ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE 2000 ÅRS VERKSAMHET, DISPONIBEL OCH FINANSIELL RAM
I detta tjänsteutlåtande med bilagor beskrivs Beställarförbundets verksamhet under 2000. Beskrivningen görs utifrån begreppen KunskapsDELTA, Åtgärds-DELTA, utvärdering samt ekonomiskt utfall inom disponibel resp finansiell ram.
1. Först ...
”Min fru har arbete nu, mina barn går i skolan varje dag, men jag har ingenting”, säger Ahmed som kom till Sverige från Bosnien 1993 med en teknikerutbildning från 1978 i bagaget. Han har varit beroende av offentlig försörjning under sina år i Sverige. I februari 2000 kom Ahmed till Arbetsmarknadstorget, eftersom han flyttat till Hisingen. I sitt första möte med arbetsförmedlaren och socialsekreteraren i team Biskopsgården berättade Ahmed om alla de jobb han sökt och den hopplöshet han kände.
– ”Vad skall jag säga till mina barn, när dom frågar varför inte jag arbetar?” Via en orienteringskurs med inriktning mot bussförare gick Ahmed till en arbetsmarknadsutbildning. Idag arbetar Ahmed som busschaufför på Swebus
Uttalandet visar att ordinarie välfärdssystem inte alltid förmår att svara upp mot det självklara kravet att en insats från samhällets sida skall leda till ökad nytta och välfärd för den enskilde. Uttalandet tydliggör därmed behovet av ett förnyat synsätt.
Försökslagstiftningen (SOCSAM) ger en möjlighet att pröva om en samordning av resurserna - i exemplet arbetsmarknadsverk, socialtjänst och vuxenutbildning - inom rehabiliteringsområdet skapar bättre förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta de behov som idag tenderar att hamna i väntelägen och passivitet. Detta medför oro och lidande för den enskilde och dessutom långvariga samhälleliga försörjningsåtaganden, som i sig kan vara passiviserande. Dåligt mötta behov ger också professionell frustration. SOCSAM-lagstiftningen och DELTA-samverkan är medel i strävan att förbättra förutsättningarna att nå en ökad välfärd hos fler grupper i samhället.
2. Året som gick - i översikt
Året karakteriserades av att drygt tjugo aktiviteter var i gång under hela eller delar av året. Flertalet av dessa aktiviteter har sin grund i diskussioner i de DELTA-grupper som arbetar i Hisingens olika stadsdelar. Andra aktiviteter har föreslagits av de ordinarie strukturerna inom de samverkande myndigheterna. Aktiviteter har bedrivits inom såväl Kunskaps-DELTA som ÅtgärdsDELTA.
De aktiviteter som bedrivits inom KunskapsDELTA baseras delvis på den kunskap som samverkans-aktörerna för med sig in i samverkan. Under året har emellertid ny kunskap tillförts i allt större omfattning, kunskap som är vunnen ur samverkan, dvs ur de åtgärder som bedrivits inom DELTA-samverkan. Denna kunskap är unik i den meningen att den förutsätter de specifika åtgärder som drivs inom DELTA. De olika aktiviteterna har dokumenterats i rapporter som finns antingen på www.delta.goteborg.se eller på DELTA´s sekretariat.
Inom ÅtgärdsDELTA har ett tjugotal aktiviteter bedrivits under 2000. Gemensamma nämnare för arbetet är ett synsätt som präglas av helhet utifrån individens behov där det gemensamma ansvaret för rehabiliteringens resultat betonas. En annan viktig utgångspunkt är att de gemensamma insatserna skall ske så tidigt som möjligt. Samverkan skall inte ”sparas” som ett sista alternativ när allt annat prövats. Slutligen präglas de gemensamma insatserna av att i begreppet ”gemensamma” innefattas inte bara medarbetare från de samverkande myndigheterna utan även - och inte minst - den Hisingsbo som är aktuell. Den aktivt deltagande Hisingsbon är förmodligen den viktigaste förutsättningen för ett lyckat resultat.
Som tidigare slagits fast handlar DELTA-samverkan ytterst om att erövra ett nytt synsätt
Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter
Följande konstateranden är ett försök att sammanfatta verksamhetsåret 2000
(1999 års siffror inom parentes)
* Ett förändrat synsätt omfattar alltfler
* Rehabiliteringsinsatser har i ökande utsträckning ”parallellkopplats”
i stället för sedvanlig ”seriekoppling” med risk för glapp och väntan
* 2758 Hisingsbor (2321) har deltagit i arbetslivsinriktade aktiviteter
Av dessa är
* 1120 Hisingsbor (875) avslutade
Av dessa har
* 706 Hisingsbor (491) lämnat de offentliga försörjningssystemen
En försiktig beräkning ger ett minskat uttag på 67 Mkr på helår
Av dessa 706 har
* 557 Hisingsbor (322) gått till arbete
En försiktig beräkning ger ökade skatteintäkter på 24 Mkr på helår
* 2053 Hisingsbor (1915) har deltagit i (social)medicinska aktiviteter
* De tidiga insatserna har vunnit terräng
* Det förebyggande arbetet har fokuserats alltmer
* 6667 besök (5304) har gjorts av Hisingsbor i informations-, utbildnings--
och egenvårdsaktiviteter
* 1292 elever ( - ) har deltagit Vuxenutbildningscentrets utbildningar
* Utvärderingsarbetet har blivit en integrerad del av resp aktivitet
* 200 medarbetare (170) har varit engagerade i olika aktiviteter
* 70 medarbetare (60) har varit engagerade i nätverk, arbetsgrupper etc
* 69.8 Mkr är kostnaden (55,9 Mkr) för DELTA-samverkan under året
3. Året som gick - årsredovisning
År 2000 var fjärde verksamhetsåret för samverkan inom DELTA. Denna baserar sig på ett beslut från november 1996 då regeringen medgav att dåvarande Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs kommun skulle få bedriva försök i enlighet med den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. Försöket skulle bedrivas på Hisingen och rikta sig till personer i åldersgruppen 16 - 64 år som är, eller riskerar att bli, sjukskrivna. Den nya regionbildningen i Västsverige har inneburit en ny ägarbild från och med 1999. Ägarna är Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Dessa deltar med resurser inom sjukförsäkring, primärvård respektive socialtjänst i den finansiella samordningen.
Genom beslut i riksdagen i december 1999 har SOCSAM-lagstiftningen förlängts med två år till årsskiftet 2002/2003. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. En slutrapport skall föreligga senast den 1 december 2001. Förhållanden som inte kan redovisas vid det tillfället skall redovisas senast den 1 juli 2003
Genom ett avtal med dåvarande Länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohuslän ( sedan 1998 Länsarbetsnämnden i Västra Götaland) kom denna verksamhet att ingå i försöket och målgruppen vidgades till att även omfatta gruppen långtidsarbetslösa. Genom ett liknande avtal är psykiatrin, särskilt allmänpsykiatrin, sedan 1998 knuten till DELTA-samverkan. Sedan år 2000 har Beställarförbundet fått ett särskilt ansvar för identifiering och uppföljning av behov av kompletterande utbildning bland Hisingens vuxna befolkning. Dessa parter deltar i DELTA-samverkan utifrån FRISAM-lagstiftningen.
Arbetet i DELTA leds av en politisk styrelse, Beställarförbundet DELTA på Hisingen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning. Kommunfullmäktiges representanter har varit Kerstin Alnebratt (s), ordförande, Jonas Ransgård (m) och Gunilla Dörner Buskas (s) med Eva-Lena Fransson (v) och Bengt Pervik (fp) som ersättare. Styrelsen för Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa har företrätts av Ulla Gustafsson (s), andre vice ordförande, Lars-Gunnar Boström (m) och Jan Åke Ryberg (v) med Marianne Carlström (s) och Berit Sjöberg (kd) som ersättare. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen har representerats av Johnny Bröndt (m), förste vice ordförande, Endrick Schubert (s) och Margareta Vänngård (kd) 2000-01-01 – 11-28 med Mariella Olsson (fp) 2000-01-01 – 11-28 och Hewa Cardoi (s) som ersättare. Från och med 2000-11-29 tjänstgjorde Mariella Olsson som ordinarie ledamot och Margareta Vänngård som ersättare. Två tjänstemän från Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län har varit adjungerade till styrelsen, Monica Holmberg, chef arbetsförmedlingen tjänster - arbetskraftspool och Lennart Johansson, chef arbetsförmedlingen Göteborg. Beställarförbundet har under 2000 hållit sju sammanträden. Kerstin Alnebratt, Johnny Bröndt och Ulla Gustafsson har utgjort Beställarförbundets presidium. Presidiet har under året hållit sex protokollförda sammanträden.
Styrelsens verkställande tjänsteman och dess sekreterare (utlånad av försäkringskassan) har, tillsammans med en tjänsteman (utlånad från försäkringskassan) utgjort Beställarförbundets sekretariat. Tjänstemännen från försäkringskassan har haft huvudsaklig inriktning på ekonomi- respektive informationsfrågor.
DELTA-samverkan skall i första hand bedrivas med de samverkande myndigheternas personal och övriga resurser. För att säkerställa rutiner, informationsflöden etc har en organisering med nätverk byggts upp. Under året har nätverk varit verksamma inom områdena för ekonomi, utvärdering, personal, information samt fackliga frågor. En referensgrupp har varit knuten till verksamheten. De samverkande myndigheternas linjechefer på Hisingen har utgjort den verkställande tjänstemannens beredningsgrupp inför Beställarförbundets sammanträden. Särskilda resurser, i form av två process-stödjare, har avsatts för att stödja arbetet med utvärdering av försöksverksamheten.
4. Året som gick - verksamhetsberättelse
I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2000 betonas att arbetet inom DELTA-samverkan skall präglas av ett förändrat synsätt där gemensamt ansvarstagande och helhetssyn är ledord. Hisingsbon skall vara en aktiv part och dennes samlade behov skall mötas från ett helhetsperspektiv. Verksamhetsplanen säger också att DELTA-samverkan inte skall ses som ett projekt, fristående från övrig verksamhet inom myndigheterna, utan samverkansarbetet skall så långt möjligt integreras i den ordinarie verksamheten utifrån det refererade synsättstänkandet.
I den följande texten redogörs först för insatser som gjorts inom Kunskaps-DELTA. Indelningen i Verksamhetsplan 2000 och den inriktning som Beställarförbundet slog fast för 2000 under varje punkt utgör utgångspunkt.
Därefter görs genomgångar av aktiviteter inom ÅtgärdsDELTA. Utgångspunkten är de redovisningar som varje aktivitet lämnat. Dessa redovisningar finns att tillgå på sekretariatet.
4.1 KunskapsDELTA
Inom KunskapsDELTA har inventeringar och analysarbeten utförts kring socialtjänsten roll vid rehabilitering. Bland annat har som en följd av den dokumentationsstudie som gjordes under 1999 olika utbildningsinsatser genomförts. Vidare har de tidigare genomförda studierna kring gruppen Nollklassade inneburit uppföljningar inom flera av Hisingens stadsdelar. Vidare har en kartläggning gjorts av sjukskrivningsmönstret på Hisingen, Detta var fjärde gången denna kartläggning genomfördes vilket gav möjligheter till jämförelser över tiden. Slutligen har den sedan tidigare påbörjade fördjupade samverkan på ledningsnivå kring den psykiska ohälsan mellan allmänpsykiatrin, primärvården, psykologenheten, försäkringskassan och stadsdelarna fortsatt och resulterat i ett arbetsmaterial som kommer att bli föremål för diskussion inom och mellan de berörda verksamheterna. Syftet med denna aktivitet är att utröna möjligheter till ytterligare samverkan kring Hisingsbor med psykisk ohälsa. De olika aktiviteterna har dokumenterats i rapporter som finns antingen på www.delta.goteborg.se eller på DELTA´s sekretariat.
4.2 ÅtgärdsDELTA - Främjande aktiviteter
- ”Ni skall veta att ni räddar liv”, säger en av besökarna på Värkstaden - en mötesplats för Hisingsbor med värk och smärta - som under året haft 71 träffar med i genomsnitt 20 besökare per gång
6667 besökare har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter
1292 elever har deltagit Vuxenutbildningscentrets utbildningar
DELTA-samverkan har under verksamhetsåret omfattat flera aktiviteter med starka förebyggande inslag.
”Hälsodisken” anvisar ett helt nytt synsätt i relationen Hisingsbo - myndighet. Den yttersta målsättningen för aktiviteten är att den välinformerade Hisingsbon aktivt påverkar och medverkar i sin rehabilitering. Tematräffar, gruppverksamheter, samtalsgrupper och självhjälpsgrupper är medel för att informera och stärka Hisingsbon. Intresset för den så kallade Värkstaden ökade under året och alltfler vägleddes dit från de samverkande myndigheterna.
”Livslust och Hälsa i Biskopsgården” har sitt ursprung i iakttagelser som framkommit i det förvaltningsövergripande arbetet i Biskopsgårdens Hälsoråd. Under året har projektet medverkat i en rad olika utbildningstillfällen för personal och boende i Biskopsgården. Många av utbildningarna har sin grund i Hälsorådets olika arbetsgrupper. Projektet har också deltagit i stadsdelens uppstartsläger för högstadieelever.
”Hälsolägets” arbete fokuseras på att öka de boendes tillförsikt och trygghet för att på så sätt visa på de boendes möjligheter att själva påverka sin livssituation. Detta förväntas i sin tur kunna leda till färre ”onödiga” besök, bland annat inom sjukvården. Hälsoläget arbetar såväl med öppen mottagning som med förbokade besök. Verksamheten spänner från medicinska via sociala till rent praktiska spörsmål. Stor del av arbetet sker i området, inte minst i tvättstugan som är en naturlig mötesplats.
”Livsstil för Hälsa i Torslanda” startade under året. Aktiviteten vill pröva nya arbets- och samverkansformer för att förebygga ohälsan i Torslanda. Arbetet bedrivs både primärpreventivt, dvs förhindra uppkomst av sjukdom, och sekundärpreventivt, dvs förkorta sjukdomsförlopp. Mycket tid har ägnats förankring och information samt att fånga de områden där projektet kan möta Torslandaborna. Ett första område blev stöd i föräldraskapet
Beställarförbundet har under året lämnat stöd till ”Integrationscenter för Kvinnor”, vars verksamhet är förlagd till Biskopsgården. Motivet för Beställarförbundets stöd är att verksamheten syftar till att inlemma invandrarkvinnor i samhällsgemenskapen, bland annat genom ett brett kursutbud och undervisning i svenska språket. Verksamheten har expanderat under året och centret flyttade i augusti till nya lokaler som är bättre anpassade till verksamheten, inte minst undervisningen. Beställarförbundet lämnade också stöd till de fem sommarläger som tillsammans samlade 650 deltagare.
Från och med år 2000 har Beställarförbundet haft uppdraget att identifiera behov av utbildning bland vuxna lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa samt invandrare och flyktingar. Verksamheten har organiserats i ”Vuxenutbildningen Hisingen”. Syftet är att utifrån ett lokalt perspektiv ge dessa grupper stöd inför ett inträde i arbetslivet, alternativt stärka deras position på arbetsmarknaden. Orienteringskurser, grundläggande vuxenutbildning samt svenska för invandrare har varit verktygen, som så långt möjligt anpassats till att möta de studerandes behov. Bedömningar av behov/förmåga har i många fall skett i samverkan med andra DELTA-aktiviteter, främst inom gruppen av arbetslivsinriktade aktiviteter.
De samverkande myndigheterna är efter Volvo/Ford den största arbetsgivaren på Hisingen. Under verksamhetsåret har aktiviteter pågått inom ramen för ”Personal-DELTA” i syfte att finna former för ett gemensamt arbete för att utveckla respektive myndighets arbetsgivaransvar vid rehabilitering av sjukskrivna. I Personal-DELTA samverkar myndigheterna utifrån ett arbetsgivarperspektiv och inte utifrån sina respektive service- eller myndighetsroller. Utbildningar samt arbetsgrupper kring gemensamma behov har varit arbetsmetoder. Utbildningsinsatserna riktar sig till såväl personalhandläggare som chefer.
4.3 Socialmedicinska aktiviteter
- ”Min väninna berättade om er. Hon tyckte att hon fått mycket hjälp att sortera tankar och förstå sig själv bättre – på kort tid. Kan jag få beställa tid?” undrar en person som kontaktade DELTA-psykologerna
De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under året 1882 Hisingsbor
En del av Beställarförbundets verksamhet har under 2000 varit förlagd till DELTA-grupperna. Flera av grupperna har arbetat med olika slag av rehabiliteringsinsatser där den gemensamma kunskapen och ansvaret torde ha inneburit snabbare och effektivare rehabilitering. DELTA-grupperna har haft möjlighet att utnyttja Beställarförbundets beslut om DELTA-medel vid rehabilitering, den så kallade DELTA-säcken. Denna möjlighet har endast utnyttjats i ett fåtal fall. Sammanlagt har möjligheten använts i sju fall till ett sammantaget belopp på 196.750 kronor. Denna begränsade användning kan ha flera förklaringar. En är att DELTA-grupperna uppmanats att i första hand använda resp myndighets möjligheter. En annan är att den gemensamma kunskapen inneburit en effektivare användning av traditionella medel. En tredje förklaring av mer psykologisk karaktär kan vara att DELTA-säcken inneburit en form av ventil som känns bra att ha tillgång till, men som inte behövt användas.
I Backa, Kärra-Rödbo, Biskopsgården och Tuve-Säve har man under året arbetat med tidig och samordnad rehabilitering. Arbetet har en gemensam ”bottenlinje” i det tidiga och det samordnade, men skiljer sig sedan beroende på de behov som finns i respektive stadsdel.
I Backa och Kärra-Rödbo har aktiviteterna varit igång längst. Arbetet i Kärra-Rödbo har utvecklats efterhand och omfattar inte bara rehabiliteringsinsatser utan även insatser av förebyggande karaktär. Arbetet har fortlöpande förankrats i Kärra-Rödbos stadsdelsnämnd. I Backa arbetar man med relativt hög omsättning i syfte att kunna ta emot Backabor utan alltför långa väntetider
För Biskopsgårdens del betyder DELTA-möjligheten ett nytt arbetssätt för all personal i en ambition att fortlöpande integrera arbetssättet. Samverkan har under året utvecklats såväl internt på vårdcentralen som externt med andra välfärdsaktörer. För ”DELTA-teamet Tuve-Säve” har året präglats av olika uppstartsaktiviteter. Under hösten började man att ta emot Tuve-Säve-bor till teamet. Verksamheten finns i lokaler på Tuve Torg utanför de samverkande myndigheternas ordinarie lokaler.
Olika inventeringar inom Kunskaps-DELTA har pekat på behovet av insatser visavi de psykiskt sjuka. I de ovan nämnda aktiviteterna innehåller det tidiga och samordnade arbetet resurser för att tillgodose behov bland psykiskt sjuka. Psykiaterkonsult och kuratorskompetens är exempel. Ett ytterligare inslag i att stärka rehabiliteringen av denna grupp är Beställarförbundets beslut om ”psykologresurser", bland annat till vårdcentralerna. Under 2000 har varje vårdcentral fått tillgång till psykolog-timmar. Fördelningen av antalet timmar har skett efter de behov som gemensamt kunnat uppskattats. Psykologerna används såväl i bedömningsverksamhet som i behandling. Åtgärderna förväntas leda till effektivare flöden i rehabilitering vid psykisk ohälsa.
”Unga Vuxna med identitetsproblem” har ägnats uppmärksamhet under året. Personer mellan 18 och 25 år kan riskera att hamna i ett vakuum mellan ungdoms- och vuxenvärldarna, vilket kan leda till svårigheter att utvecklas vidare. I en del fall kan detta leda till svår psykisk ohälsa. Genom att fånga dessa problem tidigare kan man stoppa en sådan utveckling. Aktiviteten ”Unga Vuxna” började sin verksamhet under 1999 och i likhet med psykologverksamheten märker man en ökad efterfrågan på aktivitetens tjänster.
Under verksamhetsåret pågick åtgärder med anledning av den väntetidsstudie som redovisades under år 1999. Bland annat i form av resursförstärkning vid försäkringskassan i syfte att korta inaktiva tider vid sjukskrivning.
4.4 ÅtgärdsDELTA - Arbetslivsinriktade aktiviteter
- ”Jag måste lägga till att jag fick ett jättebra stöd och hjälp av personal i form av många samtal, rådgivning, vägledning och diskussioner före och efter intervjuer. Allt detta var till stor hjälp för mig för att klara av intervjuprocesserna, både psykiskt och praktiskt”, säger en kvinnlig ekonom från Ungern, som aldrig arbetat i Sverige, om det stöd hon fått genom projekt Drivkraft. Hon fick jobb på Volvo som ekonom två veckor innan projektslut
Under året har 2758 Hisingsbor deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställningsbarheten. Av de 1120 Hisingsbor som avslutades gick 557 till arbete. Ytterligare 149 Hisingsbor, dvs totalt 706, lämnade under året de offentliga försörjningssystemen.
Beställarförbundet har även detta verksamhetsår ägnat stor uppmärksamhet kring gruppen arbetsföra, men ej anställningsbara. Denna grupp tenderar att bli lågprioriterad inom de samverkande myndigheternas respektive huvuduppdrag, vilket i sin tur riskerar att leda till väntetider och så kallad rundgång.
På ”Arbetsmarknadstorget" arbetar arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa i stadsdelsteam för att gemensamt kartlägga varje sökandes behov av stöd. Detta stöd kan vara någon av DELTA´s olika aktiviteter eller någon annan åtgärd. På så sätt binds myndigheternas bedömningar och åtgärder samman i syftet att skapa bästa möjliga förutsättningar för de arbetsföra men ej anställningsbara Hisingsborna. Arbetsmarknadstorget har under verksamhetsåret haft 1488 vuxna och 585 ungdomar inskrivna. 467 vuxna resp 392 ungdomar har avslutat kontakten. Av dessa har 66% respektive 77% inte längre behov av stöd från de offentliga försörjningssystemen.
Projekt ”Drivkraft” noterar att, trots att målgruppen minskat något till följd av den goda konjunkturen och att projektet som en följd av detta har sänkt kraven något , så uppfyller man målsättningen för projektet, dvs minst 45 % av deltagarna till arbete eller utbildning. Av 74 deltagare som fullföljt hade 31 arbete och 10 hade kommit in på utbildning vid projektidens slut. Vidare noterar man att ”träffsäkerheten” ökat, dvs de allra flesta sökande kan antas till projektet. Speciellt relationen med Arbetsmarknadstorget präglas av hög träffsäkerhet.
Till följd av den minskande arbetslösheten bland ungdomar kom ”Ungdomsprojektets” målgrupp att ändra karaktär redan under 1999 varför ett arbete påbörjades i slutet av 1999 med inriktning på en omorientering av projektets resurser. I början av 2000 stod det klart att en omorientering inte skulle vara tillräckligt utan att det sannolikt skulle krävas ett helt nytt koncept för att möte de kvarstående behoven hos de arbetslösa ungdomarna. Resultatet av detta konstaterande blev att Ungdomsprojektet las ner och att insatser gjordes inom ramen för KunskapsDELTA för att utröna om det fanns grund för samverkansinitiativ inom DELTA-uppdraget.
SOPHIE har under året ägnat kraft åt det externa arbetet i syfte att effektivisera remissflödet och förmedla erfarenheter och kunskap från arbetet. SOPHIE-projektets arbetsmetod, den så kallade STRUT-metoden, har börjat användas vid rehabilitering av Nollklassade i stadsdelen Backa. I SOPHIE-projektet har 183 Hisingsbor varit inskrivna, av dessa har 70 avslutats, vilket i första hand innebär rekommendation om fortsatt rehabilitering. Av de 70 har dock nio personer fått arbetet med stöd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd och sju har påbörjat utbildning.
Gemensamma bedömningar innan åtgärd är ett genomgående drag i DELTA-samverkan. Ytterligare två aktiviteter med denna inriktning har bedrivit verksamhet under 2000. Dessa är ”ViCan” och ”Förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk störning - RIGGEN” med 55 respektive 25 deltagare under året. I den förra görs bedömningar under arbetsliknande förhållanden under en 8-veckorsperiod i syfte att öka träffsäkerheten vid den fortsatta rehabiliteringen tillbaka till att aktivt liv. Den senare aktiviteten, som riktar sig mot gruppen psykiskt sjuka, har samma syfte men innehåller ingen tidsbestämning. Här är tanken att den sökande och teamet tillsammans skall komma fram till när det är lämpligt att ta nästa steg i rehabiliteringen
”SANNA-projektet” är en sedan några år pågående verksamhet, som riktar sig till personer med missbruksproblem. Under året var 185 Hisingsbor aktuella i verksamheten. Av dessa gick flertalet till olika former av rehabilitering såväl medicinsk som arbetslivsinriktad. Tjugo personer gick till arbete och tre till egenfinansierade studier.
Det effektivaste sättet att öka anställningsbarheten torde vara att praktik/arbete sker under sådana former som så lite som möjligt avviker från en ordinarie anställning. Å andra sidan får en prövning etc inte inkräkta på villkoren på den ordinarie arbetsmarknaden. Inom DELTA-samverkan har under 2000 tre aktiviteter bedrivits som hanterar båda dessa önskemål. Den gemensamma nämnaren för dessa tre är att de rör sig inom området förbättring av (när)miljön. De tre är ”Återbruket”, ”Kvillebäcken” och Kvillesta´n - ekologi i centrum”.
Återbruket har under året bedrivit verksamhet enligt Beställarförbundets beslut, dvs dels återvinning och försäljning av byggnadsmaterial, dels berett långtidsarbetslösa möjlighet till meningsfull sysselsättning. Det har emellertid varit svårigheter att länka de båda delarna vilket inneburit att rehab-delen trappats av under slutet av året.
Kvillebäcksprojektet har utvecklats till att inte bara omfatta sysselsättning och miljö utan har dessutom fått ett alltmer tydligt inslag av medverkan och engagemang från de boende i Tuve och Skogome. Skolor och föreningsliv är aktiva parter i denna medverkan. Projektet har under året kompletterats med en ny verksamhet ”Trädgårdslust” som syftar till att rusta upp närmiljön kring i första hand Hisingens sjukhem. Även denna del sker i nära samverkan med personal och boende. 45 personer deltog i projektet under året. Av de 22 som lämnade gick tio till arbete och tre till utbildning.
Aktiviteten i Kvillesta´n bygger på många parters medverkan, vilket kräver tid och tålamod. Kvilleföreningen har fått nya medlemmar och antalet är nu 130. De elva arbetslösa som beretts sysselsättning har engagerats i olika slag av förbättringsarbeten.
Projektet har under året utvecklat ett nära samarbete med SANNA-projektet, varifrån flera deltagare rekryterats.
Gemensamt för flera av dessa aktiviteter är att de bland annat ger underlag till en diskussion om en övergångsarbetsmarknad eller en ”alternativ arbetsmarknad” eftersom resultaten av verksamheten är sådana att många av de personer som varit föremål för insatser inom aktiviteterna först på sikt bedöms kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Aktiviteten ”Alternativ Arbetsmarknad” har påbörjats under år 2000. Syftet har varit att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Motivation och aktivt deltagande skall vara ledord Hisingsbor med nedsatt förmåga skall under kortare eller längre tid ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. Under året identifierades och annonserades 120 platser. Av dessa besattes 48.
Tillämpningen av aktivitetsgarantin har emellertid medfört en delvis ändrad inriktning av detta arbetsmarknadspolitiska program. Detta innebär i sin tur att en diskussion om förutsättningarna för en Alternativ Arbetsmarknad i enlighet med Beställarförbundets uppdrag har förts under året.
4.5 Utvärdering
- ”En annorlunda helhet uppstår när man lägger ihop olika kunskap, kompetens och perspektiv. Lösningarna kräver samarbete och samverkan med hjälp av mångas ögon. En sådan helhetsuppfattning är inte möjlig för den enskilde handläggaren eller myndigheten.” reflekterar en av medarbetarna i SOPHIE-projektet vid utvärderingen av DELTA-samverkan som lärande organisation
I avtalet mellan Beställarförbundets huvudmän står att ”Parterna är överens om att betydande resurser skall avsättas till utvärdering av försöksverksamheten” (§5). Under verksamhetsåret har flera aktiviteter bedrivits i syfte att dels uppfylla avtalets innebörd, dels knyta utvärdering nära de olika pågående aktiviteterna inom DELTA-samverkan.
Utvärderingen är ”interaktiv” i så motto att utvärderingsaspekten finns med redan från det att en aktivitet läggs upp och därefter som en del av arbetet i varje aktivitet. Syftet med detta är bland annat att korrigeringar skall kunna göras allt eftersom behov uppstår.
Utvärdering sker dels på vad som kan kallas strukturell eller systemnivå, dels följs de olika aktiviteterna med avseende på deras respektive målsättningar. Slutligen görs mätningar på individnivå. Huvudansvaret för mätningar på systemnivå åvilar socialstyrelsen och riksförsäkringsverket i enlighet med deras uppdrag från regeringen. För utvärdering av DELTA´s olika aktiviteter har expertis, bland annat från Göteborgs universitet, anlitats.
På individnivå görs utvärdering bland annat med hjälp av ett mätinstrument (EuroQol), som används gemensamt för SOCSAM-försöken.
Förutom utvärdering av respektive aktivitet har under verksamhetsåret påbörjats en utvärdering av effekter av DELTA-samverkan på respektive hemmaorganisation. Vidare förbereddes samhällsekonomiska studier av DELTA-aktiviteterna. Slutligen påbörjades en utvärdering utifrån aspekten DELTA som lärande organisation.
DELTA´s resurspersoner har under året tagit stor del i arbetet med utvärdering av DELTA-samverkan. Resurspersonerna har under året varit två till antalet. Primärvårdens och Länsarbetsnämndens tjänster har varit vakanta.
Under verksamhetsåret har en av Socialdepartementet finansierad forskningsinsats påbörjats. En jämförande studie kommer att göras mellan aktiviteterna i Backa, Kärra-Rödbo och Biskopsgården å ena sidan och tre ”konventionella” vårdcentraler i Göteborg utanför Hisingen å andra sidan. Frågeställningar som skall besvaras är bland annat om det finns skillnader i förbättrat hälsotillstånd samt i personalens arbetssätt.
5. Året som gick - ekonomisk berättelse
Som framgått har verksamhetsåret präglats av att ett tjugotal aktiviteter varit igång alternativt kommit igång. Året har därmed inneburit såväl att resultat har kunnat redovisas som att investeringar har gjorts för kommande år. Jämfört med Beställarförbundets tre första verksamhetsår innebär detta att medelsförbrukningen var betydligt mer omfattande under 2000 än under tidigare år.
Årets kanske viktigaste resultat, den återkommande beskrivna förändringen i synsätt, är framför allt en investering inför kommande år. Nya erfarenheter har vunnits ur samverkan, erfarenheter som kommer att innebära effektivare rehabilitering till gagn för såväl Hisingsbon som samhällsekonomin.
Det går emellertid att skönja positiva ekonomiska resultat även på kort sikt.
En jämförelse mellan utvecklingen av uttagen av socialbidrag och sjukpenning visar att utvecklingen på Hisingen varit positiv i förhållande till såväl övriga Göteborg som riket
Beträffande uttaget av A-kassa är bilden den motsatta. Sekretariatet kommer att analysera tänkbara orsaker till utvecklingen för samtliga tre försörjningsslag
 |
Förändring under 2000 i förhållande till 1999 |
| Socialbidrag | Sjukpenning | A-kassa |
Hisingen |
- 8,5 % |
+ 19,5 % |
+ 3,9 % |
Övriga Göteborg |
- 6,3 % |
+ 24,5 % |
- 0,9 % |
Göteborg |
- 6,8 % |
+ 23,0 % |
+ 0,3 % |
Riket |
- 8,0 % |
+ 27,0 % |
- 9,8 % |
En bidragande orsak till denna utveckling bör vara det faktum att de arbetslivsinriktade aktiviteterna inom DELTA-samverkan tillsammans har bidragit till att 706 Hisingsbor kunnat lämna de offentliga försörjningssystemen. Den sammantagna helårseffekten av detta kan uppskattas till ca 67 Mkr baserat på ett genomsnittligt månatligt stöd på 8.000 kronor.
En ytterligare effekt på samhällsekonomin är att av dessa 706 Hisingsbor har 557 gått till arbete och uppbär därmed inkomst. Skatteeffekten kan uppskattas till ca 24 Mkr på helår, baserad på ett uttag på 30% på en beskattningsbar månadsinkomst på 12.000 Kronor.
Den samhällsekonomiska effekten av en effektiviserad socialmedicinsk rehabilitering och de förebyggande insatserna har längre ”leveranstid”. Mer i form av ett räkneexempel kan emellertid erinras om att om 1300 av de 1882 Hisingsborna i de socialmedicinska aktiviteterna var sjukskrivna, innebär varje dags förkortning av sjukskrivningen ett minskat kostnadsuttag på 500.000 kronor vid en genomsnittlig sjukpenning på 385 kronor.
5.1 Ekonomiskt utfall - disponibel ram
Den disponibla ramen är det belopp som Beställarförbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande för att driva verksamhet i enlighet med lagstiftningen.
Medlen till den disponibla ramen har tagits ur kommunens anslag för socialbidrag respektive försäkringskassans anslag för sjukpenning. Tanken från dessa huvudmäns sida är att Beställarförbundet i sin verksamhet skall omsätta dessa försörjningsmedel i olika åtgärder som skall verka på ett sådant sätt att försökslagstiftningens mål uppfylls. När det gäller regionens medel till den disponibla ramen har dessa tagits från särskilt anslag.
Den sammantagna kostnaden för aktiviteterna inom DELTA-samverkan uppgick under verksamhetsåret till 69,8 Mkr. För att finansiera aktiviteterna har inte endast medel inom den disponibla ramen använts.
Länsarbetsnämnden (LAN) bidrar i de aktiviteter där man finner intressegemenskap när det gäller måluppfyllelse mm. LAN´s engagemang har främst riktats mot de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Under verksamhetsåret har LAN bidragit med 6,7 Mkr till DELTA´s aktiviteter.
Stadsdelsnämnderna Biskopsgården, Lundby och Backa har sammantaget bidragit med 4,2 Mkr till finansiering av Arbetsmarknadstorget.
En aktivitet, psykologverksamheten, som DELTA finansierat under året har också haft finansiering via så kallade DAGMAR-medel, 0,3 Mkr.
Psykiatrin har under året deltagit i DELTA-samverkan genom att ställa personella resurser till förfogande.
Vuxenbildningsnämndens och Beställarförbundets regionala arbete på Hisingen har finansierats med 4,1 Mkr respektive 0,03 Mkr.
I sin verksamhetsplan för 2000 äskade Beställarförbundet 60 Mkr av sina huvudmän för verksamheten under år 2000. Planen upprättades och beslutades i september 1999. Efter förhandlingar med huvudmännen reviderade Beställarförbundet sin verksamhetsplan i september 2000. Revideringen innebar bland annat att äskandet justerades till 51 Mkr.
Beställarförbundets del av DELTA-samverkan uppgick under 2000 till 54,5 Mkr. Flera av förbundets aktiviteter lämnade saldon i förhållande till vad respektive aktivitet angivit i ansökan/budget, se även bilaga 1. Den främsta förklaringen till detta är den budgetmässiga osäkerhet som kom att sätta sin prägel på en stor del av verksamhetsåret. En annan förklaring är att startsträckan för nya aktiviteter genomgående är längre än den ambition som uttryckts i ansökan/budget. Det tar normalt sett tid att etablera en aktivitet. I DELTA rör det sig dessutom om aktiviteter i samverkan och till yttermera visso aktiviteter som inte tidigare prövats. Det finns således inte några rutiner att tillgå. Däremot finns det inte sällan ett antal frågor (hinder) som måste lösas innan man kan börja arbeta i enlighet med beslut och ansökan. Detta är en tidskrävande process
Följande sammanställning över kostnadsslagen ger en översiktlig bild
| Bok 2000 | Bok 1999 |
Aktiviteter, se även bilaga 1 |
49.726.228 kr |
38.926.581 kr |
Individuell rehabilitering |
196.750 kr |
117.810 kr |
Ersättning vid produktionsbortfall |
143.923 kr |
669.089 kr |
Utvärdering |
1.257.964 kr |
399.308 kr |
Information |
194.709 kr |
124.173 kr |
DELTA-grupper |
0 kr |
0 kr |
DELTA´s beredningsgrupp och nätverk |
152.807 kr |
166.222 kr |
DELTA´s resurspersoner/processtöd |
693.588 kr |
449.510 kr |
DELTA´s förbundsstyrelse och sekretariat |
2.115.525 kr |
1.994.790 kr |
Totalt |
54.481.494 kr |
42.847.483 kr |
Individuell rehabilitering, den så kallade DELTA-säcken, har använts vid sju tillfällen till en sammanlagd kostnad om 196.750 kr (4 tillfällen för 117.810 kr under 1999)
Genom beslut i Beställarförbundet kan ersättning beviljas för det produktionsbortfall som kan uppstå när medarbetare avsätter tid för DELTA-samverkan. Under året har sådan ersättning betalats ut till ett sammanlagt belopp av 143.923 kr (669.089 kr 1999). Medlen har bland annat finansierat kartläggningsarbeten. För en detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 2.
Kostnaderna för utvärdering utgörs av de ”externa” kostnader som är förknippade med universitetets engagemang i utvärdering av DELTA-samverkan. Förutom denna kostnad finns en ”intern” kostnad i form av arbetstid i de flesta aktiviteterna.
Kostnaderna för information har stigit under 2000. Detta förklaras bland annat av kostnader i samband med etablering och drift av DELTA´s hemsida samt ett stort antal studiebesök.
Det faktum att DELTA-grupperna inte orsakat några kostnader under året skall inte tolkas som att inte det förekommit någon verksamhet. Kostnaderna för DELTA-grupperna belastar normalt inte DELTA. Kostnadsuttag från DELTA kan bli aktuellt vid speciella aktiviteter, till exempel seminarier.
Arbetet med DELTA´s kontoplan har fortsatt under 2000 med syftet att försöka beskriva DELTAsamverkans kostnader utifrån rubriker som bättre skall täcka de aktiviteter som utförs inom samverkan jämfört med sedvanliga kontoslag som personal, lokaler etc. Kontoplanen är ett inslag i en övergripande strategi där effekter (och behov) av samverkan skall kunna mätas. Varje aktivitet har fått ange konton som skall passa aktiviteten ifråga.
Därefter har aktiviteten gjort uppskattningar av hur resurserna fördelas på de olika kontona. DELTA´s konto-plan kommer i så motto att ge uttryck för en schabloniserad uppskattning, men bör ändå kunna ge en uppfattning om hur resurserna riktas. Kontoplanen kommer att bli föremål för ytterligare diskussion och överarbetning innan DELTA-samverkan redovisas i enlighet med planen.
Beställarförbundets ingående balans 2000 var + 11.4 Mkr (23,0 Mkr 1999). Årets verksamhet lämnade ett resultat på - 2,9 Mkr (- 11,6 Mkr 1999). Utgående saldo per årsskiftet 2000/2001 blev därmed + 8,5 Mkr (+ 11,4 Mkr 1999/2000). Del av detta saldo föreslås i särskilt tjänsteutlåtande användas för att finansiera verksamhet under 2001. I övrigt förs saldot till 2001 års disponibla ram.
I bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande redovisas Beställarförbundets resultaträkning och balansräkning avseende den disponibla ramen för räkenskapsåret 2000. Noter till resultat- och balansräkningen redovisas i bilaga 5 till detta tjänsteutlåtande.
5.2 Ekonomiskt utfall - finansiell ram
Den finansiella ramen är det ekonomiska utrymme som SOCSAM-lagstiftningen medger för försöksverksamheten. Det är försökets huvudmän som i samråd med riksförsäkringsverket och socialstyrelsen definierar den finansiella ramen. För Beställarförbundet gäller att den finansiella ramen omfattar verksamhet som riktar sig till åldersgruppen 16 till 65 år inom individ och familjeomsorg, inkl socialbidrag/försörjningsstöd, hos stadsdelsnämnderna. Vidare ingår försäkringskassans verksamhet vad avser sjukpenning, rehabersättning samt kostnader för administration av dessa medel. Primärvårdens verksamhet riktad till samma åldersgrupp ingår också.
Vid försökets slut skall försökets ekonomiska resultat räknas mot den finansiella ramen.
Det är därför viktigt att den finansiella ramen fortlöpande följs upp med avseende på händelser som ligger utanför försökets räckvidd. Sådan uppföljning är i första hand en uppgift för huvudmännen. Om inte detta sker riskerar försöksverksamhetens ekonomiska utfall att snedvridas.
Samspelet mellan den disponibla och den finansiella ramen kan beskrivas på så sätt att Beställarförbundet skall använda resurserna inom den disponibla ramen på ett sådant sätt att det uppstår en positiv resultateffekt på den finansiella ramen. Med andra ord, den disponibla ramen kan ses som en investering som skall ge avkastning i form av minskade kostnader på den finansiella ramen. Flertalet investeringar ger emellertid inte avkastning omedelbart. Detta torde vara ett faktum även för försöksverksamheten, med konsekvens att SOCSAM-lagstiftningen påfordrar att avräkning och analys skall ske först vid försöksperiodens slut.
| | Finansiell ram 2000 | Utfall 2000 |
Försäkringskassans del |
559 277 tkr |
486 020 tkr |
Socialtjänstens del |
424 617 tkr |
399 265 tkr |
Primärvårdens del |
33 500 tkr |
16 500 tkr |
Beställarförbundets del |
ingår ovan |
54 481 tkr |
Total ram |
1 017 394 tkr |
956 266 tkr
|
Av sammanställningen framgår att det ekonomiska resultatet för 2000 avseende den finansiella ramen kan avläsas som + 61 128 tkr. Det positiva resultatet genererades främst från försäk-ringskassan (sjukförsäkringen) och från socialtjänsten (socialbidragen). Försiktighet iakttagas vid tolkningen av resultatet och DELTA´s del i detsamma.
I bilaga 4 till detta tjänsteutlåtande redovisas Beställarförbundets resultaträkning och balansräkning avseende den finansiella ramen för räkenskapsåret 2000. Noter till resultat- och balansräkningen redovisas i bilaga 5 till detta tjänsteutlåtande.
6. ... som sist
I det nystartade Tuve-Säve-teamet ser man att arbetet underlättas av att teamet och de samverkande myndigheternas verksamhet ligger nära varandra lokalmässigt. Kontakter underlättas. Detta kopplar man till en utredningsrapport som påpekar att landstinget är en vinnare i samverkan. Detta bland annat som en följd av att läkarresurserna kan användas mer effektivt. En läkare i teamet säger då
- ”Jag är helt säker på att det stämmer. När vi hittar en väg att åtgärda patientens problem har vi inte dem sittande i väntrummet på akuttiden”
Uttalandet visar ett förändrat synsätt, där samverkan och mötet med andra förvaltningar givit insikt om vikten av att se helheten. Det yttersta målet med rehabilitering, nämligen aktivitet, blir också tydligt. Uttalandet visar också på en förhoppning att SOCSAM-möjligheten skulle kunna medföra en förbättring.
Uttalandet möter försökslagstiftningens samtliga mål. Det yttersta målet om ett ökat välbefinnande för Hisingsbon samt målen om en effektivare hantering av de samlade resurserna och målet om en ökad professionalitet hos personalen.
Indirekt speglar också uttalandet risken för en effektivitetsförlust i nuvarande system, på så sätt att dyrbara och knappa resurser riskerar att användas på ett sätt som inte är optimalt.
7. Förslag till beslut
Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta
att godkänna för Beställarförbundet DELTA på Hisingen upprättad årsredovisning och verksamhetsberättelse avseende 2000 i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till kommunstyrelsen i Göteborg
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Västra Götalandsregionen
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till Göteborgs stads revisorskollegium, revisionen för Västra Götalandsregionen samt till Riksrevisionsverket
att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat
Beställarförbundet DELTA på Hisingen
Sekretariatet
Johan Jonsson
Verkställande tjänsteman
| |