BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE 2001 ÅRS VERKSAMHET, DISPONIBEL OCH FINANSIELL RAM
I detta tjänsteutlåtande med bilagor beskrivs Beställarförbundets verksamhet under 2001. Beskrivningen görs utifrån begreppen KunskapsDELTA och Åtgärds-DELTA samt ekonomiskt utfall inom disponibel respektive finansiell ram.
1. Först ...
Som tidigare slagits fast handlar DELTA-samverkan ytterst om att erövra ett nytt synsätt
Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter
Det är ett sådant synsätt – eller förhållningssätt - som skall skapa förutsättningar för att bättre svara upp mot det till synes självklara kravet att en insats från samhällets sida skall leda till ökad nytta och välfärd för den enskilde. Välfärdssystem förmår emellertid inte alltid att svara upp mot detta krav, vilket bland annat avspeglar sig i så kallade rundgångar.
Försökslagstiftningen (SOCSAM) ger en möjlighet att pröva om en samordning av resurserna inom rehabiliteringsområdet skapar bättre förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta de behov som idag tenderar att hamna i väntelägen och passivitet, vilket i sin tur medför oro och lidande för den enskilde. Dåligt mötta behov ger också professionell frustration. SOCSAM-lagstiftningen och DELTA-samverkan är medel i strävan att förbättra förutsättningarna att nå en ökad välfärd hos fler grupper i samhället.
SOCSAM-lagstiftningen innehåller också uppdraget att pröva om en samordning av resurserna ger förutsättningar för en effektivare hushållning med samhällets resurser för rehabilitering i begreppets vida bemärkelse. Bakgrunden till detta är att väntelägen och passivitet ofta medför långvariga samhälleliga försörjningsåtaganden.
2. Året som gick - i översikt
De aktiviteter som bedrivits inom KunskapsDELTA baseras delvis på den kunskap som samverkans-aktörerna för med sig in i samverkan. Under året har emellertid ny kunskap tillförts i allt större omfattning, kunskap som är vunnen ur samverkan, dvs ur de åtgärder som bedrivits inom DELTA-samverkan. Denna kunskap är unik i den meningen att den förutsätter de specifika åtgärder som drivs inom DELTA. Kunskapen har i stor utsträckning dokumenterats i de utvärderingsrapporter, sammanlagt ett 30-tal, som publicerats under året. Dessa finns på www.delta.goteborg.se samt på Deltas sekretariat.
Den nya kunskapen har även bidragit till att utveckla de pågående aktiviteterna, eller som aktiviteten Unga Vuxna formulerar sig i sin verksamhetsberättelse - ”Våra reflektioner under arbetet kring utvärderingen har lett till nya tankeprocesser hos oss. Vi har tittat bakåt på våra ursprungliga rutiner och skapat nya ramar för det vardagliga arbetet”
Inom ÅtgärdsDELTA har ett tjugotal aktiviteter bedrivits under 2001. Gemensamma nämnare för arbetet är ett synsätt där det gemensamma ansvaret för rehabiliteringens resultat betonas. Synsättet skall också präglas av helhet inte bara utifrån individens behov, utan också från hans eller hennes förutsättningar. En annan viktig utgångspunkt är att de gemensamma insatserna skall ske så tidigt som möjligt. Samverkan skall inte ”sparas” som ett sista alternativ när allt annat prövats. Slutligen präglas de gemensamma insatserna av att i begreppet ”gemensamma” innefattas inte bara medarbetare från de samverkande myndigheterna utan även - och inte minst - den Hisingsbo som är aktuell. Den aktivt deltagande Hisingsbon är förmodligen den viktigaste förutsättningen för ett lyckat resultat.
Året präglas också av en alltmer ökad aktivitet mellan de olika projekten. Denna aktivitet äger främst rum mellan projekt inom samma grupp av aktiviteter (t ex socialmedicinska), men förekommer också alltmer mellan projekt inom olika grupper. Så använder sig t ex projekt inom den arbetslivsinriktade gruppen av projekt inom den socialmedicinska, som i sin tur använder sig av aktiviteter inom gruppen för förebyggande/främjande aktiviteter.
Arbetsförmedlingens kompetens och resurser har strategisk betydelse i DELTA-samverkan SOPHIE-projektet formulerar detta på följande sätt – ”Erfarenheterna visar att det har stor betydelse både för de samordnade bedömningarnas realism och för utflödet ur projektet att arbetsförmedlingen är representerad”. Under året har arbetsförmedlingen infört en ny, geografiskt baserad organisation, vilken kommer att ge förbättrade förutsättningar för samverkan, samtidigt som omorganisationen i sig orsakat omställningsproblem under året. Omkastningar i arbetsmarknadspolitiken medför också att förutsättningarna för kontinuitet i samverkan kan begränsas.
Aktiviteterna lämnar ett överskott med avseende på den disponibla ramen. Överskottet förklaras främst av två orsaker, dels ett antal vakanser, dels att arbetsmetoder och rutiner har blivit effektivare.
Följande konstateranden är ett försök att sammanfatta verksamhetsåret 2001
(2000 års siffror inom parentes)
* Ett förändrat synsätt omfattar alltfler
* Rehabiliteringsinsatserna präglas i alltmer ökad omfattning av ett gemensamt ansvarstagande vilket minskar risken för s k rundgång
* De tidiga insatserna har vunnit terräng
* Det förebyggande arbetet har fokuserats alltmer
* Stor kraft har lagts på att dokumentera arbetet med utvärdering som alltmer blir en integrerad del av respektive aktivitet
* 2601 Hisingsbor (2758) har deltagit i arbetslivsinriktade aktiviteter
* 1114 av dessa 2601 Hisingsbor är avslutade (1120)
* 692 av dessa 1114 Hisingsbor har lämnat de offentliga försörjningssystemen (706).
En försiktig beräkning ger ett minskat uttag på 66 Mkr på helår
* 568 av dessa 692 Hisingsbor har gått till arbete (557).
En försiktig beräkning ger ökade skatteintäkter på 24,5 Mkr på helår
* 2230 Hisingsbor (2053) har deltagit i (social)medicinska aktiviteter
* 8741 besök (6667) har gjorts av Hisingsbor i informations-, utbildnings-- och egenvårdsaktiviteter
* 1616 elever (1292) har deltagit Vuxenutbildningscentrets utbildningar
* 200 medarbetare (200) har varit engagerade i olika aktiviteter
* 70 medarbetare (70) har varit engagerade i nätverk, arbetsgrupper etc
* 79.6 Mkr är kostnaden (69,8 Mkr) för DELTA-samverkan under året
3. Året som gick - årsredovisning
År 2001 var femte verksamhetsåret för samverkan inom DELTA. Denna samverkan baserar sig på ett beslut från november 1996 då regeringen medgav att dåvarande Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs kommun skulle få bedriva försök i enlighet med den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. Försöket skulle bedrivas på Hisingen och rikta sig till personer i åldersgruppen 16 - 64 år som är, eller riskerar att bli, sjukskrivna. Den nya regionbildningen i Västsverige har medfört en ny ägarbild från och med 1999. Ägarna är Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Dessa deltar i den finansiella samordningen med resurser inom sjukförsäkring, primärvård respektive socialtjänst.
Genom ett avtal med dåvarande Länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohuslän ( sedan 1998 Länsarbetsnämnden i Västra Götaland) kom denna verksamhet att ingå i försöket och målgruppen vidgades till att även omfatta gruppen långtidsarbetslösa. Genom ett liknande avtal är psykiatrin, särskilt allmänpsykiatrin, sedan 1998 knuten till DELTA-samverkan. Sedan år 2000 har Beställarförbundet fått ett särskilt ansvar för identifiering och uppföljning av behov av kompletterande utbildning bland Hisingens vuxna befolkning. Dessa tre parter deltar i DELTA-samverkan utifrån FRISAM-lagstiftningen.
Genom beslut i riksdagen i december 1999 har SOCSAM-lagstiftningen förlängts med två år till årsskiftet 2002/2003. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. En slutrapport – ”SOCSAM, försök med politisk och finansiell samordning” – överlämnades till regeringen den 29 november 2001.
Den 5 december beslutade riksdagen att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett förslag om en nationell och permanent möjlighet till finansiell samordning. Förslaget skall baseras på försökslagstiftningen utökad med Arbetsmarknadsverket. Riksdagsbeslutet hade sin grund i motioner som behandlats i socialförsäkringsutskottet, betänkande 2001/02:Sfu1
Arbetet i DELTA leds av en politisk styrelse, Beställarförbundet DELTA på Hisingen. Styrelsen har under året haft följande sammansättning. Kommunfullmäktiges representanter har varit Kerstin Alnebratt (s), ordförande, Jonas Ransgård (m) och Gunilla Dörner Buskas (s) med Eva-Lena Fransson (v) och Bengt Pervik (fp) som ersättare. Styrelsen för Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa har företrätts av Ulla Y Gustafsson (s), andre vice ordförande, Lars-Gunnar Boström (m) och Jan Åke Ryberg (v) med Marianne Carlström (s) och Berit Sjöberg (kd) som ersättare. Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen har representerats av Johnny Bröndt (m), förste vice ordförande, Endrick Schubert (s) och Mariella Olsson (fp) med Margareta Vänngård (kd) och Hewa Cardoi (s) som ersättare. Under perioden 2001-01-01 – 12-18 har två tjänstemän från Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län varit adjungerade till styrelsen, Monica Holmberg, chef arbetsförmedlingen tjänster - arbetskraftspool och Lennart Johansson, chef arbetsförmedlingen Göteborg. Under perioden 2001-12-19 – 12-31 har Länsarbetsnämndens representation utgjorts av Thomas Gustafsson, chef för arbetsförmedlingen Backaplan. Beställarförbundet har under 2001 hållit sex sammanträden.
Kerstin Alnebratt, Johnny Bröndt och Ulla Y Gustafsson har utgjort Beställarförbundets presidium. Presidiet har under året hållit fem protokollförda sammanträden.
Styrelsens verkställande tjänsteman och dess sekreterare (tjänstledig från försäkringskassan) har, tillsammans med en tjänsteman (tjänstledig från försäkringskassan), utgjort Beställarförbundets sekretariat. Tjänstemännen från försäkringskassan har haft huvudsaklig inriktning på ekonomi- respektive informationsfrågor.
DELTA-samverkan skall i första hand bedrivas med de samverkande myndigheternas personal och övriga resurser. För att säkerställa rutiner, informationsflöden etc har en organisering med nätverk byggts upp. Under året har nätverk varit verksamma inom områdena för ekonomi, utvärdering, personal, information samt fackliga frågor. En referensgrupp har varit knuten till verksamheten. De samverkande myndigheternas linjechefer på Hisingen har utgjort den verkställande tjänstemannens beredningsgrupp inför Beställarförbundets sammanträden. Särskilda resurser, i form av processtödjare, har tillsatts för att stödja arbetet med utvärdering, ekonomisk uppföljning, kommunikation samt implementering av försöksverksamheten.
4. Året som gick - verksamhetsberättelse
I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001 betonas att arbetet inom DELTA-samverkan skall präglas av ett förändrat synsätt där gemensamt ansvarstagande och helhetssyn är ledord. Hisingsbon skall vara en aktiv part och dennes samlade behov och förutsättningar skall mötas från ett helhetsperspektiv. Verksamhetsplanen säger också att DELTA-samverkan inte skall ses som ett projekt, fristående från övrig verksamhet inom myndigheterna, utan samverkansarbetet skall så långt möjligt integreras i den ordinarie verksamheten utifrån det refererade synsättstänkandet.
I den följande texten redogörs först för insatser som gjorts inom Kunskaps-DELTA. Därefter görs kortfattade genomgångar av aktiviteterna inom ÅtgärdsDELTA. Utgångspunkten är de redovisningar som varje aktivitet lämnat. Dessa redovisningar finns att tillgå på sekretariatet.
4.1 KunskapsDELTA - allmänt
Inom KunskapsDELTA har under verksamhetsåret bland annat följande aktiviteter genomförts
- Inventeringar och analysarbeten utförts kring socialtjänstens roll vid rehabilitering. Bland annat har som en följd av den dokumentationsstudie som gjordes under 1999 olika utbildningsinsatser genomförts.
- De tidigare genomförda studierna kring gruppen ”Nollklassade sjuka" har resulterat i uppföljningar inom flera av Hisingens stadsdelar.
- En studie har genomförts i syfte att kartlägga DELTA-samverkans effekter på försörjningssystemen (socialbidrag, sjukpenning och A-kassa)
- En studie har genomförts med syftet att ta fram ett beslutsunderlag för hur de arbetslivsinriktade aktiviteterna bör organiseras i permanenta former. Studien var av principiell karaktär i den bemärkelsen att den på ett integrerat sätt behandlade det samlade området snarare än enskilda aktiviteter
- Slutligen har den sedan tidigare påbörjade fördjupade samverkan på ledningsnivå kring den psykiska ohälsan mellan allmänpsykiatrin, primärvården, psykologenheten, försäkringskassan och stadsdelarna fortsatt. Syftet med denna aktivitet är att utröna möjligheter till ytterligare samverkan kring Hisingsbor med psykisk ohälsa.
Den årliga inventeringen av sjukskrivningsläget som tidigare genomförts genom DELTA, gjordes under året helt i försäkringskassans regi. De olika aktiviteterna har dokumenterats i rapporter som finns på www.delta.goteborg.se samt på DELTAs sekretariat.
4.2 ÅtgärdsDELTA - Främjande aktiviteter
- ”Ni skall veta att ni räddar liv”, säger en av besökarna på Värkstaden - en mötesplats för Hisingsbor med värk och smärta - som under året haft 71 träffar med i genomsnitt 20 besökare per gång
6667 besökare har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter
1292 elever har deltagit Vuxenutbildningscentrets utbildningar
DELTA-samverkan har under verksamhetsåret omfattat flera aktiviteter med starka förebyggande inslag.
”Hälsodisken” anvisar ett helt nytt synsätt i relationen Hisingsbo - myndighet. Den yttersta målsättningen för aktiviteten är att den välinformerade Hisingsbon aktivt påverkar och medverkar i sin rehabilitering. Tematräffar, gruppverksamheter, samtalsgrupper och självhjälpsgrupper är medel för att informera och stärka Hisingsbon. Intresset för den så kallade Värkstaden ökade under året och alltfler vägleddes dit från de samverkande myndigheterna.
”Livslust och Hälsa i Biskopsgården” har sitt ursprung i iakttagelser som framkommit i det förvaltningsövergripande arbetet i Biskopsgårdens Hälsoråd. Under året har projektet medverkat i en rad olika utbildningstillfällen för personal och boende i Biskopsgården. Många av utbildningarna har sin grund i Hälsorådets olika arbetsgrupper. Projektet har också deltagit i stadsdelens uppstartsläger för högstadieelever.
”Hälsolägets” arbete fokuseras på att öka de boendes tillförsikt och trygghet för att på så sätt visa på de boendes möjligheter att själva påverka sin livssituation. Detta förväntas i sin tur kunna leda till färre ”onödiga” besök, bland annat inom sjukvården. Hälsoläget arbetar såväl med öppen mottagning som med förbokade besök. Verksamheten spänner från medicinska via sociala till rent praktiska spörsmål. Stor del av arbetet sker i området, inte minst i tvättstugan som är en naturlig mötesplats.
”Livsstil för Hälsa i Torslanda” startade under året. Aktiviteten vill pröva nya arbets- och samverkansformer för att förebygga ohälsan i Torslanda. Arbetet bedrivs både primärpreventivt, dvs förhindra uppkomst av sjukdom, och sekundärpreventivt, dvs förkorta sjukdomsförlopp. Mycket tid har ägnats förankring och information samt att fånga de områden där projektet kan möta Torslandaborna. Ett första område blev stöd i föräldraskapet
Beställarförbundet har under året lämnat stöd till ”Integrationscenter för Kvinnor”, vars verksamhet är förlagd till Biskopsgården. Motivet för Beställarförbundets stöd är att verksamheten syftar till att inlemma invandrarkvinnor i samhällsgemenskapen, bland annat genom ett brett kursutbud och undervisning i svenska språket. Verksamheten har expanderat under året och centret flyttade i augusti till nya lokaler som är bättre anpassade till verksamheten, inte minst undervisningen. Beställarförbundet lämnade också stöd till de fem sommarläger som tillsammans samlade 650 deltagare.
Från och med år 2000 har Beställarförbundet haft uppdraget att identifiera behov av utbildning bland vuxna lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa samt invandrare och flyktingar. Verksamheten har organiserats i ”Vuxenutbildningen Hisingen”. Syftet är att utifrån ett lokalt perspektiv ge dessa grupper stöd inför ett inträde i arbetslivet, alternativt stärka deras position på arbetsmarknaden. Orienteringskurser, grundläggande vuxenutbildning samt svenska för invandrare har varit verktygen, som så långt möjligt anpassats till att möta de studerandes behov. Bedömningar av behov/förmåga har i många fall skett i samverkan med andra DELTA-aktiviteter, främst inom gruppen av arbetslivsinriktade aktiviteter.
De samverkande myndigheterna är efter Volvo/Ford den största arbetsgivaren på Hisingen. Under verksamhetsåret har aktiviteter pågått inom ramen för ”Personal-DELTA” i syfte att finna former för ett gemensamt arbete för att utveckla respektive myndighets arbetsgivaransvar vid rehabilitering av sjukskrivna. I Personal-DELTA samverkar myndigheterna utifrån ett arbetsgivarperspektiv och inte utifrån sina respektive service- eller myndighetsroller. Utbildningar samt arbetsgrupper kring gemensamma behov har varit arbetsmetoder. Utbildningsinsatserna riktar sig till såväl personalhandläggare som chefer.
4.3 ÅtgärdsDELTA - Främjande aktiviteter
- ”En kvinna med invandrarbakgrund och som varit utsatt för psykisk och ekonomisk misshandel från f d makens sida, vände sig till Hälsoläget. Hon fick stöd i att stärka sin självkänsla och hjälp med myndighetskontakter. Hon fick frågan: ”Vart skulle du ha vänt dig om inte Hälsoläget fanns?” Hon svarade: ”Jag vet inte, jag hade nog blivit sjuk”.
(Hämtat från verksamhetsberättelsen för Hälsoläget)
8741 besökare har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter
1616 elever har deltagit Vuxenutbildningscentrets utbildningar
DELTA-samverkan har under verksamhetsåret omfattat flera aktiviteter med starka förebyggande/främjande inslag.
Hälsodisken med Värkstaden står för ett helt nytt synsätt i relationen mellan Hisingsbo och myndighet. Den yttersta målsättningen är att stärka Hisingsbons tillit till sin egen förmåga. Tematräffar, gruppverksamheter, samtalsgrupper och självhjälpsgrupper utgör medel. Behoven växer vilket är en spegling av folkhälsoproblemen i samhället. Intresset för den så kallade Värkstaden ökade under året vilket kunde mötas med en ny större och ändamålsenligare lokal som togs i bruk i september.
Livslust och Hälsa i Biskopsgården har sitt ursprung i iakttagelser som framkommit i det förvaltningsövergripande arbetet i Biskopsgårdens Hälsoråd. Under året har projektet medverkat i en rad olika utbildningstillfällen för personal och boende i Biskopsgården. Många av utbildningarna har sin grund i Hälsorådets arbete. Projektet har under hösten arbetat med att implementera sin verksamhet i såväl stadsdelsförvaltning som föreningsliv.
Hälsolägets arbete i kvarteret Fyrklövern fokuseras på att öka de boendes tillförsikt och trygghet för att på så sätt visa på de boendes egna möjligheter att påverka sin livssituation. Hälsoläget arbetar såväl med öppen mottagning som med förbokade besök. Verksamheten spänner från medicinska, via sociala, till rent praktiska spörsmål. Förutom arbete, oftast av motivationshöjande karaktär, hjälper Hälsodisken boende med myndighetskontakter.
Första hela verksamhetsåret för Livsstil för Hälsa i Torslanda präglades av att pröva och utveckla hälsofrämjande arbetssätt anpassade till lokala behov och som utgör ett komplement till stadsdelens övriga hälsoarbete. Cirka 1.250 personer har på individ- eller gruppnivå varit i kontakt med projektets olika aktiviteter. Exempel på individuella insatser är hälsorådgivning och relationsinriktade samtal, medan exempel på gruppaktiviteter är kurser och föreläsningar bland annat i kostlära och föräldrastöd.
Beställarförbundet har under året lämnat stöd till Integrationscenter för Kvinnor (ICK), vars verksamhet är förlagd till Biskopsgården. Motivet för Beställarförbundets stöd är att verksamheten syftar till att inlemma invandrarkvinnor i samhällsgemenskapen, bland annat genom ett brett kursutbud och undervisning i svenska språket. Verksamheten har expanderat och under året, till exempel har ett hundratal kvinnor erhållit svenska för invandrare (SFI) under anpassade former som blivit uppmärksammade av skolverket.
Från och med år 2000 har Beställarförbundet haft uppdraget att identifiera behov av utbildning bland vuxna lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa samt invandrare och flyktingar. Verksamheten har organiserats i Vuxenutbildningen Hisingen. Syftet är att utifrån ett lokalt perspektiv ge dessa grupper stöd inför ett inträde i arbetslivet, alternativt stärka deras position på arbetsmarknaden. Orienteringskurser, grundläggande vuxenutbildning samt svenska för invandrare är (SFI) varit verktygen, som så långt möjligt anpassats till att möta de studerandes behov. Bedömningar av behov/förmåga har i många fall skett i samverkan med andra DELTA-aktiviteter, främst inom gruppen av arbetslivsinriktade aktiviteter. Antalet deltagare har ökat med 22% jämfört med 2000 och uppgår till 1616, fördelade på SFI (787), orienteringskurser (565) samt grundläggande vuxenutbildning (264).
De samverkande myndigheterna är den näst största arbetsgivaren på Hisingen. I projekt Personal-DELTA samverkar myndigheterna utifrån ett arbetsgivarperspektiv och inte utifrån sina respektive service- eller myndighetsroller. Under verksamhetsåret har i första hand utbildningsaktiviteter bedrivits i syfte att utveckla såväl det förebyggande som det rehabiliterande arbetet inom de samverkande myndigheterna. Exempel på utbildningar är ”Att arbeta med rehabilitering” som vänder sig till personalhandläggare samt ”Hälsofrämjande ledarskap” som riktar sig till chefer.
4.4 ÅtgärdsDELTA - Socialmedicinska aktiviteter
- ”En ung kvinna, 24 år, med kraftig övervikt, oro, ångest och psykosomatiska besvär, kom på rekommendation av läkare på vårdcentralen. Hon var sjukskriven sedan några månader och bodde i ett samboförhållande som höll på att knäckas på grund av hennes svårigheter. Hon fick hjälp med att fokusera på sina relationer. I slutet av kontakten, som varade 20 terapitimmar, hade hon gått ner 16 kilo. Hon kände sig ”strålande” och hennes rela-tion med sambon blev avsevärt bättre. Genom att titta på sina relationer blev den unga kvinnan medveten om sina möjligheter att själv kunna styra sitt liv, bli tydlig med sina önskningar och behov och sätta gränser.”
(Hämtat från verksamhetsberättelsen för Unga Vuxna)
De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under året 2230 Hisingsbor
I Backa, Kärra-Rödbo, Biskopsgården och Tuve-Säve har man under året arbetat med tidig och samordnad rehabilitering. Arbetet har en gemensam ”bottenlinje” i det tidiga och det samordnade, men skiljer sig sedan beroende på de behov som finns i respektive stadsdel.
I Backa och Kärra-Rödbo har aktiviteterna varit igång längst. Arbetet i Kärra-Rödbo har utvecklats efterhand och omfattar inte bara rehabiliteringsinsatser utan projektet noterar även en ökning av insatser av förebyggande karaktär. Under hösten har teamarbetet kunnat kompletteras med psykolog, psykiaterkonsult och ortopedkonsult. Detta har medfört såväl kvalitets- som tidsvinster i arbetet.
Projektet i Backa har pågått sedan 1998 och är i allt väsentligt integrerat i vårdcentralens ordinarie verksamhet. I projektet arbetar man med relativt hög omsättning i syfte att kunna ta emot Backabor utan alltför långa väntetider. Närvaron av en handläggare från försäkringskassan innebär – precis som i Kärra - kontinuerlig bevakning av sjukfallen och ger möjlighet till tidiga och samordnade insatser.
För Biskopsgårdens del betyder DELTA-möjligheten att ett nytt integrerat arbetssätt kunnat utvecklas för all personal. Detta har i sin tur medfört att patienterna kunnat erbjudas tidiga insatser med hög grad av träffsäkerhet. Formen har visat sig lämplig i Biskopsgårdens mångkulturella miljö, där inte minst den kvinnliga delen av befolkningen har höga ohälsotal. Projektet konstaterar att verksamheten stabiliserats under 2001 efter en lång period av olika slag av inkörningssvårigheter.
För DELTA-teamet Tuve-Säve har året präglats av utveckling av arbetsmetoder och etablering av verksamheten, samtidigt som man integrerat sitt arbete i ordinarie verksamhet med sikte på implementering. Verksamheten finns i lokaler på Tuve Torg utanför de samverkande myndigheternas ordinarie lokaler.
Olika inventeringar inom Kunskaps-DELTA har pekat på behovet av insatser visavi de psykiskt sjuka. I de ovan nämnda aktiviteterna innehåller det tidiga och samordnade arbetet resurser för att tillgodose behov bland psykiskt sjuka. Psykiaterkonsult och kuratorskompetens är exempel. Ett ytterligare inslag i att stärka rehabiliteringen av denna grupp är Beställarförbundets beslut om DELTA-psykologer, bland annat till vårdcentralerna. Under 2001 har varje vårdcentral haft tillgång till psykologtimmar. Psykologerna används såväl i bedömningsverksamhet som i behandling. Åtgärderna förväntas leda till effektivare flöden i rehabilitering vid psykisk ohälsa. En iakttagelse som psykologerna gjort under året är att personer med smärttillstånd samt med diagnos utbrändhet har ökat i antal.
Aktiviteten Unga Vuxna har noterat en ökad tillströmnig av sökande. Man noterar också en allt tyngre problematik hos de sökande. Aktiviteten vänder sig till personer mellan 18 och 25 år med identitetsproblem. Dessa kan riskera att hamna i ett vakuum mellan ungdoms- och vuxenvärldarna, vilket kan leda till svårigheter att utvecklas vidare. I en del fall kan detta leda till svår psykisk ohälsa. Aktivitetens ambition är att möta dessa problem så tidigt så att man kan stoppa en sådan utveckling.
Under verksamhetsåret pågick åtgärder med anledning av den väntetidsstudie vid sjukskrivning som redovisades under år 1999. En åtgärd har varit resursförstärkning vid försäkringskassan i syfte att korta inaktiva tider vid sjukskrivning. Under 2002 kommer en uppföljande väntetidsstudie att göras för att ge underlag för en bedömning av aktiviteten.
En del av Beställarförbundets verksamhet har under 2001 varit förlagd till DELTA-grupperna. Dessa har haft möjlighet att utnyttja Beställarförbundets beslut om DELTA-medel vid rehabilitering, den så kallade DELTA-säcken. Denna möjlighet har endast utnyttjats i ett fåtal fall. Sammanlagt har möjligheten använts i sex fall till ett sammantaget belopp på 152.717 kronor. Denna begränsade användning kan ha flera förklaringar. En är att DELTA-grupperna uppmanats att i första hand använda respektive myndighets möjligheter. En annan är att den gemensamt vunna kunskapen inneburit en effektivare användning av traditionella medel. En tredje förklaring är att de pågående DELTA-projekten kan möta en del av de behov som identifieras av DELTA-grupperna.
4.5 ÅtgärdsDELTA - Arbetslivsinriktade aktiviteter
- ”Jag har fått jobb, kan du tänka dig att jag har fått jobb”.
Sagt av en deltagare som efter 3 veckor på kursen varit på anställningsintervju och äntligen fått ett jobb efter många försök. Att någon får ett arbete påverkar gruppen positivt för då ser man att det finns chanser.
(Hämtat från verksamhetsberättelsen för ViCan 35+ )
- ”Jag kände mig trygg på Riggen. Jag fick alltid stöd från någon i personalen. Viktigast av allt var att jag fick tillbaka mitt självförtroende och är stolt för det. Det bästa är att ni hade mycket tid för mig, att jag fick gå sakta och långsamt fram och att ni hade tålamod med mig. Tack vare Riggen är jag på rätt väg igen, jag känner mig glad.”
(Hämtat från verksamhetsberättelsen för RIGGEN)
Under året har 2601 Hisingsbor deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställningsbarheten. Av de 1114 Hisingsbor som avslutades gick 568 till arbete. Ytterligare 124 Hisingsbor, dvs totalt 692, lämnade under året de offentliga försörjningssystemen.
Beställarförbundet har även detta verksamhetsår ägnat stor uppmärksamhet kring gruppen arbetsföra, men ej omedelbart anställningsbara. Denna grupp tenderar att bli lågprioriterad inom de samverkande myndigheternas respektive huvuduppdrag, vilket i sin tur riskerar att leda till väntetider och så kallad rundgång. Genom gemensam bedömning kartläggs varje sökandes behov av stöd. Detta stöd kan vara någon av DELTAs olika aktiviteter eller någon annan åtgärd. På så sätt binds myndigheternas bedömningar och åtgärder samman i syftet att skapa bästa möjliga förutsättningar för denna grupp av arbetslösa Hisingsbor.
På Arbetsmarknadstorget arbetar arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa i stadsdelsteam. Arbetsmarknadstorget har under verksamhetsåret kunnat fördjupa sin arbetsmetodik, trots frånvaron av tre arbetsförmedlare under hösten. Torget har dessutom intensifierat samverkan med andra DELTA-aktiviteter. Drivkraft, SOPHIE, Kvillebäcken och det nystartade ViCan 35+ utgör exempel. I syfte att bättre möta arbetsförmedlingens nya, geografiskt baserade organisation, har de tidigare tre vuxenteamen blivit två, ett för Biskopsgården och Torslanda samt ett för övriga stadsdelar. Under året har ”utflödet” från Torget varit 501 vuxna och 356 ungdomar. Av de vuxna har 68% gått till arbete eller studier. Ytterligare 13 % har avslutats utan känd orsak. Sammantaget har därmed 81% av de avslutade vuxna inte längre något behov av kontinuerligt offentligt stöd för sin försörjning. Motsvarande andelar för de 356 ungdomarna är 69%, 17% respektive 86%.
Projekt Drivkraft noterar att, trots att målgruppen minskat något till följd av den goda konjunkturen och att projektet som en följd av detta har sänkt kraven något (och därmed accepterat deltagare med tyngre problematik), så uppfyller man målsättningen för projektet, d v s minst 45 % av deltagarna till arbete eller utbildning. Av 60 deltagare, representerande tre av fyra kursstarter med vardera 20 deltagare, som fullföljt hade 23 arbete och nio hade kommit in på utbildning vid projektidens slut. Vidare noterar man att antalet ansökningar ökat som en följd av dels de något sänkta kraven, dels en intensiv satsning på information. De personer som sökt men inte kunnat antagas har i hög utsträckning kunnat hänvisas till andra arbetslivsinriktade aktiviteter.
SOPHIE har under året ägnat kraft åt det externa arbetet i syfte att effektivisera remiss-flödet och förmedla erfarenheter och kunskap från arbetet, bland annat den så kallade STRUT-metoden. I planeringen för 2001 fanns ambitioner att öka antalet konsultationer hos hemmamyndigheterna i stället för att hela ärendet förs över till SOPHIE. Detta har dock visat sig svårt att förverkliga. I SOPHIE-projektet har 183 Hisingsbor varit inskrivna, av dessa har 67 avslutats, vilket i första hand innebär rekommendation om fortsatt rehabilitering. Av de 67 har dock 17 personer fått arbete, varav åtta med stöd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Tre personer har påbörjat utbildning.
I Projekt ViCan görs bedömningar under arbetsliknande förhållanden under en 8-veckorsperiod i syfte att öka träffsäkerheten vid den fortsatta rehabiliteringen tillbaka till att aktivt liv. ViCan hade under året 44 Hisingsbor i åldrarna 18 – 35 år inskrivna. Av dessa fullföljde 28 personer, vilket var något färre än året innan. Den främsta orsaken till avbrott är sjukdom. Projektet noterar att deltagarna alltmer återfinns i målgruppens äldre del.
Arbetsmarknadstorget är den största inremittenten till ViCan.
ViCan 35+ startade under 2001 först som en provverksamhet. Projektet startade efter det att det bland sökande på Arbetsmarknadstorget växt fram ett behov av en mera sammanhållen utredning/bedömning liknande ViCan fast för något äldre deltagare. Av 57 remisser under 2001 kom 50 från Torget. Av de 57 började 41 personer i projektet. Av de 16 som inte påbörjade hade sex fått arbete, två flyttat utomlands, en blivit sjuk och resterande sju var inte motiverade. Av dem som deltar befinner sig de flesta i någon praktik.
RIGGEN eller Förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk störning arbetar med målsättningen att förbereda och påskynda arbetsåtergång eller inträde på arbetsmarknaden. Rehabiliteringen omfattar flera delar; en introduktionsdel, en arbetsträningsdel, en utslussningsdel och en uppföljningsdel. Den sökande och teamet skall tillsammans komma fram till när det är lämpligt att ta nästa steg i rehabiliteringen.
SANNA-projektet är en sedan några år pågående verksamhet, som riktar sig till personer med missbruksproblem. Under året avslutades 37 Hisingsbor. Av dessa gick 27 personer till arbete och två till egenfinansierade studier. Projektet gör bedömningen att det är det nära samarbetet med Nordhemsklinikens Friskvårdsprogram som är en bidragande orsak till den höga andelen personer som går till arbete.
Det effektivaste sättet att öka anställningsbarheten torde vara att praktik/arbete sker under sådana former som så lite som möjligt avviker från en ordinarie anställning. Å andra sidan får en sådan praktik inte inkräkta på villkoren på den ordinarie arbetsmarknaden. Inom DELTA-samverkan har under 2001 tre aktiviteter bedrivits som hanterar båda dessa önskemål. Den gemensamma nämnaren för dessa tre är att de rör sig inom området förbättring av (när)miljön. De tre är ”Kvillebäcken/Trädgårdslust”, Kvillestadsprojektet” och ”Återbruket”.
Kvillebäcksprojektet har under året färdigställt, och invigt, såväl etapp I – Hökälla gård – som etapp II – området vid Aröd/Grimbo. Det förra kommer att förvaltas av Göteborgs fastighetskontor medan Park- och Naturförvaltningen tar över ansvaret för det senare området. Färdigställandet av området vid Aröd/Grimbo möjliggjordes delvis tack vare företagsintressen i bäckens närområde. Avläggaren till Kvillebäcksprojektet – Trädgårdslust – som syftar till att rusta upp närmiljön kring i första hand Hisingens sjukhem, har under året färdigställt trädgårdar vid Svartedalens, Toftaåsens och Bjurslätts äldreboenden. Arbete har påbörjats vid Kärra äldreboende och Backadalens äldreboende. Samtliga upprustningar sker i nära samverkan med personal och boende. Under året har 49 arbetslösa varit inskrivna i de båda projekten. Av dessa har 14 fått arbete och tolv har lämnat av andra orsaker, t ex sjukdom.
Aktiviteten i Kvillestadsprojektet bygger på många parters medverkan, vilket kräver tid och tålamod. Kvilleföreningen har hittat en fungerande roll och Kvillestadsbladet som kom ut sex gånger under 2001 är ett forum för dialog mellan områdets intressenter. De 13 arbetslösa som under året beretts sysselsättning genom projektet har engagerats i olika slag av förbättringsarbeten. Deltagarna har kommit från arbetsförmedlingen och SANNA-projektet.
Syftet med Återbruket var tvåfalt, dels att återvinna och försälja byggnadsmaterial, dels att bereda långtidsarbetslösa möjlighet till meningsfull sysselsättning. Det har emellertid varit svårigheter att länka de samman båda delarna vilket inneburit att rehabdelen avslutades under början av året. Som en följd av detta beslutade Beställarförbundet att undersöka förutsättningarna för att överföra byggdelen av verksamheten till annan huvudman. Detta skedde per den 1 april, då Kretsloppsnämnden tog över ansvaret.
Aktiviteten Alternativ Arbetsmarknad startade under år 2000. Syftet var att skapa långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Motivation och aktivt deltagande var ledord. Hisingsbor med nedsatt förmåga skulle under kortare eller längre tid ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. Den så kallade Övergångsarbetsmarknaden inom Aktivitetsgarantin var tänkt att utgöra ett fundament för projektet. Tillämpningen av Aktivitetsgarantin medförde emellertid en delvis ändrad inriktning av detta arbetsmarknads-politiska program. Detta medverkade i sin tur till att förutsättningarna, bland annat tänkt målgrupp, för en Alternativ Arbetsmarknad i enlighet med Beställarförbundets uppdrag ändrades och projektet lades ned per 1 juli 2001. Flertalet arbetslivsinriktade aktiviteter inom DELTA-samverkan påtalar emellertid, bland annat i sina verksamhetsberättelser för 2001, behovet av en alternativ arbetsmarknad i enlighet med de ursprungliga intentionerna.
5. Året som gick - ekonomisk berättelse
Som framgått har verksamhetsåret präglats av att ett tjugotal aktiviteter varit igång. Året har inneburit att resultat av samverkan har kunnat redovisas. Nya erfarenheter har vunnits ur samverkan, erfarenheter som kommer att innebära effektivare rehabilitering till gagn för såväl Hisingsbon som samhällsekonomin. Årets kanske viktigaste resultat, den återkommande beskrivna förändringen i synsätt, är framför allt en investering inför kommande år. Det går emellertid att skönja positiva ekonomiska resultat även på kort sikt.
En jämförelse mellan utvecklingen av uttagen av socialbidrag och A-kassa visar att utvecklingen på Hisingen under 2001 har varit positiv i förhållande till såväl övriga Göteborg som riket. Beträffande uttaget av sjukpenning är bilden den motsatta. Sekretariatet kommer att analysera tänkbara orsaker till utvecklingen för samtliga tre försörjningsslag
 | Procentuell förändring mellan åren 1999 till 2000 och 2000 till 2001 |
|
Socialbidrag |
Sjukpenning |
A-kassa |
|
2000
jämfört med 1999 |
2001
jämfört med 2000 |
2000
jämfört med 1999 |
2001
jämfört med 2000 |
2000
jämfört
med 1999 |
2001
jämfört med 2000 |
Hisingen |
- 8,5 |
-6,3 |
+ 19,5 |
+ 15,4 |
+ 3,9 |
- 25,3 |
Övriga Göteborg |
- 6,3 |
- 4,4 |
+ 24,5 |
+ 15,1 |
- 0,9 |
- 23,7 |
Göteborg |
- 6,8 |
- 4,9 |
+ 23,0 |
+ 15,2 |
+ 0,3 |
- 24,1 |
Riket |
- 8,0 |
-10,6 |
+ 27,0 |
+ 18,9 |
- 9,8 |
-20,0 |
En bidragande orsak till utveckling av kostnaderna för socialbidraget bör vara det faktum att de arbetslivsinriktade aktiviteterna inom DELTA-samverkan tillsammans har bidragit till att 692 Hisingsbor kunnat lämna de offentliga försörjningssystemen. Den sammantagna helårseffekten av detta kan uppskattas till ca 66 Mkr baserat på ett genomsnittligt månatligt stöd på 8.000 kronor.
En ytterligare effekt på samhällsekonomin är att av dessa 692 Hisingsbor har 568 gått till arbete och uppbär därmed inkomst. Skatteeffekten kan uppskattas till ca 24,5 Mkr på helår, baserad på ett uttag på 30% på en beskattningsbar månadsinkomst på 12.000 kronor.
Den samhällsekonomiska effekten av en effektiviserad socialmedicinsk rehabilitering samt av de förebyggande insatserna har längre ”leveranstid”. Mer i form av ett räkneexempel kan emellertid erinras om att om 1300 av de 2230 Hisingsborna i de socialmedicinska aktiviteterna var sjukskrivna, innebär varje dags förkortning av sjukskrivningen ett minskat kostnadsuttag på 500 000 kronor vid en genomsnittlig sjukpenning på 385 kronor.
5.1 Ekonomiskt utfall - disponibel ram
Den disponibla ramen är det belopp som Beställarförbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande för att driva verksamhet i enlighet med lagstiftningen.
Medlen till den disponibla ramen har tagits ur kommunens anslag för socialbidrag respektive försäkringskassans anslag för sjukpenning. Tanken från dessa huvudmäns sida är att Beställarförbundet i sin verksamhet skall omsätta dessa försörjningsmedel i olika åtgärder som skall verka på ett sådant sätt att försökslagstiftningens mål uppfylls. När det gäller regionens medel till den disponibla ramen har dessa tagits från särskilt anslag.
Den sammantagna kostnaden för aktiviteterna inom DELTA-samverkan uppgick under verksamhetsåret till 79,6 Mkr. För att finansiera aktiviteterna har inte endast medel inom den disponibla ramen använts.
Länsarbetsnämnden (LAN) bidrar i de aktiviteter där man finner intressegemenskap när det gäller måluppfyllelse mm. LANs engagemang har främst riktats mot de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Under verksamhetsåret har LAN bidragit med 6,7 Mkr till gemensamma aktiviteter.
Stadsdelsnämnderna Biskopsgården, Lundby och Backa har sammantaget bidragit med
4,4 Mkr till finansiering av Arbetsmarknadstorget.
En aktivitet, psykologverksamheten, som DELTA finansierat under året har också haft finansiering via så kallade DAGMAR-medel, 0,3 Mkr.
Psykiatrin har under året deltagit i DELTA-samverkan genom att ställa personella resurser till förfogande.
Vuxenbildningsnämndens och Beställarförbundets regionala arbete på Hisingen har finansierats med 7,3 Mkr respektive 0,16 Mkr.
I sin verksamhetsplan för 2001 äskade Beställarförbundet 60 Mkr av sina huvudmän för verksamheten under år 2001. Planen upprättades och beslutades i september 2000.
Beställarförbundets del av finansieringen av DELTA-samverkan uppgick under 2001 till 61,0 Mkr. Flera av förbundets aktiviteter lämnade positiva saldon/överskott i förhållande till vad respektive aktivitet erhållit i budget, se även bilaga 1.
Överskottet förklaras främst av två orsaker, dels ett antal vakanser, dels att arbetsmetoder och rutiner har blivit effektivare. Den senare orsaken är av särskilt intresse eftersom en av SOCSAM / DELTAs målsättningar är att öka effektiviteten i användningen av de gemensamma resurserna. Det primära syftet i denna målsättning är en jämförelse mellan sedvanligt sektoriserat arbetssätt och ett arbetssätt präglat av samverkan. Aktiviteternas saldon kan dessutom indikera dels en ökad effektivitet inom respektive aktivitet, dels en ökad effektivitet som en följd av ökad samverkan mellan aktiviteterna. Här finns skäl att ytterligare analysera orsakerna till de positiva saldon som aktiviteterna lämnat.
Följande sammanställning över kostnadsslagen ger en översiktlig bild
| Bok 2001 | Bok 2000 |
Aktiviteter, se även bilaga 1 |
54.000,5 |
49.726,2 |
Individuell rehabilitering |
152,7 |
196,8 |
Ersättning vid produktionsbortfall |
586,6 |
143,9 |
Utvärdering |
1.651,7 |
1.258,0 |
Implementering och ekon. uppföljning |
1.037,5 |
--- |
Information - Studiebesök |
637,3 |
194,7 |
DELTA-grupper |
0 |
0 |
DELTA´s resurspersoner/processtöd |
597,1 |
693,6 |
DELTA´s förbundsstyrelse och sekretariat |
2.387,7 |
2.268,3 |
Totalt |
61.051,1 |
54.481,5 |
Individuell rehabilitering, den så kallade DELTA-säcken, har använts vid sex tillfällen till en sammanlagd kostnad om 152,7 tkr (sju tillfällen för 196,8 tkr under 2000)
Genom beslut i Beställarförbundet kan ersättning beviljas för det produktionsbortfall som kan uppstå när medarbetare avsätter tid för DELTA-samverkan. Under året har sådan ersättning betalats ut till ett sammanlagt belopp av 586 579 kr (143 923 kr 2000).
Medlen har bland annat finansierat kartläggningsarbeten inom KunskapsDELTA.
För en redovisning hänvisas till bilaga 2.
Kostnaderna för utvärdering utgörs främst av de ”externa” kostnader som är förknippade med universitetets engagemang i utvärdering av DELTA-samverkan. Förutom denna kostnad finns en ”intern” kostnad i form av arbetstid i de flesta aktiviteterna.
Implementering och ekonomiska uppföljning har identifierats som strategiska områden under 2001. Beställarförbundet har därför avsatt resurser för att kunna göra insatser på dessa områden. Resurserna har främst använts för att finansiera projektanställning av två processtödjare.
Kostnaderna för information har stigit under 2001. Detta förklaras bland annat av kostnader för trycksaker samt ett stort antal studiebesök. DELTA arrangerade två återföringsdagar i slutet av november med sammanlagt ca 300 deltagare. En processtödjare har projektanställts för att möta det ökade behovet av information.
Kostnaderna för DELTA-grupperna belastar normalt inte DELTA. Kostnadsuttag från DELTA kan bli aktuellt vid speciella aktiviteter, till exempel seminarier.
Kontering i enlighet med DELTAs kontoplan har fortsatt under 2001 med syftet att försöka beskriva DELTA-samverkans kostnader utifrån rubriker som bättre skall täcka den verksamhet som utförs inom samverkan jämfört med sedvanliga kontoslag som personal, lokaler etc. Kontoplanen är ett inslag i en övergripande strategi där effekter (och behov) av samverkan skall kunna mätas. Varje aktivitet har fått ange konton som skall passa aktiviteten ifråga.
Därefter har aktiviteten gjort uppskattningar av hur resurserna fördelas på de olika kontona. DELTAs konto-plan kommer i så motto att ge uttryck för en schabloniserad uppskattning, men bör ändå kunna ge en uppfattning om hur resurserna riktas. Kontoplanen kommer att bli föremål för ytterligare diskussion för att kunna användas i arbetet med att ta fram mått och mätetal för samverkan.
Beställarförbundets ingående balans 2001 var + 8,5 Mkr (+ 11,4 Mkr 1999). Årets verksamhet lämnade ett resultat på + 0,1 Mkr (- 2,9 Mkr 1999). Utgående saldo per årsskiftet 2001/2002 blev därmed + 8,6 Mkr (+ 8,5 Mkr 2000/2001). Del av detta saldo föreslås i särskilt tjänsteutlåtande användas för att finansiera verksamhet under 2002. I övrigt förs saldot till 2002 års disponibla ram.
I bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande redovisas Beställarförbundets resultaträkning och balansräkning avseende den disponibla ramen för räkenskapsåret 2001.
5.2 Ekonomiskt utfall - finansiell ram
Den finansiella ramen är det samverkansutrymme uttryckt i ekonomiska termer som SOCSAM-lagstiftningen medger för försöksverksamheten. Det är försökets huvudmän som, i samråd med riksförsäkringsverket och socialstyrelsen, årligen definierar den finansiella ramen. För Beställarförbundet gäller att den finansiella ramen omfattar kostnader för verksamhet som riktar sig till åldersgruppen 16 till 65 år inom individ och familjeomsorg, inkl socialbidrag/försörjningsstöd, hos stadsdelsnämnderna. Vidare ingår försäkringskassans verksamhet vad avser sjukpenning, rehabersättning samt kostnader för administration av dessa medel. Primärvårdens verksamhet riktad till samma åldersgrupp ingår också.
Vid försökets slut skall försökets ekonomiska utfall ställas mot den finansiella ramen. Det är därför viktigt att den finansiella ramen fortlöpande följs upp med avseende på händelser som ligger utanför försökets räckvidd. Sådan uppföljning är i första hand en uppgift för huvudmännen i samråd med de båda centrala myndigheterna. Om inte detta sker riskerar försöksverksamhetens utfall med avseende på den finansiella ramen att snedvridas.
Samspelet mellan den disponibla och den finansiella ramen kan beskrivas på så sätt att Beställarförbundet skall använda resurserna inom den disponibla ramen på ett sådant sätt att det uppstår en positiv resultateffekt på den finansiella ramen. Med andra ord, den disponibla ramen kan ses som en investering som skall ge avkastning i form av minskade kostnader på den finansiella ramen. Flertalet investeringar ger emellertid inte avkastning omedelbart. Detta torde vara ett faktum även för försöksverksamheten, med konsekvens att SOCSAM-lagstiftningen påfordrar att avräkning och analys skall ske först vid försöksperiodens slut.
Belopp i tkr |
Finansiell ram 2001 |
Utfall 2001 |
Försäkringskassans del |
628.458 |
557.610 |
Socialtjänstens del |
404.084 |
373.663 |
Primärvårdens del |
55.900 |
35.900 |
Beställarförbundets del |
ingår ovan |
61.051 |
Total ram |
1.088.442 |
1.028.224 |
Av sammanställningen framgår att det ekonomiska utfallet för 2001 avseende den finansiella ramen kan avläsas som + 60 218 tkr. Det positiva resultatet genererades främst från försäkringskassan (sjukförsäkringen) och från socialtjänsten (socialbidragen). Försiktighet bör iakttagas vid tolkningen av resultatet och DELTAs del i detsamma.
I bilaga 4 till detta tjänsteutlåtande redovisas Beställarförbundets resultaträkning och balansräkning avseende den finansiella ramen för räkenskapsåret 2001. Noter till balansräkningen redovisas i bilaga 5 till detta tjänsteutlåtande.
6. ... som sist
- Begreppet implementering saknar – förutom att det är ett tekniskt begrepp – den dimension av ömsesidighet som är en avgörande förutsättning för ett lyckat resultat.
Vid ett projektledarmöte diskuterades begreppet, varvid en projektledare prövar ordet ”sammanblandning”
År 2001 var DELTAs femte och näst sista år som försöksverksamhet. Året präglades av arbete med utvärdering. Denna skall i sin tur bland annat ligga till grund för värdering av aktiviteterna inför det arbete med implementering som påbörjades under verksamhetsåret och som kommer att intensifieras under år 2002.
Implementering handlar bland annat om att öka beredskapen hos de samverkande myndigheterna att ta emot erfarenheter och kunskap från DELTA-samverkan. Detta är ett arbete som kräver tid och tålamod, beroende bland annat på att det inte finns några omedelbara incitament i de ordinarie strukturerna att arbeta i samverkan. Följande citat, som är hämtat från verksamhetsberättelsen för SOPHIE, är talande. SOPHIE har verkat under flera år och har vid flera tillfällen uppmanats av hemmaorganisationerna att arbeta med implementering.
- ”Vi hade en förhoppning att hemorganisationerna ville använda oss mer konsultativt för att göra bedömningar. Vi hade förberett oss på detta genom att gå en utbildning i konsultativt arbetssätt. Tyvärr kan vi nu konstatera att det finns liten beredskap i organisationerna att genom konsultationer ta till sig ett samverkansperspektiv. Vi uppfattar att man helst vill ha avlastning och ”att ärendet skall flyttas över” till projektet. Myndigheterna har fortfarande alltför många Hisingsbor, ”som går runt i systemet” och tanken på samverkan kommer in först då den egna myndigheten misslyckats.”
Implementeringen handlar därmed inte bara om organisation och finansiering utan kanske framför allt om att förmedla ett synsätt och förhållningssätt som möjliggörs i samverkan.
Ett synsätt som
* omfattar hela Hisingsbon, inte bara hans eller hennes problem och behov, utan även förutsättningar och möjligheter
* ger innehåll åt begrepp som respekt, tillit och bli sedd
* kan fångas med en projektledares ord ”Från remiss till ansökan”
* leder till att passivitet och bidragsberoende byts mot aktivitet och egen försörjning
Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas.
(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114).
7. Förslag till beslut
Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta
att godkänna för Beställarförbundet DELTA på Hisingen upprättad årsredovisning och verksamhetsberättelse avseende 2001 i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till kommunstyrelsen i Göteborg
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Västra Götalandsregionen
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till styrelsen för Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län
att överlämna föreliggande tjänsteutlåtande med bilagor till Göteborgs stads revisorskollegium, revisionen för Västra Götalandsregionen samt till Riksrevisionsverket
att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat
Beställarförbundet DELTA på Hisingen
Sekretariatet
Johan Jonsson
Verkställande tjänsteman
| |