INRIKTNING 2002
I detta tjänsteutlåtande föreslås Beställarförbundet besluta om inriktning för Beställarförbundets verksamhet och ekonomi år 2002 samt finansiering, 60 Mkr, i form av ägartillskott
1. Bakgrund
I tjänsteutlåtande ”Styrning av Beställarförbundets verksamhet” av 2000-03-22, Dnr 2000/09, beskrivs behovet av att skapa ett instrument för Beställarförbundets styrning av verksamheten och för dialogen med förbundets ägare. I tjänsteutlåtandet föreslås Beställarförbundet besluta komplettera sina tidigare styrinstrument - verksamhetsplan och budget för tidigare beslutade, pågående aktiviteter - med ett inriktningsbeslut. Detta skulle ge en övergripande beskrivning av det kommande årets verksamhet samt innehålla förslag om en ekonomisk ram för verksamheten. Enligt förslag i det refererade tjänsteutlåtandet skall i samband med beslut om verksamhetsplan följande gälla; ”de ekonomiska ramar som beslutats om i inriktningsbeslutet förutsätts inte överskridas”. Beslut om inriktningen skulle, enligt förslaget, tas av Beställarförbundet senast under april månad året före det aktuella verksamhetsåret för att ge möjlighet att i dialog med ägarna beakta inriktningsbeslutet bland annat i beslut om budget för det aktuella året.
Beställarförbundet fattade beslut 2000-03-29 (§ 20) i enlighet med det refererade tjänsteutlåtandet
2. Beställarförbundets verksamhet 1997 - 2001
I stark sammanfattning kan Beställarförbundets hittillsvarande verksamhet beskrivas som att det första året ägnades uteslutande åt information och förankring om de möjligheter som SOCSAM-lagen och samverkan skulle kunna ge. Under 1998 och framför allt under 1999 har ett antal aktiviteter startats upp efter beslut i Beställar-förbundet. Besluten har föregåtts av olika inventerings- och kartläggningsarbeten av de behov som respektive beslut avser att möta. Denna kartläggningsprocess som utförts gemensamt av medarbetare i de samverkande organisationerna, går under beteckningen Kunskaps-DELTA. På motsvarande sätt kan aktiviteterna samlat beskrivas med hjälp av begreppet ÅtgärdsDELTA. Åren 1999 och 2000 har framför allt präglats av ”produktion” av erfarenheter och resultat, som kommer att ligga till grund för det utvärderingsarbete som bedrivits parallellt under hela processen
Utvärderingen skall ses som ett komplement till den centrala utvärdering som Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen ansvarar för. Utvärderingen sker enligt principen självvärdering med ett betydande inslag av medverkan från medarbetarna i aktiviteterna. Utvärderingen stöttas metodologiskt av företrädare för Göteborgs Universitet. De enskilda aktiviteterna inom DELTA-samverkan utvärderas från olika perspektiv - deltagarnas, personalens och organiseringen. Respektive aktivitets förutsättningar, liksom processen och aktivitetens resultat belyses också. Förutom de olika aktiviteterna utvärderas DELTA-samverkans konsekvenser för de samverkande myndigheternas ”ordinarie” verksamhet. Vidare belyses samhällsekonomiska konsekvenser av DELTA-samverkan. Slutligen värderas DELTA från aspekten DELTA som en lärande organisation. Presentation av utvärderingsresultat är den aktivitet som kommer att prägla innevarande år 2001.
3. Beställarförbundets verksamhet - inriktning 2002
Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001, som förbundet tog ställning till i september 2000, utgör en viktig utgångspunkt inför år 2002. De strategiska frågor och den inriktning som Beställarförbundet beslutat om i planen kommer även att påverka kommande år. Med detta konstaterande beskrivs inte planen ytterligare här. I det följande beskrivs några ytterligare aspekter som skall tjäna som komplement till verksamhetsplan 2001 när det gäller inriktning av verksamheten år 2002.
3.1 Utvärdering
Beställarförbundets hittillsvarande verksamhet ger sammantaget mycket erfarenheter och resultat som i sin tur kommer att medföra ny kunskap som kan användas till kommande anpassningar av organiseringen av välfärdsarbetet. Med ett samlande begrepp befinner sig DELTA-samverkan som helhet från och med år 2000 i ett nytt KunskapsDELTA där ingångsvärdena utgörs av vunna erfarenheter från samverkan och därmed representerar unik kunskap.
Beställarförbundets verksamhet grundas på ett riksdagsbeslut och förtroendet som förbundets ägare fått att driva försöket motsvaras av ett ansvar att återföra vunnen kunskap till såväl de egna organisationerna som omvärlden. Systematisering och presentation av denna kunskap kommer därmed att vara ett av de viktigaste inslagen i Beställarförbundet verksamhet under 2001 och 2002.
Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen skall presentera sin slutvärdering av SOCSAM-försöken senast den 1 december 2001. De resultat och slutsatser som framkommer därefter skall presenteras senast 1 juli 2003. Arbetet med den lokala utvärderingen är upplagt så att 1 maj och 1 augusti 2001 är fokusdatum. Vid det första datumet skall delrapporter föreligga , medan de samlade bedömningarna skall presenteras vid det senare datumet. Datainsamling mm kommer att fortgå under hela 2001 och 2002, dels för att ge ytterligare underlag inför implementering av respektive aktivitet, dels för att ta tillvara redovisningstillfället den 1 juli 2003.
3.2 Implementering – generella utgångspunkter
DELTA har ett ansvar att återföra vunnen kunskap och erfarenheter till sina huvudmän.
Implementering eller inväxling av kunskap och erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten kommer därmed att vara en strategisk fråga under den resterande försökstiden. Den naturliga basen för arbetet med implementering är de resultat och erfarenheter som utvärderingsarbetet lett fram till. En ansvarsfull implementering kräver dessutom både tid och resurser. Det är sannolikt också så att goda exempel på implementering kommer att utgöra värdefulla argument i en kommande diskussion om såväl villkor som organisering av välfärdsarbetet. Slutligen kräver ett framgångsrikt arbete med implementering åtminstone två parters – avlämnare respektive mottagare - ansvarsfulla medverkan
I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat
”Resultat, erfarenheter och utvärdering av DELTA-samverkan utgör (också) grunden i arbetet med att växla över aktiviteterna i DELTA till mer bestående former, givet att resultaten visar på nytta av en sådan växling. Detta växlingsarbete kommer att öka i omfattning för att utgöra ett dominerande inslag under senare delen av 2001 och år 2002. Växlingen kommer att ha olika inriktning beroende på varje aktivitets förutsättningar. Genomgående bör dock växlingsarbetet präglas av det synsätt som DELTA-samverkan etablerat. Förutsättningar bör således ges för ett fortsatt gemensamt ansvarstagande, där medarbetarnas kompetens tas tillvara och utvecklas till Hisingsbornas fromma.”
I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001 anges bland annat följande
”Arbetet med implementering bör ske på flera nivåer. En nivå, den nationella, tar sikte på att få beständiga ändringar i lagar och andra regelverk. Ändringar som syftar till SOCSAM-lagstiftningens målsättningar om ökad effektivitet i rehabilitering och användning av de samhälleliga resurserna. Resultaten från utvärderingen, som kommer att publiceras den 1 oktober 2001, kommer här att spela en avgörande roll. Lika avgörande är emellertid att berörda aktörer, såväl förtroendevalda som tjänstemän, utnyttjar resultat och erfarenheter i en dialog som syftar till förändring.
En annan nivå är aktivitetsnivån. Här handlar det om att finna ny finansiering när SOCSAM-möjligheten inte längre står till buds. Ny finansiering kan också innebära ändrad organisatorisk hemvist eller helt ny organisering. Ett arbete med denna inriktning måste vara slutfört under våren 2002 för att kunna beaktas i de budgetförutsättningar för 2003 som beslutas under försommaren 2002.
Ytterligare en nivå - eller snarare en dimension – är den professionella implementeringen. Här handlar det om att överföra kunskap och erfarenheter mellan kollegor såväl inom den egna organisationen som inom andra samverkande organisationer. Denna dimension av implementeringsarbetet har funnits med under hela DELTA-perioden, men behöver ytterligare fokuseras och systematiseras under de kommande två åren.”
3.3 Implementering – nationell nivå
Beträffande implementering på den nationella nivån handlar det - som framgår av det ovan citerade stycket från verksamhetsplan 2001 - i hög grad om dialog mm mellan förtroendevalda på såväl riksnivå, som regional och lokal nivå. Formerna för detta avgörs av parterna vid varje tillfälle.
3.4 Implementering - aktivitetsnivå
När det gäller implementeringsarbetet på aktivitetsnivån pekar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut för innevarande år på några möjliga alternativ när det gäller fortsatt drift av DELTA-samverkans olika aktiviteter
· En ny beständig organisation kan vara ett resultat.
· Ett annat kan vara så kallad avknoppning där verksamheten lever vidare på egna förutsättningar.
· En tredje möjlighet är att delar av verksamheten växlar över från SOCSAM till FRISAM och lever vidare med de förutsättningar som den lagstiftningen anvisar.
· En fjärde möjlighet är att en eller flera av samverkansparterna anpassar sin verksamhet så att förutsättningar på så sätt ges att växla in kunskap, erfarenheter och resurser.
· Ytterligare en möjlighet är att finna alternativ finansiering till DELTA och fortsätta i projektform
· Kombinationer av dessa alternativ är ännu en möjlighet
Avveckling av DELTA-aktiviteter kan bli aktuell, till exempel om aktiviteten inte visar ge de resultat som förväntats. Ett annat skäl till avveckling kan vara att aktivitetens målgrupp ”tar slut” eller förändras av yttre orsaker så att målgruppens behov och aktivitetens insatser inte längre harmonierar. Ett exempel på detta är avvecklingen av Ungdomsprojektet i dess tidigare form.”
Utöver detta finns det nu skäl att ytterligare fördjupa och konkretisera tänkbara möjligheter – givet utvärderingsresultat som motiverar implementering - när det gäller inriktningen i arbetet med implementering av DELTA-samverkans nu pågående aktiviteter.
En genomgående princip bör vara att det är medborgarnas behov som styr hur verksam-heten organiseras. Vidare bör gälla att oavsett om möjligheten till finansiell samordning skulle permanentas bör varje aktivitet prövas utifrån lämplighet och möjlighet att implementeras i enlighet med ovanstående – eller andra – möjligheter. Skälet till detta är att annars kan en situation uppstå där ett kommande, permanent Beställarförbund, eller motsvarande, kommer att härbärgera och driva ett stort antal verksamheter utan prövning om lämpligaste huvudman. Med en sådan utveckling riskeras det inneboende incitamentet till utveckling som finns i nuvarande organisering. En kommande huvudman för finansiell samordning skulle riskera att fastna i rutiniserad drift av verksamhet.
Med dessa principer som grund kan några scenarion skisseras för de aktiviteter som nu finansieras av Beställarförbundet. I syfte att bibehålla karaktären av översiktlig inriktning beskrivs aktiviteterna gruppvis.
De socialmedicinska aktiviteterna har i flera fall sin bas och utgångspunkt i stadsdelarna Det är respektive stadsdels befolknings behov som varit utgångspunkten för verksamhetens inriktning. Olika professioner har grupperats på ett sådant sätt att dessa behov skall kunna mötas så tidigt och samlat som möjligt. Ett resultat har blivit att den primära vårdnivån har kunnat erbjuda ett alternativ till övriga vårdnivåer. Detta faktum har kunnat avläsas i de kartläggningar av sjukskrivningsfrekvens mm som försäkringskassan gjort.
Under år 2000 har dels riksdagen beslutat om en nationell handlingsplan för bland annat primärvården, dels har hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg tagit fram ett underlag för utformning av närsjukvården i Göteborg. Såväl handlingsplanen som underlaget pekar i den riktning som Beställarförbundet nu prövat under ett par år i sin verksamhet. Beställarförbundets praktiska erfarenheter bekräftar i många stycken de tankar och strategier som finns i de refererade dokumenten. En naturlig följd av detta blir att Beställarförbundet bör pröva möjligheten att på lämpligt sätt växla över aktiviteter inom den socialmedicinska sfären till de beständiga former som kan bli en följd av den nationella handlingsplanen och hälso- och sjukvårdsnämndens initiativ.
Beställarförbundet har under sin verksamhet ägnat stor uppmärksamhet åt gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Detta har tagit sig uttryck i flera arbetslivsinriktade aktiviteter. I dessa aktiviteter har främst länsarbetsnämnd och socialtjänst varit företrädd ibland tillsammans med försäkringskassan och sjukvården. Behovsgruppen är, trots rådande goda konjunktur, en påtaglig del av arbetskraften. Mätningar såväl inom DELTA-samverkan som i andra SOCSAM-försök pekar på storleksordningen 2%.
Omsatt i absoluta tal ca 1500 på Hisingen eller drygt 100.000 personer i riket. Till dessa tal kan de potentiella grupper av arbetsföra ej anställningsbara som kan finnas ibland de personer som inte anmält sig som arbetssökande och därmed inte officiellt tillhör arbetskraften.
De arbetslivsinriktade aktiviteterna består dels av bedömningsprojekt, dels av mer praktiskt inriktade projekt. Arbetsmarknadstorget och ViCan är exempel på de förstnämnda medan Kvillebäcken och Kvillesta´n kan exemplifiera de sistnämnda.
Kombinationen bedömning – åtgärd har visat sig framgångsrik. Det är viktigt att poängtera att båda inslagen är lika betydelsefulla. Detta visas bland annat av den utveckling som skett inom DELTA, nämligen att de arbetslivsinriktade aktiviteterna vartefter har etablerat ett nära samarbete. Detta leder till en inriktning av implementeringsarbetet i riktning mot att skapa en permanent, samlad organisering kring gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Huruvida denna organisering skall vara Hisingsgemensam eller möjligen delas i två eller tre får det fortsatta arbetet utvisa.
En viktig förutsättning för arbetet med implementeringen av denna grupp verksamheter är kommande beslut om en så kallad övergångsarbetsmarknad. Det torde vara i denna del av aktivitetsgarantin som flertalet aktiviteter av åtgärdskaraktär skulle kunna infogas
Under försöksperioden har det främjande eller förebyggande arbetet hamnat alltmer i fokus. Implementering av de aktiviteter som arbetar med att främja hälsa är strategiskt inte bara ur ett välfärdsperspektiv utan också av det skälet att dessa aktiviteter har inte samma naturliga ”fotfäste” i de samverkande myndigheterna som de båda övriga grupperna. Här torde det handla om att finna samband med stadsdelarnas folkhälsoarbete och det förebyggande som i övrigt bedrivs inom övriga samverkande myndigheter. För att säkra en fortsättning krävs sannolikt bland annat tydlig legitimering av det främjande arbetet. Sådan legitimering kan vara en Hisingsgemensam satsning till exempel i form ett kunskaps- eller resurscentrum som skulle kunna fungera som ett nav och stöd för de aktiviteter som bedrivs i stadsdelarna, såväl med som utan DELTA-finansiering.
Nära samverkansformer bör säkras med vuxenutbildningen för samtliga tre grupper av aktiviteter. Vuxenutbildningens regionala enhet innebär en potential, som sannolikt hittills bara till en del har utnyttjats. Detta gäller inte bara för de arbetslivsinriktade aktiviteterna, utan även i än högre grad för de båda övriga grupperna. Vidare bör vuxenutbildningens möjligheter när det gäller att vidareutbilda de samverkande myndigheternas egen personal tas tillvara i fortsättningen.
3.5 Implementering - professionell nivå
Implementering på den professionella nivån är starkt förbunden med aktivitetsnivån, eftersom det är i aktiviteternas organisering som den professionella utveckling sker som skall omfatta så stora grupper medarbetare som möjligt. I det fortsatta arbetet bör prövas om återföring och spridning av kunskap och erfarenheter såväl av samverkan som egen process, som av mer specifik yrkeskaraktär, bör ges någon form av stöd. Ett uppslag kan vara att bygga vidare på de etablerade kontakterna med universitet och högskola och i samverkan organisera olika slag av utbildningar.
4. Beställarförbundets ekonomi 1997 - 2001
Beställarförbundet ekonomiska omslutning under de fyra första verksamhetsåren speglar den ovan beskrivna utvecklingen vad beträffar verksamheten. Det första året verksamhet kostade således 1,6 Mkr, medan 1998 års bokslut omslöt 18,7 Mkr. År 1999 stannade kostnaden på 42,8 Mkr. Verksamheten under 2000 kostade 54,5 Mkr.
I budget för 2001 (upprättad i december 2000) anger Beställarförbundet att beslutad, pågående verksamhet beräknas kosta 67,2 Mkr under år 2001. För drift av denna verksamhet äskade förbundet 60 Mkr av sina ägare. Ägartillskottet skall tillsammans med ett beräknat saldo balansera kostnaderna.
5. Beställarförbundets ekonomi 2002
Den 31 december 2002 skall försöksverksamheten vara avvecklad. Det innebär att alla aktiviteter skall ha växlats till andra - alternativt nya - huvudmän. Denna process skall ha genomförts utifrån den kunskap och de erfarenheter som vunnits i samverkan och som dokumenterats i resultat och utvärdering. En annan innebörd i avvecklingen är att Beställarförbundet inte skall ha några kvarstående ekonomiska åtaganden i och med årsskiftet 2002/2003.
Denna process måste ske i ordnade former. Ett villkor är då att varje växling ges goda förutsättningar. En sådan är tid. Detta innebär i sin tur att processen måste få ta hela 2002 och sannolikt delar av 2001 i anspråk. Ett annat villkor är att varje aktivitet måste givits en rimlig möjlighet att bidra med sina erfarenheter bland annat i samband med rapportering av utvärderingsarbetet under 2001.
Det är rimligt att föreställa sig att aktiviteterna växlas över i den takt som passar såväl tänkt mottagare som aktiviteten/DELTAsamverkan. För varje aktivitet kan i princip två vägar ses när det gäller växling av ekonomiskt åtagande. En växling kan ske antingen i sin helhet vid ett tillfälle eller successivt i form av en nedtrappad DELTAfinansiering.
För att denna process skall säkerställas bör de stödjande resurser som nu finns etablerade för DELTA-samverkan finnas fram till årsskiftet 2002/2003. Det innebär i klartext att sekretariat, processtöd och nätverk bör finnas kvar. Under innevarande år är kostnaden för detta ca 6 Mkr. Eftersom kostanden för utvärdering knappast kommer att ligga på samma nivå 2002 som i år kan beloppet reduceras något.
Kostnaden för nu pågående aktiviteter bör minska under 2002 i förhållande till 2001.
Minskningstakten är helt beroende på hur arbetet med implementeringen fortskrider.
Det är rimligt att tänka sig att ett antal aktiviteter kan övergå till annan huvudman under 2001 och 2002. Detta kommer att medföra en successivt minskad kostnadsbelastning. Det är också rimligt att tänka sig att flera aktiviteter kommer att bli föremål för beslut som innebär att de kommer att få ny huvudman i och med årsskiftet 2002/2003. Kostnaden för dessa kommer då att belasta Beställarförbundet under hela 2002. Avvägningen mellan dessa båda grupper går inte att uppskatta idag.
Samtidigt som försöksperioden lider mot sitt slut finns det signaler – bland annat riksdagens tillkännagivande till regeringen – som kan tydas så att möjligheten till finansiell samordning kan komma att permanentas. I det perspektivet känns det angeläget att Hisingen som genom DELTA-samverkan arbetat upp former för samverkan kan fortsätta utan avbrott. För att konkretisera resonemanget bör medel reserveras för att under 2002 kunna användas med sikte på tiden bortanför försöksperioden. Det kan i första hand handla om insatser motsvarande KunskapsDELTA, men kanske även vissa åtgärder. Områden eller grupper av Hisingsbor som skulle kunna vara tänkbara är de ungdomar 16 – 24 år som trots god konjunktur inte funnit vägar till arbete eller utbildning. Ett annat exempel på en möjlig grupp för samverkan är de psykiskt funktionshindrade. Ytterligare exempel finns sannolikt bland flyktinggrupperna
Vidare har det varit en ambition under försöksperioden att involvera arbetsgivare, både offentliga och privata i rehabiliteringsarbetet. Detta har delvis lyckats men området går att utveckla ytterligare. Beroende på vad en kommande lagstiftning omfattar går det sannolikt att nominera grupper utanför DELTA-åldrarna 16 – 64 år med behov av samverkande myndigheter
Sammanfattningsvis bör medel äskas för att under 2002 ge förutsättningar för
· fortsatt stöd till pågående aktiviteter
· ett ansvarsfullt implementeringsarbete samt
· en fortsatt samverkan bortom försöksperioden, eventuellt med en permanent möjlighet till finansiell samordning
För att säkerställa förutsättningarna för dessa processer föreslås att Beställarförbundet i form av ett inriktningsbeslut hemställer om ett sammanlagt ägarbidrag på 60 Mkr, fördelat på 20 Mkr på vardera huvudmannen. I samband med att Beställarförbundet i september tar ställning till sin verksamhetsplan för 2002 ges en möjlighet till prövning av inriktningsbeslutet. Denna prövning förutsätts inte leda till en ökning av det nu äskade beloppet.
Det finns också anledning att erinra om förbundsordningen för Beställarförbundet där det i § 12 ”Grunder för skifte av förbundets tillgångar” sägs att
”Förbundets behållna tillgångar skall, då skifte blir aktuellt, ske i proportion till tillskjutna medel”
En tolkning av denna paragraf är att vid försöksperiodens slut delar ägarna ett positivt saldo av den disponibla ramen i förhållande till vad var och en har bidragit med.
6. Fortsatt hantering
Till följd av de stora osäkerheter som finns inför försöksverksamhetens sista år föreslås att Beställarförbundet uppdrar åt sitt presidium att finna former för den fortsatta hanteringen av Beställarförbundet inriktningsbeslut avseende 2002.
7. Förslag till beslut
Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta
att godkänna inriktning för Beställarförbundets verksamhet och ekonomi år 2002 i enlighet med detta tjänsteutlåtande 2001-03-15, Dnr 2001/14
att uppdra åt presidiet att finna former för den fortsatta hanteringen av Beställarförbundet inriktningsbeslut avseende 2002.
att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat
Beställarförbundet DELTA på Hisingen
Sekretariatet
Johan Jonsson
Verkställande tjänstema |  |