2.2.2 Dagmar-medel
Under innevarande år är inte någon DELTA-aktivitet delfinansierad med Dagmar-medel. I den följande genomgången av aktiviteter har inte någon finansiering med Dagmar-medel förutsatts. Om så skulle bli fallet kommer justering av budgeten att göras för aktuell aktivitet i samband med beslut om definitiv budget för 2003.
2.2.3 Bidrag från Arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadsverket (AMV) kan enligt SOCSAM-lagstiftningen inte bidra med medel till DELTAs gemensamma budget. Tillvägagångssättet är istället att AMV genom separata avtal bidrar i de aktiviteter/projekt där AMV och DELTA finner gemensamma intressen, främst gäller detta de insatser som är direkt riktade mot arbete eller utbildning. AMVs insatser i olika aktiviteter preciseras för respektive aktivitet. AMV har lämnat ett underhandsbesked att man under 2003 kommer att bidra i samma omfattning som under innevarande år. Verkställande tjänstemannen föreslås få uppdrag att sluta avtal med AMV för de aktuella aktiviteterna.
Riksdagens och sedermera socialförsäkringsministerns besked om att AMV kommer att beredas möjligheter att deltaga i den finansiella samord-ningen kan, beroende på när beslutet träder i kraft, innebära nya möjligheter för AMVs medverkan redan under 2003.
2.2.4 Bidrag från stadsdelsnämnderna och primärvården
Några stadsdelsnämnder bidrar direkt (inte via Beställarförbundet) till drift av DELTA-aktiviteter. Arbetsmarknadstorget och SANNA-projektet är de tydligaste exemplen där Lundby, Biskopsgården och Backa bidrar med finansierad personal. Primärvårdens insatser vid ”DELTA-vårdcentralerna” är avgörande för Beställarförbundets engagemang
2.3 Förslag till balansering
Som framgått ovan är det disponibla budgetutrymmet 54 Mkr. Differensen mellan äskade och nu tillgängliga medel är 5,2 Mkr. Denna differens föreslås läggas som en balanspost att regleras bland annat mot förväntad implementering under 2003.
Verkställande tjänstemannen föreslås få i uppdrag att återkomma till Beställarförbundet med förslag om en sådan reglering. Om antagandet om implementering inte skulle infrias kommer ett beting att läggas ut på verksamheten.
3. Aktiviteter inom KunskapsDELTA
Under begreppet KunskapsDELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Den bärande tanken i KunskapsDELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner. Arbetet i KunskapsDELTA svarar på så sätt mot målet om ökad professionalitet och utgör dessutom grund för åtgärder vars syfte är att öka Hisingsbornas välbefinnande, vilket är det yttersta målet för DELTA´s verksamhet.
Av strategisk betydelse är att den kompetens som fortlöpande byggs upp i DELTA-samverkan inte stannar kvar i resp samverkansaktivitet, utan sprids inom de samverk-ande förvaltningarna. DELTA-arbetet är ett synsättsarbete som inte skall begränsas till några befattningshavare inom förvaltningarna utan skall spridas till alla som kan vara berörda. Arbetet med den ökande psykiska ohälsan kan utgöra exempel. Policygruppen för psykisk hälsa har lämnat förslag som remissbehandlas under hösten 2002. Detta kan i sin tur resultera i insatser inom såväl KunskapsDELTA som ÅtgärdsDELTA
I sin verksamhetsplan för 2003 anger Beställarförbundet följande inriktning på arbetet inom KunskapsDELTA
Exempel på insatser inom detta område kan vara att finna former och nivå för fortsatt utvärdering inom DELTA-samverkan. Ett annat exempel är fortsatt arbete med uppföljning av effekter av DELTA-samverkan på försörjningssystemen. Slutligen bör området med utveckling av mått och mätetal i syfte att höja kvaliteten i beskrivning och värdering av DELTA-samverkans resultat fokuseras.”
Inom DELTA-samverkan har utvärdering identifierats som en strategisk fråga och varit en integrerad del av verksamheten sedan starten. Självvärdering har varit en central del av de utvärderingsinsatser som haft fokus på de olika aktivi-teterna. I den sammanfattande utvärderingen av DELTA-samverkan framkommer att arbetet med självvärdering inom de olika projekten har haft många positiva effekter, bland annat genom att det bidragit till personal- och verksamhetsutveckling, en förbättrad arbetsmiljö samt ett stärkande av samverkansarbetet. Som ett exempel på personalutvecklande effekter nämndes den möjlighet till reflektion kring verksamheten och den egna yrkesrollen som arbetet med självvärderingen inneburit. Detta har i sin tur inneburit en ökad trygghet i det egna yrkesutövandet samt en bekräftelse på att det arbete man utför ger resultat.
I en situation med möjlighet till finansiell samverkan i mer permanenta former bör självvärdering kunna ingå som ett viktigt redskap för att utveckla och utvärdera samverkan. Under 2003 bör former prövas hur självvärderingar kan ingå som en del i en permanent samverkan.
Genom Beställarförbundets beslut 1997-12-08 (§94) finns möjlighet att ersätta extra insatser inom ramen för DELTA-samverkan. Denna möjlighet skall kompensera för så kallat produktionsbortfall i den ordinarie verksamheten. Den har visat sig vara en värdefull tillgång för att studier etc, främst inom KunskapsDELTA, skall kunna realiseras.
Beställarförbundet föreslås besluta att beslutet från 1997-12-08, tjänsteutlåtande
1997-11-27, Dnr 1997/43 förlängs att omfatta första kvartalet 2003 samt att Beställarförbundet reserverar 300.000 kronor för detta ändamål.
4. Främjande aktiviteter
DELTA-samverkan ger unika möjligheter att arbeta med rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv. Detta innebär att individens samlade behov kan mötas. Det innebär också att samhällets totala kostnader för rehabilitering blir tydliga. Dessa kostnader kan i viss utsträckning rubriceras som kostnader för uteblivet förebyggande, eller främjande, arbete. Det samlade, gemensamma synsättet och arbetet utifrån ett individperspektiv fokuserar därmed det främjande arbetet. Detta har blivit allt tydligare allteftersom DELTA-samverkan har avancerat. Förutom flera aktiviteter av rent främjande karaktär har flera av de övriga aktiviteterna fått tydliga förebyggande/främjande inslag
I budgeten för 2002 konstaterar Beställarförbundet
”implementering av de aktiviteter som arbetar med att främja hälsa är strategiskt inte bara ur ett välfärdsperspektiv utan också av det skälet att dessa aktiviteter inte har ett naturligt ”fotfäste” i de samverkande myndigheterna. Här torde det handla om att finna samband med stadsdelarnas folkhälsoarbete och det förebyggande arbete som i övrigt bedrivs inom övriga samverkande myndigheter. För att säkra en fortsättning krävs sannolikt bland annat tydlig legitimering av det främjande arbetet. Sådan legitimering kan vara en Hisingsgemensam satsning till exempel i form ett kunskaps- eller resurscentrum som skulle kunna fungera som ett nav och stöd för de aktiviteter som bedrivs i stadsdelarna, såväl med som utan DELTA-finansiering.”
Beställarförbundet återkommer till en sådan Hisingsgemensam satsning i sin verksamhetsplan för 2003;
Det finns ett tydligt samband mellan DELTA´s främjande och förebyggande projekt och Hisingens folkhälsoarbete. Man bör därför pröva om dessa kan utgöra en naturlig del av folkhälsoarbetet på Hisingen. Idag saknar dock folkhälsoarbetet på Hisingen den uppbyggnad, stabilitet och legitimitet som krävs för att kunna säkra en fortsättning av detta arbete.
I februari 2002 ordnades därför en Dialogkonferens med syfte att få svar på vilka erfarenheter av det främjande och förebyggande arbetet vi värnar om, vad vi har för framtidvision om folkhälsoarbetet och hur vi ska göra för att nå dit.
Konferensen visade på en samstämmighet i;
· att det är de lokala folkhälsoråden som är basen för det fortsatta arbetet
· att det lokala arbetet behöver stöd i form av bland annat forskning, kunskapsöverföring, tvärdering och metodutveckling
· att det krävs samverkan mellan myndigheterna för att nå framgång i folkhälsoarbetet. Samverkan bör ske såväl ekonomiskt som metodmässigt.
Ett förslag har utarbetats inom DELTA-samverkan som föreslås remissbehandlas hos berörda nämnder. Förslaget innebär ett stöd för det lokala arbetet via folkhälsoråden. Stödet organiseras i form av ett gemensamt nav där även Hisingsgemensamma aktiviteter bör förläggas. Verksamheten kan finansieras gemensamt av bl a stadsdelarna och sjukvården, med den folkhälsopeng som avsätts i västra Götaland samt med DELTA-medel. Verksamhetens kan legitimeras genom en gemensam politisk ledning.
En redovisning av remissvaren samt förslag till fortsatt arbete kommer att lämnas vid Beställarförbundets sammanträde i december 2002. Därefter är ambitionen att underlag för beslut kring frågor om ansvar, organisering och finansiering tas fram under 2003.
4.1 Vuxenutbildningen Hisingen
Den 1 januari 2000 fick Beställarförbundet ansvaret för den regionala vuxenutbildningen på Hisingen. Utbildningar för de behovsgrupper som kartlagts skall genomföras och utvärderas. Den 1 augusti 2000 tillkom motsvarande ansvar för Svenska för invandrare (SFI).
Av centrets totala kostnader (6 – 7 Mkr) äskas DELTA-finansiering motsvarande 170.000 kronor för att finansiera en halv tjänst som informatör. Detta är för att möta det behov som Beställarförbundet lyfte fram i sitt beslut angående vuxenutbildningen, nämligen att bedriva uppsökande verksamhet bland invandrare, främst kvinnor, som riskerar isolering på grund av bristande kunskaper i svenska språket
En diskussion pågår med Centrala studiestödsnämnden (CSN) om en lokalisering av vissa resurser från CSN till Vågmästargatan för att möta Hisingsbornas behov av CSNs olika tjänster. I förlängningen kan här finnas möjligheter till ökad samordning av samhällets olika system för försörjning.
För närvarande pågår en diskussion inom Vuxenutbildningsförvaltningen och dess regionala företrädare om konsekvenserna av ett minskat kommunbidrag.
Preliminär budget för Vuxenutbildningen Hisingen år 2003 föreslås uppgå till 170.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
4.2 Integrationscenter för kvinnor – ICK
ICK bedriver uppsökande verksamhet bland invandrarkvinnor i första hand i Biskopsgården. Beställarförbundet stödjer verksamheten utifrån ett integrations- och ett språkperspektiv, där den bärande tanken är att kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för integrering i det svenska samhället.
Under året kommer projektet att även delfinansieras genom Storstadssatsningen. Den gemensamma ambitionen är att försöka finna former för ett kompletterande arbetssätt när det gäller det sociala arbetet i stadsdelen. Erfarenheterna skulle sedan, efter utvärdering, kunna omsättas även i andra kommundelar.
Preliminär budget för Integrationscenter för Kvinnor år 2003 föreslås uppgå till 1.245.000 kronor. (1.745.000 kronor under 2002.)
4.3 Hälsodisken & Värkstaden
Hälsodisken är en nu etablerad verksamhet som börjar få efterföljare. Hälsodisken kommer under 2003 att fortsätta att utveckla sin verksamhet med kurser, självhjälpsgrupper, studiecirklar etc, bland annat planeras en grupp för panikångest. Vidare planeras en uppföljning, i form av en avspänningskurs, av den under året startade sömnskolan.
Implementering av arbets- och synsätt i ordinarie verksamhet, bland annat i form av Hisingens distriktssköterskor kommer att prioriteras.
Preliminär budget för Hälsodisken och Värkstaden år 2003 föreslås uppgå till 1.497.000 kronor. (1.528.000 kronor under 2002.)
4.5 Hälsoläget
Projektet bedriver sin verksamhet i bostadsområdet Fyrklövern. Man arbetar såväl på individnivå som på grupp- och områdesnivå. Målet för verksamheten är att öka tilliten till den egna förmågan hos de boende och på det sättet öka livskvaliteten.
Under 2002 har projektet (tillsammans med projektet i Kvillestaden) delvis integrerats i det URBAN-projekt som är under uppbyggnad i Brämaregården. Målsättningarna för detta EU-projekt ligger nära målen för Hälsoläget. Hälsoläget har äskat medel för läkartimmar och sjukgymnasttimmar, sammantaget 135.000 kronor. Detta får prövas inför det definitiva beslutet om budget för 2003.
Preliminär budget för Hälsoläget år 2003 föreslås uppgå till 588.000 kronor.
(1.341.000 kronor under 2002.)
4.6 Livslust och hälsa i Biskopsgården
Denna aktivitet som har sin bas i det folkhälsoarbete som bedrivs i Biskopsgården, har implementeras i SDF Biskopsgårdens ordinarie verksamhet under 2002. För att säkerställa implementering har Beställarförbundet ställt 50.000 kronor till förfogande under 2002. Under 2003 behövs inte någon finansiering från Beställarförbundet.
4.7 Livsstil för hälsa i Torslanda
Projektet syftar till att förbättra upplevd hälsa hos de boende i Torslanda i åldrarna 16 till 64 år. Olika professioner erbjuder, tillsammans med de samverk-ande organisationerna, de boende i Torslanda ett brett spektrum av aktiviteter i syfte att främja hälsa. Projektet arbetar såväl på grupp- som på individnivå, i lokaler fristående från social-tjänst och primärvård. Under 2003 planeras insatser inom följande tre områden; Rörelse och kost, Familjen i fokus (bland annat föräldrarollen) och Stresshantering.
Projektet har under året sammanställt sina erfarenheter i en utvärderingsrapport som kommer att ligga till grund för fortsatt inriktning av arbetet.
Preliminär budget för Livsstil för Hälsa i Torslanda år 2003 föreslås uppgå till 2.654.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
4.8 DELTA i de samverkande myndigheternas interna rehabiliteringsarbete - ”PersonalDELTA”
Arbetet inom PersonalDELTA kommer under 2003 att implementeras i ordinarie organisationer. Detta kommer att ske på olika sätt, bland annat kommer Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) att ta ansvar för innevarande års stora satsning, utbildningen i Hälsofrämjande ledarskap. Vidare kommer personalsekreterare inom stadsdelarna att starta ett nätverk för effektivisering av rehabilitering av långstidssjukskrivna anställda. Implementeringsarbetet föreslås stödjas under första halvåret 2003.
Preliminär budget för PersonalDELTA år 2003 föreslås uppgå till 120.000 kronor. (795.000 kronor under 2002.)
5. Socialmedicinskt inriktade aktiviteter
I sin verksamhetsplan för 2003 konstaterar Beställarförbundet beträffande de socialmedicinska aktiviteterna
”Dessa aktiviteter syftar generellt till att minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Detta skall ske utifrån ett helhetsperspektiv på individen och med samlad kompetens.
2001-08-30 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om ”Nya närsjukvården i Göteborg”. I denna plan framgår att vårdcentralerna skall ha ett brett utbud av tjänster med olika yrkeskategorier som samverkar för den enskilde skall få en bra vård. Ett av målen i den nationella handlingsplanen är att landstingens primärvård skall utvecklas till en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården genom förbättrad kontinuitet och tillgänglighet. Dessa inriktningar stämmer väl överens med den bemanning och det arbetssätt som har utvecklats inom DELTAs socialmedicinska aktiviteter. Det faller sig naturligt att implementeringsarbetet härmed också har sitt fokus på att sjukvården tar ett fullt ansvar organisatoriskt och finansiellt för de försök som har pågått. Ansvaret bör också omfatta att sprida det arbetssätt som har utvecklats inom aktiviteterna till andra vårdcentraler. Försäkringskassans och socialtjänstens och psykologers medverkan i de lokala teamen har gett goda effekter. Det är därför angeläget att dessa aktörer kan fortsätta medverkan på samma villkor som tidigare.”
Den strategiska frågan i arbetet med implementeringen av de socialmedicinska aktiviteterna är av finansiell art. På sikt bör det handla om ett strukturarbete inom sjukvården, där arbetet med att ta fram nytt beställningsunderlag, som snarare svarar mot behov av insatser mot ohälsa än speglar produktion av sjukvård, kan komma att leda till omprioriteringar inom sjukvården. DELTA-samverkans erfarenheter är bland annat att det tvärprofessionella arbetet på vårdcentralerna lett till att ”marknadsandelar” tagits från länssjukvården.
Under 2003 finns anledning att noga följa utvecklingen och resultatet av det system med listning som införts i Göteborg. Om detta system leder till omfördelning av resurser mellan vårdcentralerna bör Beställarförbundets insatser omprövas, eftersom dessa insatser i princip förutsätter nuvarande omfattning av insatser från hälso- och sjukvårdens sida.
5.1 Rehabilitering av enskilda
I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. När detta sker skall i första hand respektive myndighets egen arsenal av åtgärder användas. Om denna inte ”räcker” kan DELTA-grupper med flera använda sig av de gemensamma medel (DELTA-”säcken”) som står till förfogande i enlighet med beslut i Beställarförbundet 1997-09-22 (§77). Kravet för att utnyttja denna möjlighet är, förutom det ovannämnda, att en kalkyl över den samlade ekonomiska nyttan för de samverkande myndigheterna skall upprättas. Om kalkylen visar att kostnaden för den planerade insatsen är mindre än ett förmodat uttag av sjukförsäkring etc finns en delegation att besluta om åtgärder upp till en kostnad motsvarande två basbelopp.
Under första kvartalet 2003 skall de hittillsvarande rehabiliteringsinsatserna finansierade med medel ur DELTA-”säcken” bli föremål för uppföljning i syfte att erhålla underlag för kommande beslut.
Beställarförbundet föreslås förlänga sitt beslut från 1997 att omfatta första kvartalet 2003 samt att 100.000 kronor avsätts för ändamålet
5.2 Tidig och samordnad rehabilitering i Backa
Backa-projektet kommer under 2003 att vidareutveckla sitt arbete, såväl internt som externt. Ökad samverkan med andra projekt inom DELTA-samverkan och med arbetsförmedlingen står i fokus under 2003. Implementering av erfarenheter sker fortlöpande tack vare projektets integrerade arbetssätt. Vidare är projektet involverat i diskussioner om utformning av underlag för beställning av primärvård.
Preliminär budget för Tidig och samordnad rehabilitering i Backa år 2003 föreslås uppgå till 6.087.000 kronor. (6.392.000 kronor under 2002.)
5.3 Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra-Rödbo
Projektet i Kärra-Rödbo har utvecklats från ett par punktinsatser till en heltäckande verksamhet med inslag av främjande verksamhet. Det påbörjade arbetet att integrera projektet i ordinarie verksamhet fortsätter under 2003. En startegisk fråga under 2003 är lokalfrågan. Nuvarande baracker är inte ändamålsenliga utan behöver bytas. Kostnaden för en ny paviljong beräknas till ca 300.000 kronor. Denna kostnad får arbetas in i den definitiva budgeten för 2003.
Preliminär budget för Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra-Rödbo år 2003 föreslås uppgå till 4.545.000 kronor (Samma belopp som under 2002.)
5.4 Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården
Projektet innebär ett nytt arbetssätt för personalen på vårdcentralen, där projektet är en integrerad del av verksamheten vilket bland annat innebär att all personal är delaktig och att teamarbetet får förutsättningar att vara en bestående del av verksamheten.
Med detta som utgångspunkt bör, i likhet med systerprojekten i Kärra och Backa, finansieringen av projektledartjänsten prövas.
Preliminär budget för Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården år 2003 föreslås uppgå till 7.209.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
5.5 DELTA-teamet Tuve-Säve
Denna aktivitet påbörjade sin verksamhet under 2000. Aktiviteten riktar sig till personer med långvarig kontakt med socialtjänsten eller långvarig sjukskrivning och med problem att återgå till egen försörjning. Vidare omfattas personer som kan bedömas bli långvarigt beroende av samhällets stöd. Under 2003 planerar projektet att befästa utvecklade arbetsformer med syfte att teamverksamheten skall vara en integrerad del av verksamheten vid socialkontor och vårdcentral vid slutet av 2003.
Preliminär budget för DELTA-teamet i Tuve-Säve år 2003 föreslås uppgå till 4.320.000 kronor. (4.383.000 kronor under 2002.)
5.6 DELTA-Psykologerna
DELTA-finansieringen har bland annat möjliggjort en utökning av psykologverksamheten så att varje vårdcentral numera har tillgång till psykologkompetens med ett visst antal veckotimmar beroende på behov. Förutom ökad tillgänglighet innebär detta också möjlighet till kompetensutbyte.
För närvarande pågår en diskussion om en eventuell sammanläggning av erfarenheterna från Psykologprojektet och projekt Unga Vuxna. Denna fråga, liksom frågan om styrning av de båda aktiviteterna, antingen var och en för sig eller samordnat, bör hanteras så att förslag kan läggas i samband med beslut om definitiv budget för 2003. Vidare bör den fortsatta hanteringen av de förslag som finns presenterade i rapporten ”Gemensamt ansvar för Hisingsbons psykiska hälsa” blir vägledande för frågor kring ansvar, struktur och finansiering av arbetet med den psykiska hälsan. Sambanden med övriga DELTA-aktiviteter, främst inom det socialmedicinska området, bör därvid även prövas.
Preliminär budget för DELTA-Psykologerna år 2003 föreslås uppgå till 2.160.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
5.7 Unga Vuxna
Unga Vuxna riktar sig till ungdomar med identitetsproblematik och har sin verksamhet förlagd i Ungdomsmottagningens lokaler. Projektet kommer under året att arbeta med att finna organisatoriska former och ekonomiska förutsättningar för fortsatt verksamhet bortom försöksverksamheten.
Av strategisk betydelse för Unga Vuxna är de ovan, under DELTA-psykologerna, beskrivna frågorna kring ansvar, styrformer och finansiering.
Preliminär budget för projektet Unga Vuxna med identitetsproblematik år 2003 föreslås uppgå till 1.170.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
5.8 Åtgärder m a a Väntetidsstudie inom sjukförsäkringen
Väntetidsstudien genomfördes under 1998 och redovisades under våren 1999. Studien innehöll rekommendationer om insatser inom ÅtgärdsDELTA. Beställarförbundet har med anledning av detta beslutat att under 2000, 2001 och 2002 stödja insatser inom försäkringskassan för att på så sätt minska de inaktiva tiderna i samband med sjukskrivning.
Under 2002 har försäkringskassan genomfört en uppföljande väntetidsstudie. Ett resultat av denna är att det är svårt, bland annat på grund av den allmänna, kraftiga, uppgången av sjukskrivningstalen, att utläsa några effekter av Beställarförbundets åtgärd. Mot bakgrund av detta resultat finns det anledning att ompröva åtgärden. En successiv avveckling föreslås, på så sätt att nu föreslås en halverad finansiering. Under 2003 föreslås att ställning tas till den återstående delen av stödet och att detta bland annat görs utifrån de generella satsningar som skall komma försäkringskassan till godo.
Beställarförbundet föreslås stödja åtgärds-programmet vid försäkringskassan genom att under 2003 avsätta 552.500 kronor. (1.105.000 kronor under 2002.)
6. Arbetslivsinriktade aktiviteter
I sin verksamhetsplan för 2003 konstaterar Beställarförbundet att
” I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2002 pekas på att inriktningen av implementeringen för gruppen arbetsföra men ej anställningsbara bör vara att skapa en permanent, samlad organisering.
Under 2002 har beredningsgruppen vid ett flertal tillfällen lyft frågor kring hur implementering skall ske. Då det inte har funnits möjligheter att implementera de arbetslivsinritade aktiviteterna in någon av hemmaorganisationernas ordinarie verksamhet kvarstår behovet av fortsatt finansiell samordning, så kallad strukturell implementering. Strukturell implementering kräver i sin tur ett klargörande från regeringen om hur dessa möjligheter kommer att formas i en framtida lag.
En inventering pågår i respektive organisation under hösten 2002 för att besvara frågan om hur många personer som är aktuella idag och som definieras som ”arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara”. Samtidigt har projektledarna inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna arbetat med att dels definiera begreppet ovan, dels se över hur deras verksamheter förhåller sig till varandra. Genom att dela upp begreppen ”arbetsför” och ”anställningsbar” har två perspektiv framträtt. Dessa perspektiv visar på behovet av olika insatser för att stötta individen.”
I en preliminär kartläggning av de arbetslivsinriktade projektens behovsgrupper utefter begreppen ”arbetsför” samt ”anställningsbar” framgick att Arbetsmarknadstorget, Drivkraft och SOPHIE har delvis överlappande målgrupper. Denna kunskap samt kunskapen från den ovan nämnda inventeringen bör ligga till grund för arbetet med att dimensionera och gruppera erfarenheterna från de tre projekten. I arbetet bör också vägas in de insatser för behovsgruppen som görs i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby.
Projekten i Kajskjul 122, dvs RIGGEN, ViCan och ViCan 35+, hanterar behov som sannolikt föreligger oavsett konjunktur. Under 2002 har ett arbete pågått i syfte att försöka finna permanent organisering, baserad på de vunna erfarenheterna, för dessa behov. En erfarenhet har varit att arbetsmarknadsverkets (AMV) möjligheter att medverka har varit begränsade i den meningen att AMVs medverkan har skett på FRISAM-villkor vilket innebär att man tvingas använda AMVs reguljära mål vid värdering av projektens resultat. Samtidigt är AMVs medverkan strategiskt viktig för att deltagarna i projekten skall kunna gå vidare mot egen försörjning. När AMV kommer att omfattas av den finansiella samordningen öppnas möjligheter för AMV att delta på nya, gemensamma, villkor. I det fortsatta arbetet med att finna en organisering kring de aktuella behovsgrupperna bör därför en orientering mot ett ökat engagemang från AMVs sida prövas.
6.1 Arbetsmarknadstorget
Verksamheten har bedrivits i fyra år och erbjuder service åt Hisingsbor som är arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara. Under 2003 blir uppgiften att ytterligare tydliggöra och kvantifiera de behovsgrupper som fortlöpande utkristalliseras genom Torgets verksamhet. Detta arbete kommer i sin tur att leda till utökad samverkan med andra DELTA-aktiviteter, främst Drivkraft, SOPHIE och aktiviteterna på kajskjul 122.
När förutsättningarna för arbetsmarknadsverkets medverkan i den finansiella samordningen klarnar kommer diskussionen kring implementering att kunna ta förnyad fart.
Förutom DELTA-medel finansieras Torget av Arbetsmarknadsverket med 3.000.000 kronor, Försäkringskassan med 1.155.000 kronor samt med 1.900.000 kronor av SDF Biskopsgården, 1.200.000 kronor av SDF Backa och 1.600.000 kronor av SDF Lundby. Dessa kostnader representerar tjänster som överförts till Torget. Arbetsförmedlingens insats i Torget kommer att regleras i avtal.
Preliminär budget för Arbetsmarknadstorget år 2003 föreslås uppgå till 7.606.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
6.2 Drivkraft
Projektet skriver i sitt budgetförslag att man under 2003 vill pröva den utarbetade metodiken på en något vidgad målgrupp, nämligen personer med ett dokumenterat arbetshinder men som bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande fullt ut i ett anpassat arbete. Vidare vill man pröva om projektets metodik kan användas i ett mer generellt kartläggningsarbete. Denna ambition bör tas tillvara i arbetet med att finna en bestående struktur för arbetet med ”arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara”.
Utöver DELTA-finansiering förutsätts Arbetsmarknadsverket bidra med finansiering motsvarande den köpta utbildningen. Denna är under innevarande år budgeterad till 2.650.000 kronor. Detta kommer att regleras i särskilt avtal med Arbetsmarknadsverket.
Preliminär budget för projekt Drivkraft år 2003 föreslås uppgå till 3.163.300 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
6.3 SOPHIE
Projektets mål för 2003 är att finna former för implementering av SOPHIE-metodiken och samtidigt fortsätta den samordnade bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten. Projektet anger två tänkbara vägar för implementeringen. Den ena är strukturell implementering där SOPHIE ingår i en permanent organisering. Den andra är professionell implementering med en implementering av kunskapen hos berörda verksamheter.
Ansökan om medel för 2003 förutsätter att Arbetsmarknadsverket bidrar med 445.000 kronor. Detta kommer att regleras i ett särskilt avtal.
Preliminär budget för SOPHIE-projektet år 2003 föreslås uppgå till 3.425.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
6.4 SANNA
”Hög tid att lämna försöksstadiet för att låta verksamheten ta en permanent form...”
Så rubricerar SANNA sin budgetansökan för 2003 och nominerar ett antal förutsättningar för att framgångsrikt bevara SANNA-projektets erfarenheter. Två vägar har diskuterats, en närmare koppling antingen till aktiviteterna i Kajskjul 122 eller till en gemensam organisering av erfarenheterna från Arbetsmarknadstorget och Drivkraft samt eventuellt SOPHIE.
Arbetsmarknadsverkets nuvarande åtagande förutsätts ligga kvar under 2003. Särskilt avtal om detta kommer att slutas. Åtagandena från försäkringskassan samt SDF Lundby och SDF Biskopsgården förutsätts likaså ligga kvar på 2002 års nivå. Sammantaget uppgår dessa åtaganden till ca 2.000.000 kronor
Preliminär budget för SANNA-projektet år 2003 föreslås uppgå till 3.150.000 kronor. (Samma belopp som under 2002.)
6.5 Förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk störning, RIGGEN
Målsättningen är att förbereda och påskynda arbetsåtergång eller inträde på arbetsmarknaden. Det handlar om att bryta lång perioder av passivitet. Verksamheten erbjuder ingen behandling i traditionell mening. Det är arbetslinjen som gäller.
I ingressen på detta avsnitt beskrivs ett arbete som bedrivs gemensamt för aktiviteterna på Kajskjul 122. I detta preliminära budgetförslag hålls aktiviteterna isär, eftersom den preliminära budgeten som princip undviker förslag om ställningstaganden till mer omfattande förändringar. Tre separata förslag för RIGGEN, ViCan och ViCan 35+ skall således inte ses som en bindning av det fortsatta arbete med att finna en permanent, gemensam organisering. Arbetsmarknadsverkets resurser under 2003, i nuvarande eller kommande organisering, kommer att regleras i avtal
Preliminär budget för projekt Förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk störning, RIGGEN, år 2003 föreslås uppgå till 2.335.000 kronor.
(Samma belopp som under 2002.)
6.6 ViCan
ViCan´s kartläggning sker under åtta veckor där praktiskt arbetet utgör basen. Syftet är att se om personen står till arbetsmarkandens förfogande eller inte. I det senare fallet görs en åtgärdsplan för att nå målet om anställningsbarhet.
Inriktningen under 2003 kommer att präglas av resultatet av det arbete som beskrivits ovan, dels under ingressen till punkt 6, dels under avsnitt ”6.5 RIGGEN”
Preliminär budget för ViCan år 2003 föreslås uppgå till 1.878.000 kronor.
(Samma belopp som under 2002.)
6.7 ViCan 35+
ViCan 35+ startade som en försöksomgång under våren 2001 och vänder sig till personer i åldrarna 35 – 55 år. Försöket startade efter det att det bland de sökande på Arbetsmarknadstorget växt fram ett behov av en mer sammanhållen utrednings-/kartläggningsinsats för denna åldersgrupp. Projektet arbetar med samma metodik som ViCan (se ovan).
Inriktningen under 2003 kommer att präglas av resultatet av det arbete som beskrivits ovan, dels under ingressen till punkt 6, dels under avsnitt ”6.5 RIGGEN”
Preliminär budget för ViCan 35+ år 2003 föreslås uppgå till 650.000 kronor.
(Samma belopp som under 2002.)
6.8 Kvillestadsprojektet
Under 2002 har projektet (tillsammans med Hälsoläget) delvis integrerats i det URBAN-projekt som är under uppbyggnad i Brämaregården. Målsättningarna för detta
EU-projekt ligger nära målen för Kvillestadsprojektet.
Preliminär budget för Kvillestadsprojektet år 2003 föreslås uppgå till 180.000 kronor.
(860.000 kronor under 2002)
6.9 Kvillebäcken / Trädgårdslust
Det ursprungliga Kvillebäcksprojektet har implementerats i Park- och Naturförvaltningens ordinarie verksamhet.
Under 2002 söktes och erhölls EU-finansiering för Trädgårdslust. I samband med detta implementerades projektet hos MedicHus.
För att säkerställa dessa processer har Beställarförbundet ställt 2.200.000 kronor till projektens förfogande under 2002. Under 2003 behövs inte någon finansiering från Beställarförbundet.
7. Stödjande funktioner
7.1 Utvärdering
Beställarförbundet har nominerat utvärderingsfrågorna som en strategisk fråga. Den under punkt 3 ”KunskapsDELTA” beskrivna implementeringen av utvärdering kommer att ägnas kraft under 2003. Likaså kommer arbetet med implementering av DELTA-samverkan att utvärderas. PersonalDELTAs utbildningssatsning ”Hälsofrämjande ledarskap” planeras också bli föremål för utvärdering.
Kostnaderna för utvärdering budgeteras centralt hos DELTA. I föreliggande förslag föreslås 1.000.000 kronor avsättas för detta ändamål. (1.500.000 kronor under 2002.)
7.2 Implementering och ekonomisk uppföljning
Arbetet med rubricerade frågor har hög prioritet. Implementeringsarbetet utgör en förutsättning för att resurser skall kunna frigöras för nya aktiviteter med syfte att utveckla välfärdsarbetet. När det gäller den ekonomiska uppföljningen har under 2002 ett arbete fullgjorts inom området för den finansiella samordningens påverkan på försörjningssystemen. Detta arbete kommer under 2003 att omsättas i praktisk verklighet.
Beställarförbundet föreslås reservera 800.000 kronor för arbetet med implementering och ekonomisk uppföljning. (1.000.000 under 2002.)
7.3 Information och studiebesök
Informationsfrågorna kommer att ha hög prioritet under 2003 med syftet att föra ut DELTA-samverkan som exempel i den kommande lagstiftningen. Informationsfrågorna är starkt kopplade till utvärdering och implementering.
Beställarförbundet föreslås reservera 550.000 kronor för arbete med information.
(750.000 kronor under 2002.)
7.4 Beställarförbund, sekretariat och nätverk
I föreliggande budgetförslag föreslås 1.700.000 kronor reserveras för rubricerade kostnader. Förslaget förutsätter ett ökat engagemang från de samverkande parterna i frågor av administrativ art. I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och dess tjänstemän.
(2.700.000 kronor under 2002.)
8. Förslag till beslut
Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta
|  |