.
Ett nätverk har bildats mellan dessa resurspersoner och deras motsvarigheter inom regionens tre SOCSAM-försök Nätverket ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte och dialog kring målgrupper, flöden, arbetssätt mm. En annan aspekt som bör tas tillvara är jämförelser av resultat i samband med utvärdering av de båda försöksmodellerna, där de olika förutsättningarnas inverkan på resultaten bör kunna värderas
5. BUDGET 2001
Verksamhetsplanen är Beställarförbundets normala instrument för finansiering av verksamheten. I en situation med brist på medel måste Beställarförbundet gå till sina huvudmän och begära ny tilldelning, ett både långdraget och byråkratiskt merarbete. Det är därmed av största vikt att den bedömning som görs vad gäller åtgång av medel under budgetåret inte är för begränsad.
Budgetförslaget bör medge ”att Beställarförbundet har utrymme att ta initiativ i den anda som propositionen föreskriver, nämligen nyskapande. En mycket preciserad budget skulle inte svara mot detta ansvar visavi SOCSAM-lagen. Ett rimligt förhållningssätt såväl i år som kommande år är att se budgeten som ett verktyg för utveckling, med utrymme för nya initiativ både från Beställarförbundets sida och från verksamhetens sida” (citat ur tidigare års verksamhetsplaner).
Som framgått har beskrivningarna och förslagen under Kunskaps- respektive Åtgärds-DELTA inte klätts med beräkningar av vilket ekonomiskt engagemang som kan komma att falla på Beställarförbundet. Orsaken till detta är att planen i denna del får betraktas som ett inriktningsdokument. De enskilda projekten kommer att föreläggas Beställarförbundet för beslut, sannolikt i samband med Beställarförbundets sammanträde i december 2000. I samband därmed kommer budgetunderlag att presenteras för varje projekt.
När denna plan upprättas är de ekonomiska förutsättningarna för innevarande år fortfarande inte kända. Den konkreta innebörden i detta är att Beställarförbundet prolongerat 1999 års verksamhet under 2000. Vidare har Beställarförbundet tagit en preliminär budgetram för hela DELTA-samverkan på 56,4 Mkr. Nedbrutet på aktivitetsnivå betyder detta beslut en nedskärning av beslutad och pågående verksamhet med 7%. Budgetramen medger inte heller några nya initiativ. Finansieringen av ramen består av säkerställda ägartillskott på 45 Mkr samt ett saldo från tidigare år på 11,4 Mkr
Den osäkra situationen för innevarande år innebär också en osäkerhet inför 2001.
I sitt inriktningsbeslut för 2001 säger Beställarförbundet bland annat
”Den 31 december 2002 skall DELTA-samverkan vara avvecklad i dess nuvarande form. Det innebär att alla aktiviteter skall ha växlats till andra alternativt nya huvudmän. Denna process skall ha genomförts utifrån den kunskap och de erfarenheter som vunnits i samverkan och som dokumenterats i resultat och utvärdering. En annan innebörd i avvecklingen är att Beställarförbundet inte skall ha några kvar-stående ekonomiska åtaganden i och med årsskiftet 2002/2003.
Denna process måste ske i ordnade former. Ett villkor är då att varje växling ges goda förutsättningar. En sådan är tid. Detta innebär i sin tur att processen måste få ta hela 2002 och sannolikt delar av 2001 i anspråk. Ett annat villkor är att varje aktivitet måste givits en rimlig möjlighet att bidra med sina erfarenheter bland annat i samband med rapportering av utvärderingsarbetet under hösten 2001.
Det är rimligt att föreställa sig att aktiviteterna växlas över i den takt som passar såväl tänkt mottagare som aktiviteten i DELTA-samverkan. För varje aktivitet kan i princip två vägar ses när det gäller växling av ekonomiskt åtagande. En växling kan ske antingen i sin helhet vid ett tillfälle eller successivt i form av en nedtrappad DELTA-finansiering.
För att säkerställa förutsättningarna för denna process och för att ge tillfälle till begränsade nya initiativ, sannolikt främst inom ramen för dels Kunskaps-DELTA, dels informationsspridning, dels - och inte minst - utvärdering torde kostnaderna under 2001 ligga på nivån 60 Mkr.”
En ansvarsfull inväxling som sker på verksamhetens villkor kommer att kräva att resurser avsätts till denna process. Vidare behöver, som nämns i det citerade avsnittet, resurser avsättas för initiativ inom KunskapsDELTA samt för information och utvärdering. Informations- och utbildningsinsatser är strategiska för utfallet av försöksverksamheten. Vad beträffar utvärdering har Beställarförbundets ägare i sitt avtal beträffande DELTA slagit fast att ”betydande resurser skall avsättas till utvärdering av försöksverksamheten”. I denna anda har DELTA engagerat medarbetare i samverkansorganisationerna i såväl lokala som nationella utvärderingsinsatser. Budgetförslaget bör ge utrymme för insatser med dessa inriktningar. Den samlade bedömningen är att det är rimligt att ligga kvar med bedömningen från Beställarförbundets inriktningsbeslut, dvs att verksamheten under 2001 kommer att omsluta 60 Mkr.
Förslag |  |