Vuxenutbildningscentrum
Hisingen
Kicki Nordberg
2000-09-20
Verksamhetsplan för Vuxenutbildningscentrum Hisingen 2001
Vuxenutbildningscentrum är från och med 1/1 2000 ett Deltaprojekt och ligger organisatoriskt under SDF Biskopsgården i verksamheten Integration och Språk.
1. Syfte
Vuxenutbildningscentrum ska
- identifiera och kartlägga utbildningsbehovet bland hisingsborna
- utforma ett utbildningsutbud som motsvarar utbildningsbehovet
- informera om utbildningar och verka uppsökande och rekryterande
- samverka med Deltaprojekt och myndigheter på Hisingen för att bistå med
utbildningsinsatser för deras målgrupper
- uppfölja och utvärdera verksamheten
- vara en sambandscentral för utbildningsfrågor på Hisingen
2. Målgruppen
Vuxenutbildningscentrum vänder sig till boende på Hisingen.
I uppdraget från Vuxenutbildningsnämnden (VUN) och Beställarförbundet Delta ligger det att rikta utbildningsinsatser mot
- personer som behöver studera Sfi
- introduktionsflyktingar
- personer som har kunskaper som ligger på grundskolenivå,
- personer som är långtidsarbetslösa,
- personer som är långtidssjukskrivna
- personer som varit länge i bidrag
Som särskilt uppdrag har VUN givit Vuxenutbildningscentrum Hisingen att bereda utbildning för
- personer med olika inlärningshinder som läs-och skrivsvårigheter, hörsel- eller synskador,
traumatiska upplevelser i samband med krig eller tortyr
- personer med funktionshinder
I kartläggningen av utbildningsbehovet och i de diskussioner Vuxenutbildningscentrum haft med samverkande parter på Hisingen, samt utifrån de mål som Beställarförbundet Delta uttryckt, framkommer mer preciserade grupper till vilka vuxenutbildningen i många fall inte nått fram. Exempel på sådana grupper är:
- Ej studiemotiverade invandrare/flyktingar med eller utan yrkeserfarenheter, men
med bristande språkkunskaper.
- Långtidsarbetslösa svenska män.
- Invandrarkvinnor med många barn och som har svårt att lämna sin stadsdel.
- Invandrarkvinnor med barn som inte har barnomsorg och som inte finns på
socialkontoren eftersom männen försörjer familjerna. Därmed har kvinnorna
inte kommit i kontakt med vuxenutbildningen.
- Personer som finns i rehabilitering , men som i väntan på ex utredning kan börja
en utbildning på deltid.
- Ungdomar runt 20 år, främst unga män, som finns i skarven mellan gymnasieskolan
och vuxenutbildningen. Där har utbildning tillsammans med äldre vuxna inte varit
attraktivt för gruppen.
3. Utbildningsresursen
I utbildningsresursen från VUN finns studieplatser för
- Svenska för invandrare (Sfi)
- Vuxenutbildning på grundläggande nivå (Gruv)
- Orienteringskurser
4. Kartläggning av utbildningsbehovet
Vuxenutbildningscentrum ska fånga upp det faktiska utbildningsbehovet och definiera det innehållsmässigt och kvantitativt genom ständigt pågående kontakter med våra samverkansparter och inte minst i samtalen med de sökande.
Vuxenutbildningscentrum har valt att inte utgå från befolkningsstatistik från stadskansliet, eller arbetslöshetssiffror från LAN etc i kartläggningen av utbildningsbehovet, eftersom den statistiken är alltför ogenomtränglig för att ha som grund till äskande av utbildningsresurser. Personer som i statistiken saknar 9-årig grundskola, behöver inte vara arbetslösa. Personer som är registrerade som arbetslösa behöver inte vara motiverade för utbildning, utan går in i andra projekt istället. Utländska medborgare som är registrerade som lågutbildade, kan vara högutbildade men ha svaga svenskkunskaper och tvärtom utländska medborgare som är registrerade som högutbildade har kan ha faktiska kunskaper på grundläggande nivå, och så vidare. I stället bygger kartläggningen framför allt på diskussioner och planering med Deltaprojekten, (speciellt Arbetsmarknadstorget, Alternativ Arbetsmarknad och ICK), Arbetsförmedlingen och flyktingmottagandet. Den bygger också på analyser av den sökandeström som kommer till Vuxenutbildningscentrum och därtill erfarenheter från tidigare omfattning av utbildningsnivåer. Vuxenutbildningscentrum gjort en bedömning av vad som kan vara en realistisk storlek på utbildningsvolymen. Det finns ju en mängd projekt inom olika myndigheter, med olika koncept som vänder sig till Vuxenutbildningscentrets målgrupp. Ibland är Vuxenutbildningscentrum med och samverkar, ibland sker utbildningsresurserna inom andra budgetområden, ex LAN, Stadskansliet.
En beräkning av antalet personer som är aktuella för utbildningsinsatser under 2001 är
- ca 900 kursplatser i olika former av Sfi, motsvarar ca 450 helårsplatser
Våren 2000 fanns 850 personer boende på Hisingen som studerade Sfi. Under ett kalenderår beräknas en tredjedel avsluta studierna och en ny tredjedel påbörjar sina studier. Det innebär alltså att ca 1.100 personer finns inne i utbildning under år 2000, men till detta krävs 850 kursplatser. Från och med 1 augusti 2000 påbörjas en process med att lägga över ansvaret till Vuxenutbildningscentrum och den processen förväntas vara klar 1/8 2001, då alla Sfi-studerande ingår i uppdraget. En del deltagare avbryter nu utbildningen innan kursslut och går ut i jobb i och med att arbetsmarknaden förbättras. Samtidigt rekryteras deltagare till Sfi genom Arbetsmarknadstorget och AF, vilket förmodligen blir en balans i avbrott och nyrekrytering. Däremot verkar sökandeströmmen till Sfi öka. Jämfört med det antal personer boende på Hisingen som Anmälningsexpeditionen tog emot under 1999, ser det ut som om något fler personer per vecka vänder sig till Vuxenutbildningscentrum. Flyktingmottagandet beräknas ligga på samma nivå som innevarande år.
Med de riktade insatser Vuxenutbildningscentrum gör mot Integrationscentrum för Kvinnor, borde slutsatserna av detta resonemang bli att kan man räkna med en liten ökning av antalet studerande.
- ca 150 kursplatser med olika former av inlärningshinder, som hörselnedsättning och krigs-och tortyrskador, motsvarande 75 helårsplatser.
Under hösten 2000 deltar ca 30 hörselskadade personer i Sfi-utbildning och ett 50-tal personer med inlärningshinder i form av traumatiska upplevelser i samband med krig eller tortyr. Detta är vad man brukar kalla ”dolda handikapp”, dvs behovsgruppen är betydligt större och personerna finns ute i vanliga Sfi-utbildningar, men har låg studietakt, mycket frånvaro och avbryter vanligtvis utbildningen. Eftersom det i uppdraget ligger att informera och utbilda antagningslärare och lärare ute hos utbildningsanordnarna om dessa inlärningshinder, förväntas antalet deltagare öka.
- 400 helårsplatser på Gruv, samt gruvförstärkning för lågutbildade Sfi-deltagare motsvarande 200 helårsplatser därtill 25 helårsplatser i form av gruvförstärkning för Sfi-deltagare med inlärningshinder; sammanlagt 625 helårsplatser.
Under innevarande har har Gruv-resuren sammanräknat reguljär Gruv och Kunskapslyfts-Gruv, legat på 600 helårsplatser. I och med den starka arbetsmarknaden har intresset för studier på Gruv minskat. Utifrån behovet att kombinera olika yrkesinriktade orienteringskurser med svenska, svenska som andraspråk, matematik och samhällskunskap, beräknas en ökning av antalet studerande i denna form, så det troliga är att antalet utbildningsplatser blir oförändrat. Utbildningar för de försäkrade inom Försäkringskassan planeras, förmodligen deltidsutbildningar i kärnämnen kombinerade med orienteringskurer, vilket skulle öka volymen något.
Inom denna utbildningsresurs ligger också Gruv-förstärkning för de Sfi-studerande som saknar grundskolekompetens, motsvarande 200 helårsplatser, för personer med inlärningshinder, 25 helårsplatser.
- ca 600 personer i olika allmänna och yrkesinriktade orienteringskurser, motsvarande 350 helårsplatser
Våren 2000 deltog knappt 300 personer i orienteringskurser anordnade av Vuxenutbildningscentrum. Med tanke på samverkan inom Aktvitetsgarantin både med Arbetsmarknadstorget och AF (där 160 personer påbörjar en utbildning under hösten 2000), förväntas en ökning av antalet studerande. Samtidigt ökar intresset för yrkesinriktade orienteringskurser ex inom transport-, industri-, och serviceyken.
Orienteringskurser är också en möjlighet till förstärkning av Sfi-utbildningen. Orienteringsinslagen kan både vara yrkesinriktade som allmänt orienterande.
Totalt beräknas utbildningsbehovet vara:
- Sfi: 550 helårsplatser
- Gruv: 625 helårsplatser
- Orienteringskurser: 350 helårsplatser
5. Utbildningsplanering
Utifrån det kartlagda utbildningsbehovet ska rektor (som är anställd av VUN och förfogar över utbildningsbudgeten) i samverkan med utbildningsanordnare och företrädare för yrkes- och föreningsliv utforma utbildningar. Rektor har utbildningsresurser inom Sfi, Gruv och orienteringskurser. Genom kreativa kombinationer av dessa utbildningsresurser, ska utbudet innebära stor variation vad gäller studieinriktning/yrkesinriktning, teori-/praktikinslag, snabb/långsam progression, olika behov av motivationsinslag, heltid/deltid, utbildningar förlagda på olika geografiska ställen både på Hisingen och i samverkan med andra vuxenutbildningscentra i stan, samt utbildningar direkt kopplade till olika projekt.
Det är angeläget att fasa in yrkesinriktade orienteringskurser mot yrkesutbildningar både inom AF och inom övrig vuxenutbildning. En yrkesinriktad orienteringskurs kan vara första steget mot en yrkesutbildning, och där moment som återkommer i nästa utbildningssteg kan förberedas och studeras. Målet för deltagaren i orienteringskursen kan både vara att få en kontakt på arbetsmarknaden, som att gå vidare i studier.
Att kunna erbjuda en kontinuerlig antagning i utbildningarna är önskvärt, att bryta de terminsgränser som präglat vuxenutbildningen hittills.
Det är av stor vikt att utbildningsbeställningarna formuleras och fokuseras som beställningar. Att det står klart och tydligt vilket uppdrag utbildningsanordnaren har i och med beställningen. Utbildningsbeställningarna kommer att innebära att mer fokus än tidigare läggs på deltagarens förberedelser inför kursslut och deltagarens planer efter kursen, ex kontakter med vidare studier eller yrkesliv. Detta innebär praktikinslag och/eller vägledningsdelar inom utbildningen.
Vuxenutbildningscentrum kommer att ha ansvaret för vägledning i stort, men det blir tydligare i själva utbildningsbeställningen att utbildningsanordnaren ska se den aktuella utbildningen som en del i en kedja, där det både finns länkar före och efter.
6. Information
Vuxenutbildningscentrum ska marknadsföra och informera om verksamheten genom öppethus-dagar, genom besök av centrets personal i föreningslivet och hos våra samverkansparter. Aktuellt kursutbud ska spridas genom mail-och faxlistor regelbundet. Kursutbudet ska också ligga aktuellt på en hemsida som både är länkad till SDN Biskopsgården och VUN.
7. Vägledning, kunskapsbedömning och antagning
Instrumentet för vägledning, kunskapsbedömning och antagning är samtalet. Därför är det nödvändigt att det för varje sökande till vuxenutbildningscentrets kurser finns tid för samtal.
En hörnpelare i vuxenutbildningscentrets verksamhet är vägledning. Människor som söker utbildning ska erbjudas vägledningssamtal i anslutning till antagningen till den aktuella kursen. Det är viktigt att den sökande får information om vad kursen som den sökande är intresserad av innehåller, vad målet med kursen är och vilka förkunskaper som krävs för att klara målen. Det är också viktigt att vägledning finns under kursens gång och att utslussning, dvs information/kontakter inför nästa steg knyts. Det kan vara utslussning mot arbetsmarknaden eller mot vidare utbildning.
För den mer osäkre sökande kan en allmän orienteringskurs vara en möjlighet – orienteringskursen kan man se som ett förlängt vägledningssamtal - , där deltagaren tillsammans med lärare och vägledare kan fundera över sina framtidsplaner och ta ställning till vilken väg som är realistisk att gå, och formulera en handlingsplan.
I antagningen till Sfi ska en kartläggning och en kunskapsbedömning göras. Det är viktigt att redan vid antagningsskedet fånga upp de personer som har en tydlig yrkesidentitet, där personen kan göra en yrkesprövning eller validering.
Det är också viktigt att göra en bedömning av den sökandes skolkunskaper och vad dessa kunskaper motsvarar inom det svenska utbildningssystemet. Vuxenutbildningscentrum ska göra bedömning av den sökandes prognos, alltså vilken progression/studietakt personen kan tänkas ha. Detta för att anpassa studiegången för den sökande till dennes förutsättningar.
I arbetet med kunskapsbedömningar och antagning är det av stor vikt att Vuxenutbildningscentrum inte blir en testapparat, utan att det är samtalet som står i fokus, att antagningslärarna arbetar fram metoder där så mycket information och utbyte som möjligt kan fås under samtalet, att en testsituation - som ofta skapar stress och oro - kan undvikas.
Vuxenutbildningscentrum ska också kunna göra kunskapsbedömningar som ”konsultation” mot ex AF och Arbetsmarknadstorget. Dvs när en handläggare i våra samverkande projekt eller myndigheter möter en sökande och handläggaren är osäker över den sökandes kunskapsnivå, ska Vuxenutbildningscentrum stå till tjänst med ett bedömningssamtal och ev kunskapstest.
Vägledningen, kunskapsbedömningen och antagningen ska resultera i en studieplan. Metoder för detta arbete ska utformas under 2001.
Det är också viktigt att ett utvecklingsarbete för vägledning kommer igång, där metoder för yrkesvägledning, studievägledning, men också för motivationsarbete och livsvägledning, ska arbetas fram. Detta utvecklingsarbete kan gärna ske i samverkan med övriga vuxenutbildningscentra.
8. Elevstöd
Vuxenutbildningscentrum ska ge de deltagare som önskar möjlighet till samtal med kurator. Den psykosociala kompetensen är en viktig service till Vuxenubildningscentrets deltagare, och kuratorerna kommer att ha nära kontakt med utbildningsanordnarna. Det är viktigt att i möjligaste mån undanröja olika form hinder för deltagarna i studiesituationen. Kuratorerna kommer att ha en ”spindeln-i-nätet-funktion” och råda och hänvisa deltagaren dit det finns mer stöd att få. Kuratorerna ska inte ha en behandlande roll.
I elevstödet ingår också studiefinansiell rådgivning.
9. Uppföljning och återkoppling
Det är Vuxenutbildningscentrets ansvar att det sker en uppföljning av den studerande under utbildningen. För att klara detta uppdrag krävs samverkan med andra verksamheter, ex Sfi-funktionen inom AF, Arbetsmarknadstorget, flyktingmottagandet etc annars klarar inte Vuxenutbildningscentrum uppdraget utan att anställa betydligt fler personal.
I orienteringskurserna (som ofta är kortare utbildningar om 8-20 veckor) kommer en vägledare att delta i kursen en gång per vecka för grupp- eller individuell vägledning. Deltagarnas framsteg, närvaro och resultat ska i orienteringskurserna återkopplas till respektive handläggare I Sfi-utbildningarna (som ofta är mer långsiktiga utbildningar om 6 – 24 månader, men för lågutbildade upp till 36 månader) kommer Sfi-funktionen att ansvara för vägledning och vara kontakten med AF, men även Vuxenutbildningscentrets personal följer Sfi-deltagarna.
Under återkommande kurskonferenser ska utbildningsanordnaren redogöra för deltagarnas framsteg och fortsatta planering.
10. Samverkan
Vuxenutbildningscentrum ska vara en lyhörd verksamhet, och ska samverka med alla de projekt/myndigheter på Hisingen som för sina deltagare/sökande kan ha behov av utbildningsinsatser.
Vuxenutbildningscentrum har fantastiska förutsättningar till samverkan på handläggarnivå, eftersom centret geografiskt ligger i samma byggnad som Deltaprojekten Arbetsmarknadstorget, Sanna, Sophie tillsammans med AF Industri&Transport och Försäkringskassan. Tvärs över gatan ligger Deltaprojekten Alternativ Arbetsmarknad, Drivkraft och Kvillbäcksprojektet tillsammans med AMI. Det finns stora möjligheter till samtal mellan personalgrupperna, eftersom man träffas personligen i omgivningarna.
Dessutom ligger Vuxenutbildningscentrum organisatoriskt i samma verksamhet som flyktingmottagandet, dvs inom Integration&Språk i SDF Biskopsgården.
Arbetsrum ska upplåtas på Vuxenutbildningscentrum till handläggare från flyktingmottagandet och Sfi-funktionen inom Arbetsförmedlingen. Det är angeläget att diskussioner och metodutveckling kommer till stånd runt Sfi-gruppen vad gäller tidig kartläggning och antagningsarbete, samt uppföljning och utslussning. En samverkan i och med gemensamma samtal med sökande och pågående utvärdering av arbetsprocession gör att det finns förutsättningar för denna metodutveckling.
Inom Vuxenutbildningscentrum ska kontaktpersoner utses som regelbundet ska träffa personalgrupper i
- de olika stadsdelsteamen på Arbetsmarknadstorget.
- de två fullservicekonter som AF kommer att ha på Hisingen 2001
- de sex SDN
- Alternativ Arbetsmarknad
- flyktingmottagandet
- Integrationscenter för Kvinnor
- utbildningsanordnarna
- föreningslivet på Hisingen
Samverkan med resten av vuxenutbildningen är nödvändig för att få tillgång till det kursutbud som Göteborg erbjuder. När deltagarantalet för att starta utbildningar på Hisingens Vuxenutbildningscentrum är för litet, måste man aktivt samverka med de andra fyra vuxenutbildningscentra, så att det tänkta utbildningen kommer igång och de sökande kan komma igång med sina aktiviteter.
Man skulle kunna se samverkan i flera faser.
Fas 1: En samverkan sida vid sida
Under våren deltog Vuxenutbildningscentrum i diskussioner med främst Arbetsmarknadstorget och AF och inbjöd till utbildningsinsatser för respektive målgrupp. Ett behov framkom: önskemål om återkoppling till handläggarna inom Arbetsmarknadstorget och AF om deltagarnas närvaro, resultat och vidare planering. Handläggarna önskade en djupare och mer frekventerad återkoppling än vad Vuxenutbildningscentrum kunde stå till tjänst med, och en diskussion om omfattningen och kvaliteten på återkoppling fanns under våren.
Fas 2: En integrerad samverkan där ett gemensamt ansvar för verksamheten växer fram
AF och Arbetsmarknadstorget börjar diskutera ett tätare samarbete, där deras egna handläggare ska finnas med under utbildningen och själva stå för återkopplingen. Det betyder att en samverkan inom utbildningen har framkommit; Vuxenutbildningscentrum står för utbildningsresursen, beställer utbildningsinnehållet efter diskussioner med samverkansparterna och handläggarna inom AF och Arbetsmarknadstorget har en kontakt direkt in i utbildningarna med myndighetsansvaret och även möjligheterna att ta beslut om fortsatta studier inom arbetsmarknadsutbildningar.
Sedan finns ytterligare faser, dit har vi inte kommit än. Målet för samverkan i nästa skede skulle kunna vara att personalgrupperna förändrar sina synsätt gentemot varandra och att personalgrupperna får ett gemensamt synsätt som är vidare än enbart uppdraget från hemorganisationen.
11. Personal
Vuxenutbildningscentrum ligger organisatoriskt i SDF Biskopsgården inom Integration och Språk med Christer Holmgren som chef.
Personalen är rekryterad för att klara uppdraget i uppstartningsskedet, och i och med att verksamheten utvecklas kommer mer personal att behövas. Hur profilen på denna nya personal ska se ut, är svårt att se nu.
Behovet av vägledning och uppföljning är stort, och beroende på hur Sfi-funktionen utvecklas, hur AF: nya organisation och hur AF:s personal kommer att organiseras inom Aktivitetsgarantin, blir avgörande för hur Vuxenutbildningscentrum kommer att rekrytera vägledningspersonal.
I och med att det reguljära Gruv från och med 1/8 ska upphandlas, kommer förmodligen ytterligare behov av studievägladare att aktualiseras.
Eventuellt kommer ytteligare antagningslärare att behövas, speciellt med tanke på det särskilda uppdrag Vuxenutbildningscentrum Hisingen har angående personer med inlärningshinder och funktionshinder.
Ytterligare stöd inom kansli, expedition, registrering kan också bli aktuellt.
Personalen i Vuxenutbildningscentrum ser vid ingången av 2001 ut så här:
1 projektledare, Kicki Nordberg
1 rektor (anställd av VUN), Gerd Mårtensson
1 byråsekreterare, Belgin Özcan
3 antagningslärare, Marianne Norming, Hélen Johansson och Yvette Nurminen
1 hörselpedagog, Eva Norinder
1 studie- och yrkesvägledare, Karl-Erik Lindholm
2 vägledare (anställda av AF), Joakim Tjäder och Karin Pantzar
2 kuratorer, Jamileh Mobaser och Oili Telin
1 föreningskontakt (vakant för tillfället)
Verksamheten är organiserad enligt följande:
All personal på Vuxenutbildningcentrum ska kunna representera, presentera och informera om centrets verksamhet. Varje antagningslärare, vägledare och kurator är kontaktman för någon orienteringskurs, eller utbildningsanordnare för Sfi eller Gruv. Det innebär att man trots sin profession och huvuduppgift, deltar i verksamhetens helhet. Kontaktmannaskapet innebär deltagande på informationsmöten, kontakter med utbildningsanordnaren, närvarande vid kursstart, deltagande på kurskonferenser och ansvarig för uppföljning vid kursslut. Man får möjlighet att följa hela kedjan från antagning till avslut, och det ska vara grunden till en samhörighetskänsla när verksamheten är i full gång.
Ett kontaktmannaskap finns också utåt, vilket beskrivs under rubriken Samverkan.
Personalen ska vara delaktig i verksamhetsutvecklingen, kartläggning av utbildningsbehovet, förslag till utformning av utbildningar och i kvalitetsuppföljningen. Verksamheten vid Vuxenutbildningscentrum ska vara präglad av dynamik och stor möjlighet till påverkan av den enskilde medarbetaren.
Flera utvecklingsarbeten vad gäller metoder ska påbörjas, ex kring:
- Tidig kartläggning av nyanlända invandrare och flyktingar vad gäller deras
yrkes- och utbildningsbakgrund, och därmed samverkansformer mellan
Vuxenutbildningscentrum, Sfi-funktionen och flyktingmottagandet.
- Information och utbildning av de fem vuxenutbildningscentras personal samt
lärare hos utbildningsanordnarna, vad gäller att hitta personer med inlärningshinder
i form av hörselnedsättning eller inlärningshinder orsakade av traumatiska upplevelser
från krig eller tortyr
- Vägledning i orienteringskurser; yrkesvägledning, studievägledning, motivationsarbete
och livsvägledning
- Gemensam syn på utbildnings- och kompetensnivåer mellan Vuxenutbildningscentrum
och utbildningsanordnarna. Detta för att kursmål och betygsnivåer ska vara gemensamma
oavsett vilken utbildningsanordnare en deltagare kommer till.
Det finns ett dubbelt ledarskap i organisationen; en projektledare och en rektor. Projektledaren är ansvarig för verksamhet, personal och budget inför Delta. Rektorn är ansvarig för utbildningsresurserna och kvalitetsuppföljningen av utbildningsanordnarna inför VUN. Detta innebär att det finns två roder på skutan. När utbildningsresurserna är väl tilltagna och så länge verksamheten befinner sig i ett utvecklingsskede, så som är fallet inför 2001, är detta inget hinder. Men i ett läge präglat av minskande resurser kan denna konstruktion medföra grundstötning.
12. Utvärdering
Uppföljning och utvärdering ska ske på olika nivåer.
En form av utvärdering är de kurskonferenser som genomförs dels under kursens gång, dels strax före kursslut. På dessa konferenser möts utbildningsanordnarens lärare och Vuxenutbildningscentrets personal och en dialog kring utbildningens mål och innehåll ska föras, om beställningen stämmer överens med utbildningens genomförande, hur utbildningsanordnaren organiserar praktik, motiviationsarbete etc och givetvis vilka framsteg de enskilda deltagarna gör och deras fortsatta planering. Kurskonferenserna är både kontrollstationer och möjligheter till utveckling och tankar om kursinnehåll.
Uppföljning ska göras kontinuerligt av främst deltagarna i de yrkesinriktade orienteringskurserna men även som stickkontroller i övriga utbildningar. Vad blir resultatet? Var befinner sig deltagarna 6 månader efter kursslut? Har utbildningen inneburit någon förändring åt något håll? Hur uppfattar deltagarna att kvaliteten på kursen var?
Denna uppföljning blir mer att räkna och föra statistik och använda kvantitativa mått, till skillnad från kurskonferenserna där fokus är på kvalitet och reflektion.
VUN kommer genom rektor att utvärdera utbildningsinsatserna, men vilka instrument och vilka metoder det blir är ännu inte klart.
Utvärdering kommer också att genomföras med handledning av Jan Holmer inom utvärderingsnätverket inom Delta. Fokus för denna utvärdering kommer att sättas på samverkansfrågorna. Innebär det faktum att Vuxenutbildningscentrum ligger inom Delta, att det finns bättre förutsättningar och möjligheter till samverkan på Hisingen än vad det finns för de andra vuxenutbildningscentra? Vilka effekter får i så fall en ökad samverkan? Hur påverkas personalgrupperna och hur påverkas deltagarnas studiesituation?
13. Utveckling
Kommande behov som redan kan anas är:
- Utbildning av redan anställda personer. Personer slutar nu ex Sfi innan kursmålen nåtts,
fastän de fortfarande gör framsteg, och går in i yrkeslivet. Det är positivt och precis vad
personerna önskar. Det vi kan se är att arbetsgivarna får personal som redan vid
anställningstillfället har ett utbildningsbehov. Att rikta sig mot arbetsgivare och erbjuda
Sfi på deltid någon dag per vecka skulle vara en investering för arbetsgivaren att på sikt
kunna behålla och utveckla sin personal.
- Utbildning av anställda inom våra samverkande myndigheter. Redan under hösten 2000
bereder vi utbildning i samverkan med enheten Arbetsmarknad&Utbildning inom
Vuxenutbildningsförvaltningen för 20 personer på Försäkringskassan som studerar
samhällskunskap på gymnasienivå.
- Utveckling av de yrkesinriktade orienteringskurserna, där delar av yrkesorienteringen
kan ligga på gymnasienivå. Det skulle kunna innebära att för den som går vidare från
en orienteringskurs till en yrkesutbildning redan kan ha avklarat vissa moment.
- Samverkan med enheten Arbetsmarknad&Utbildning, samt de fackliga uppsökarna
inom Vuxenutbildningsförvaltningen vad gäller yrkesinriktade orienteringskurser inom
branschområden.
För att möta dessa behov skulle Vuxenutbildningscentrum behöva förfoga över en liten gymnasieresurs.
Andra utvecklingsområden är:
- Utbildningsinsatser på mot framför allt invandrarkvinnor som på grund av bristande
kunskaper i svenska språket riskerar att isolera sig i det svenska samhället. Ex på detta
är verksamheten vid ICK och Resurscentrum för kvinnor i Backa. Många av kvinnorna där
saknar barnomsorg, och ett samarbete med ICK och språkförskolan önskas påbörjas.
ICK är en plats där många kvinnor känner sig glada och trygga, och att utveckla Sfi och
orienteringskurser där är ett prioriterat område.
- I Biskopsgården har en grupp ungdomar identifierats som ”drop-outs” från gymnasiet.
Det rör sig om ett hundratal ungdomar mellan 16 och 20 år. Idag är det inte
Vuxenutbildningscentrets uppdrag, eftersom våra utbildningsresurser inte vänder sig till
människor under 20 år, men snart fyller de 20. Däremot är Deltas uppdrag att vända sig
till personer mellan 16 och 65 år. Vuxenutbildningscentrum kan bevaka frågan och
aktualisera den för gymnasieskolan, men också planera genomtänkta utbildningsinsatser
i samverkan med Ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget för ungdomsgruppen
20-23 år, där studier tillsammans med andra vuxna inte har varit lyckat.
14. Slutord
I skrivande stund har Vuxenutbildningscentrum varit i gång ”på riktigt” sedan 1 augusti, med nästan all personal på plats, och med det utökade uppdraget för Sfi,. Det är knappt två månader. Det har varit två smekmånader, då det känts roligt, rörigt, angeläget och utvecklingsinriktat.
Det finns ett stort intresse för vuxenutbildningsfrågor på Hisingen och det är ett bra utgångsläge för att verksamheten ska bli etablerad. Vuxenutbildningscentrum är en välkomnad verksamhet. Samtidigt förväntar sig också våra samverkansparter och allmänheten givetvis att centret ska fungera fullt ut, att vi ska kunna ge klara svar på frågor vi kanske själva inte tagit ställning till ännu. Då kan det kännas som om smekmånaden plötsligt tog slut.
Därför är det viktigt att framhärda att år 2001 är ett uppstartningsår, där rutiner, metoder och arbetsformer måste få chans att sätta sig. Personalen måste få möjlighet till respit och reflektion emellanåt för att orka driva utvecklingsarbetet vidare. Det ska ges utrymme till personalutveckling och utbyte av erfarenheter med kollegorna i övriga vuxentutbildningscentra, men även utblickar till andra verksamheter i andra kommuner och kanske även i andra länder ska göras.
Vuxenutbildningscentrum har stora möjligheter att bli ett modernt forum för utbildningsfrågor, där erfarenheter från tidigare vuxenutbildning kan blandas med nya rön från forskning och spännande försöksverksamheter och där Delta-synsättet om samverkan ska vara ledande.
Kicki Nordberg |  |