Delta




Beställarförbundet DELTA
på Hisingen
Sekretariatet, JJ 		Tjänsteutlåtande
2001-09-18		Dnr 2001/25


BESTÄLLARFÖRBUNDET DELTA PÅ HISINGEN VERKSAMHETSPLAN 2002

I detta tjänsteutlåtande föreslås Beställarförbundet besluta om en verksamhetsplan för år 2002. Förslaget bygger på tidigare beslutad inriktning med bland annat utvärdering och implementering som strategiska områden under det kommande året. Planen balanserar på en omslutning om 60 Mkr, och föreslås fullfinansieras med ägarbidrag

Bakgrund
I avtalet mellan Göteborgs kommun, Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen beträffande Beställarförbundet DELTA sägs i den tredje paragrafen. (Med ”parterna” förstås Beställarförbundets tre ägare.)

”Beställarförbundets verksamhet regleras i en för parterna gemensamt upprättad verksamhetsplan som skall fastställas av Göteborgs kommunfullmäktige, Styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionens regionfullmäktige. Verksamhetsplanen skall innehålla en redovisning av hur tjänstemannaorganisationen skall se ut och finansiering härför. I samband med att parterna fastställer verksamhetsplanen skall den finansiella ramen för försöksverk-samheten och dess fördelning mellan parterna fastställas. Inträffar under löpande verksamhetsår i något avseende förändrade förutsättningar av oförutsedd art för parterna eller endera parten, som väsentligt påverkar den finansiella ramen, är parterna överens om att uppta förhandlingar syftande till att revidera gällande verksamhetsplan.”

Verksamhetsplanen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall även innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet.

Förslag till verksamhetsplan bifogas detta tjänsteutlåtande.

Planen skall i första hand ses som ett mål- och inriktningsdokument med syftet att förankra ett förändrat synsätt baserat på helhetsperspektiv snarare än sektorstänkande. Planen utgör grund för de olika förslag till konkreta åtgärder och aktiviteter som fortlöpande under verksamhetsåret kommer att underställas Beställarförbundet för beslut.

I föreliggande förslag lämnas inte något förslag vad gäller finansiell ram för år 2002. Orsaken till detta är att den finansiella ramen avseende 2001 ännu ej är fastställd.

Försöksverksamheten på Hisingen bedrivs i form av aktiviteter riktade mot grupper av befolkningen. Beställarförbundet kommer därmed inte att ta hela den finansiella ramen i anspråk för sin löpande verksamhet. Beställarförbundet arbetar med begreppet ”disponibel ram”, vilken består av de resur-ser som förbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande.

Beställarförbundets förbundsordning reglerar hur andel i tillgångar och skulder skall beräknas (§9), vidare hur kostnadstäckning skall ske (§11) samt grunder vid ett skifte (§12).

Beställarförbundets tjänstemannaorganisation utgörs av ett sekretariat bestående av tre personer. Verksamheten vid sekretariatet föreslås, liksom under tidigare år, finansieras av medel ur den disponibla ramen

Efter beslut i Beställarförbundet skall verksamhetsplanen underställas förbundets huvudmän för slutligt godkännande, bland annat vad gäller finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Beställarförbundets verksamhetsplan skall även behandlas av Länsarbetsnämndens styrelse. Detta är en direkt följd av att Beställarförbundet och Länsarbetsnämnden i ett avtal har manifesterat viljan till samverkan under den gemensamma beteckningen DELTA. Resursinsatser från Länsarbetsnämndens sida i enskilda aktiviteter/-projekt regleras i särskild ordning.

Sedan 1 januari 2000 har Beställarförbundet ansvar för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Från och med 1 augusti 2000 omfattar detta ansvar även svenska för invandrare (Sfi). Förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningen bifogas detta tjänsteutlåtande. Förslaget är upprättat i enlighet med de föreskrifter som meddelats av Vuxenutbildningsnämnden. Efter Beställarförbundets behandling kommer Vuxenutbildningsnämnden att fastställa denna del av verksamhetsplanen.

Förslag till beslut
Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta

att godkänna förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet

att godkänna förslaget till budget för år 2002

att föreslå Göteborgs kommun besluta
    att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen

    att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Göteborgs kommuns del, 20 Mkr

    att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor

att föreslå Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa besluta
    att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen

    att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, 20 Mkr

    att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor

att föreslå Västra Götalandsregionen besluta
    att för sin del fastställa förslaget till verksamhetsplan för år 2002 för Beställarförbundet DELTA på Hisingen

    att fastställa förslaget till finansiering av Beställarförbundets kostnader vad avser Västra Götalandsregionens del, 20 Mkr

    att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor

att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län för information och åtgärder med anledning av samverkansavtalet mellan Länsarbetsnämnden och Beställarförbundet DELTA

att översända detta tjänsteutlåtande (Dnr 2001/25) med bilagor till stadsdelsnämnderna på Hisingen, Vuxenutbildningsnämnden samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg för information och åtgärder

att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat

Beställarförbundet DELTA
på Hisingen

Johan Jonsson
Verkställande tjänsteman

VERKSAMHETSPLAN 2002

Beställarförbundet DELTA på Hisingen skall årligen upprätta en verksamhets-plan. Planen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall också innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Efter beslut i Beställarförbundets styrelse skall verksamhetsplanen underställas Beställarförbundets ägare för slutligt godkännande.

År 2002 är Beställarförbundets sjätte och sista verksamhetsår. Planen för 2002 präglas av detta faktum. Tidigare verksamhetsplaners beskrivningar under Kunskaps- respektive Åtgärds-DELTA utgår. Tyngdpunkten läggs i stället på strategiska frågor att hantera under 2002. Det viktigt att planen lämnar visst ut-rymme för initiativ inom de områden som bedöms som strategiska. Planen bör med andra ord inte vara alltför detaljerad. Detta skulle dessutom begränsa Beställarförbundets möjligheter att agera utifrån lagstiftarens intentioner om nyskapande verksamhet.

Utöver de strategiska frågorna finns avsnitt som berör övriga pågående försök enligt SOCSAM-lagstiftningen. Vidare beskrivs aktiviteter i enlighet med de så kallade samverkanspropositionen ”Prop 63”/FRISAM. Slutligen innehåller verksamhetsplanen också förslag till budget för och finansiering av Beställarförbundets verksamhet.

1. STRATEGISKA FRÅGOR
Beställarförbundet första verksamhetsår, 1997, ägnades huvudsakligen åt information och förankring av de möjligheter som försöksverksamheten medför. Under 1998 och 1999 har Beställarförbundet beslutat stödja ett antal aktiviteter inom såväl Kunskaps- som Åtgärds-DELTA. En tredje fas som inleddes i och med hösten 1998 och som fördjupats under 1999 och 2000 är olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter kring de beslutade insatserna. Under hösten 2001 har en ny dimension av utvärderingsarbetet att fokuserats, nämligen samman-ställning och analys av resultat och erfarenheter. Med detta arbete som grund kommer arbetet med information samt återföring och implementering av vunnen kunskap och gjorda erfarenheter att fokuseras under DELTA-samverkans avslutande år.

Oavsett verksamhetsår eller inriktning finns en gemensam nämnare för allt arbete inom DELTA-samverkan. Det handlar om ett förändrat synsätt som innebär att
    * all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov och förmåga
    * Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och
    * de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar

1.1 En levande process
I DELTA-samverkan baseras åtgärdsförslag på gemensamt vunnen kunskap. Denna kunskap är i första skedet naturligen grundad på erfarenheter inom respektive samverkansorganisation. De erfarenheter och den kunskap som olika aktiviteter inom DELTA ger är däremot vunnen ur samverkan. Detta blir ett nytt Kunskaps-DELTA baserat på ÅtgärdsDELTA och innehåller unik kunskap som måste tas tillvara dels i form av utveckling av DELTA´s olika åtgärder, dels genom återföring till ägarorganisationer med flera, dels genom opinionsbildning i syfte att få till stånd förändringar, till exempel i regelsystem.

Det faktum att Beställarförbundet engagerat sig i ett antal aktiviteter ger därmed anledning att betona vikten av att hålla utvecklingsarbetet levande. År 2002 utgör försöksverksamhetens sista år. Detta faktum betonar ansvaret hos samtliga berörda att förmedla vunna erfarenheter och delta aktivt i en diskussion om villkoren för det framtida arbetet med rehabilitering. Särskilt gäller detta rehabilitering av de grupper vars behov och/eller förmåga inte möts respektive inte tas tillvara med nuvarande organisering av välfärden. Det är också angeläget att betona att pågående aktiviteter inom DELTA-samverkan inte stelnar i en form utan lever under en kontinuerlig förändringsprocess.

1.2 Långsiktighet och kontinuitet
DELTAsamverkan skall i första hand riktas till Hisingsbor som under lång tid varit hänvisade till, eller riskerar att hamna i, ett passivt liv. Att återföra dessa personer till ett aktivt liv kräver bland annat engagemang och förtroende hos såväl Hisingsbor som personal. En annan strategisk faktor är tid. Det är viktigt att de behov som identifieras gemensamt av Hisingsbon och den samverkande personalen får utgöra utgångspunkt för vilka insatser som skall göras och i vilket tidsperspektiv dessa skall genomföras. En erfarenhet som vunnits är att alltför ofta blir det tvärtom, dvs en insats har en utmätt tid och till denna tidsrymd skall rehabiliteringen anpassas. Dessutom har åtgärderna ofta en direkt koppling till Hisingsbons försörjning. Samman-taget kan effekten bli att åtgärderna riskerar att mer ta sikte på försörjning än på rehabilitering mot arbete. Detta förhållande har uppmärksammats för de grupper som DELTA-samverkan avser.

Den strategiska frågan är att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ. Försörjningen måste tryggas så att kraften kan läggas på återgång till arbete.

1.3 Utvärdering

DELTA-samverkan grundas på en försökslagstiftning, SOCSAM. Därmed är utvärdering av verksamheten en strategisk fråga.

Utvärderingsarbetet har varit en integrerad del av DELTA-samverkan sedan start. Under 2001 har arbetet växlat karaktär. Från att ha varit koncentrerat till uppbyggnad av metoder och rutiner för bland annat insamling av data, har arbetet fokuserats på sammanställning av resultat och analys.

Inför 2002 konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut

”Beställarförbundets verksamhet grundas på ett riksdagsbeslut och förtroendet som förbundets ägare fått att driva försöket motsvaras av ett ansvar att återföra vunnen kunskap till såväl de egna organisationerna som omvärlden. Systematisering och presentation av denna kunskap kommer därmed att vara ett av de viktigaste inslagen i Beställarförbundet verksamhet under 2001 och 2002.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen skall presentera sin slutvärdering av SOCSAM-försöken senast den 1 december 2001. De resultat och slutsatser som framkommer därefter skall presenteras senast 1 juli 2003. Arbetet med den lokala utvärderingen är upplagt så att 1 maj och 1 augusti 2001 är fokusdatum. Vid det första datumet skall delrapporter föreligga , medan de samlade bedömningarna skall presenteras vid det senare datumet. Datainsamling mm kommer att fortgå under hela 2001 och 2002, dels för att ge ytterligare underlag inför implementering av respektive aktivitet, dels för att tas tillvara vid redovisningstillfället den 1 juli 2003.”

Som framgått har utvärdering varit ett prioriterat område under DELTA-samverkan. Ambitionen har varit hög. Det är viktigt att arbetet med insamling, sammanställning och analys av data fortsätter även under DELTA´s avslutande år. Den strategiskt viktiga frågan blir att finna en lämplig ambitionsnivå i arbetet under 2002. Detta är viktigt inte bara för att följa de olika DELTA-aktiviteterna utan också som en indikation på nivå och inriktning för ett kontinuerligt utvärderingsarbete inom samverkansmyndigheterna. Bland de konkreta områdena som behöver bli föremål för insatser märks

· återföring till de samverkande myndigheterna av erfarenheter av utvärderingsprocessen
· säkra användningen av resultat i syfte att säkerställa den strategiska frågan ”En levande process” (Jfr punkt 1,1)
· finna former och nivå för fortsatt utvärdering inom DELTA-samverkan
· uppföljning av effekter av DELTA-samverkan på försörjningssystemen
· utveckling av mått och mätetal i syfte att höja kvaliteten i beskrivning och värdering av DELTA-samverkans resultat bland annat ur ett effektiviseringsperspektiv

1.4 Implementering
DELTA har ett ansvar att återföra vunnen kunskap och erfarenheter till sina huvudmän.
Implementering eller inväxling av kunskap och erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten kommer därmed att vara en strategisk fråga under den resterande försökstiden. Inväxlingen av DELTA-samverkans erfarenheter kommer att innebära ett omfattande arbete på flera nivåer och med olika inriktningar.

I sitt inriktningsbeslut för 2002 konstaterar Beställarförbundet

” Den naturliga basen för arbetet med implementering är de resultat och erfarenheter som utvärderingsarbetet lett fram till. En ansvarsfull implementering kräver dessutom både tid och resurser. Det är sannolikt också så att goda exempel på implementering kommer att utgöra värdefulla argument i en kommande diskussion om såväl villkor som organisering av välfärdsarbetet. Slutligen kräver ett framgångsrikt arbete med implementering åtminstone två parters – avlämnare respektive mottagare - ansvarsfulla medverkan”

I sitt inriktningsbeslut för år 2001 säger Beställarförbundet bland annat

”Resultat, erfarenheter och utvärdering av DELTA-samverkan utgör (också) grunden i arbetet med att växla över aktiviteterna i DELTA till mer bestående former, givet att resultaten visar på nytta av en sådan växling. Detta växlingsarbete kommer att öka i omfattning för att utgöra ett dominerande inslag under senare delen av 2001 och år 2002. Växlingen kommer att ha olika inriktning beroende på varje aktivitets förutsättningar. Genomgående bör dock växlingsarbetet präglas av det synsätt som DELTA-samverkan etablerat. Förutsättningar bör således ges för ett fortsatt gemensamt ansvarstagande, där med-arbetarnas kompetens tas tillvara och utvecklas till Hisingsbornas fromma.”

I Beställarförbundets verksamhetsplan för 2001 anges bland annat följande

”Arbetet med implementering bör ske på flera nivåer. En nivå, den nationella, tar sikte på att få beständiga ändringar i lagar och andra regelverk. Ändringar som syftar till SOCSAM-lagstiftningens målsättningar om ökad effektivitet i rehabilitering och användning av de samhälleliga resurserna. Resultaten från utvärderingen, som kommer att publiceras den 1 december 2001, kommer här att spela en avgörande roll. Lika avgörande är emellertid att berörda aktörer, såväl förtroendevalda som tjänstemän, utnyttjar resultat och erfarenheter i en dialog som syftar till förändring.

En annan nivå är aktivitetsnivån. Här handlar det om att finna ny finansiering när SOCSAM-möjligheten inte längre står till buds. Ny finansiering kan också innebära ändrad organisatorisk hemvist eller helt ny organisering. Ett arbete med denna inriktning måste vara slutfört under våren 2002 för att kunna beaktas i de budgetförutsättningar för 2003 som beslutas under försommaren 2002.

Ytterligare en nivå - eller snarare en dimension – är den professionella implementeringen. Här handlar det om att överföra kunskap och erfarenheter mellan kollegor såväl inom den egna organisationen som inom andra samverkande organisationer. Denna dimension av implementeringsarbetet har funnits med under hela DELTA-perioden, men behöver ytterligare fokuseras och systematiseras under de kommande två åren.”

Nationell nivå
Beträffande den nationella nivån (lagstiftningsnivån) säger Beställerförbundet i sitt inriktningsbeslut

”Beträffande implementering på den nationella nivån handlar det - som framgår av det ovan citerade stycket från verksamhetsplan 2001 - i hög grad om dialog mm mellan förtroendevalda på såväl riksnivå, som regional och lokal nivå. Formerna för detta avgörs av parterna vid varje tillfälle.”

En grund för detta arbete lades under senvåren 2001 då ordförandena i försöksområdena gemensamt tog fram en PM som innehöll såväl erfarenheter från hittillsvarande samverkan som förslag på hur en framtida samverkan utifrån finansiell samordning skulle kunna utformas. Denna PM kan även utgöra utgångspunkt för ytterligare fördjupningar av olika frågor inför en permanentning av möjligheten till finansiell samordning.

Ett exempel på detta är det initiativ som togs i september 2001 av regionstyrelsen i Västra Götaland, styrelsen för Västra Götalands allmänna försäkringskassa och kommunstyrelserna i Göteborg, Stenungsund och Grästorp. Initiativet syftade till att skapa förutsättningar för en fortsatt möjlighet till finansiell samordning bortanför försöksperioden.

Aktivitetsnivå
När det gäller implementeringsarbetet på aktivitetsnivån anger Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut för 2002 följande utgångspunkt

”En genomgående princip bör vara att det är medborgarnas behov som styr hur verksamheten organiseras. Vidare bör gälla att oavsett om möjligheten till finansiell samordning skulle permanentas bör varje aktivitet prövas utifrån lämplighet och möjlighet att implementeras i enlighet med ovanstående – eller andra – möjligheter. Skälet till detta är att annars kan en situation uppstå där ett kommande, permanent Beställarförbund, eller motsvarande, kommer att härbärgera och driva ett stort antal verksamheter utan prövning om lämpligaste huvudman. Med en sådan utveckling riskeras det inneboende incitamentet till utveckling som finns i nuvarande organisering. En kommande huvudman för finansiell samordning skulle riskera att fastna i rutiniserad drift av verksamhet.”

Med denna princip som grund beskriver Beställarförbundet följande inriktning när det gäller de socialmedicinska aktiviteterna.

”De socialmedicinska aktiviteterna har i flera fall sin bas och utgångspunkt i stadsdelarna Det är respektive stadsdels befolknings behov som varit utgångspunkten för verksamhetens inriktning. Olika professioner har grupperats på ett sådant sätt att dessa behov skall kunna mötas så tidigt och samlat som möjligt. Ett resultat har blivit att den primära vårdnivån har kunnat erbjuda ett alternativ till övriga vårdnivåer. Detta faktum har kunnat avläsas i de kartläggningar av sjukskrivningsfrekvens mm som försäkringskassan gjort.

Under år 2000 har dels riksdagen beslutat om en nationell handlingsplan för bland annat primärvården, dels har hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg tagit fram ett underlag för utformning av närsjukvården i Göteborg. Såväl handlingsplanen som underlaget pekar i den riktning som Beställarförbundet nu prövat under ett par år i sin verksamhet. Beställarförbundets praktiska erfarenheter bekräftar i många stycken de tankar och strategier som finns i de refererade dokumenten. En naturlig följd av detta blir att Beställarförbundet bör pröva möjligheten att på lämpligt sätt växla över aktiviteter inom den socialmedicinska sfären till de beständiga former som kan bli en följd av den nationella handlingsplanen och hälso- och sjukvårdsnämndens initiativ.

En behovsgrupp som framträtt under DELTA-samverkan är gruppen ”psykisk ohälsa”
Genom Beställarförbundets beslut har särskilda satsningar kunnat göras när det gäller rehabilitering vid psykisk ohälsa. Utöver detta har ett flertal åtgärder vidtagits i syfte att stärka de professionella sambanden och därmed vårdkedjorna inom området. Inom Kunskaps-DELTA märks den policygrupp bildats bestående av cheferna för allmänpsykiatrin, primärvården, psykologverksamheten, försäkringskassan, socialtjänsten och Af/AMI. Den etablerade och nära samverkan med psykiatrin vid SU/Östra har manifesterats genom ett samverkansavtal, liknande det som Beställar-förbundet har med Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län.

Det är angeläget att det även fortsättningsvis, bortom försöksperioden, finns former för samarbete/samverkan för att möta den psykiska ohälsan. Den kraftigt ökande ohälsan med olika psykiatriska diagnoser påvisar denna angelägenhet. Policygruppen för psykisk ohälsa kommer därför att arbeta fram förslag på hur sådana former skulle kunna se ut.

När det gäller de arbetslivsinriktade aktiviteterna konstaterar Beställarförbundet i sitt inriktningsbeslut att

”Beställarförbundet har under sin verksamhet ägnat stor uppmärksamhet åt gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Detta har tagit sig uttryck i flera arbetslivs-inriktade aktiviteter. I dessa aktiviteter har främst länsarbetsnämnd och socialtjänst varit företrädd ibland tillsammans med försäkringskassan och sjukvården. Behovsgruppen är, trots rådande goda konjunktur, en påtaglig del av arbetskraften. Mätningar såväl inom DELTA-samverkan som i andra SOCSAM-försök pekar på storleksordningen 2%. Omsatt i absoluta tal ca 1500 på Hisingen eller drygt 100.000 personer i riket. Till dessa tal kan de potentiella grupper av arbetsföra ej anställningsbara som kan finnas ibland de personer som inte anmält sig som arbetssökande och därmed inte officiellt tillhör arbetskraften.

De arbetslivsinriktade aktiviteterna består dels av bedömningsprojekt, dels av mer praktiskt inriktade projekt. Kombinationen bedömning – åtgärd har visat sig framgångsrik. Det är viktigt att poängtera att båda inslagen är lika betydelsefulla. Detta visas bland annat av den utveckling som skett inom DELTA, nämligen att de arbetslivsinriktade aktiviteterna vartefter har etablerat ett nära samarbete. Detta leder till en inriktning av implementeringsarbetet i riktning mot att skapa en permanent, samlad organisering kring gruppen arbetsföra men ej anställningsbara. Huruvida denna organisering skall vara Hisingsgemensam eller möjligen delas i två eller tre får det fortsatta arbetet utvisa.”

Gruppen arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara är, tillsammans med gruppen med psykisk ohälsa, de två dominerande grupperna som framträtt under DELTA-samverkan. Den förra gruppen har, till skillnad från den senare, inte några tydliga ”ordinarie” aktörer. I stället för samordning av befintliga aktörer handlar det här om att i ett perspektiv bortanför försöksperioden försöka finna former där dagens aktörer kan gå samman i nya organiseringar för att möta de behov som finns i gruppen. Bland annat i syfte att ta fram sådana förslag bedrivs under hösten 2001 ett Kunskaps-DELTA under medverkan från länsarbetsnämnd, vuxenutbildning, socialtjänst och försäkringskassa. Arbetet grundas bland annat på erfarenheter från de arbetslivsinriktade aktiviteterna inom DELTA-samverkan. Arbetet bedrivs med inriktning på att förslag om ny organi-sering skall kunna implementeras under 2002.

Under år 2002 bör fortsatta ansträngningar läggas på att formulera försörjningssystem som är kopplade till olika steg i rehabiliteringen, där bland annat ersättning för utförd prestation bör prövas. Redan tidigt i samverkansarbetet diskuterades en så kallad DELTA-peng. Ett annat alternativ kan vara en utvidgning av nuvarande lönebidragssystem. I en utvidgad variant skulle detta system kunna komma att omfatta grupper av arbetsföra men ej anställningsbara. Vidare föreslås i avsnittet 1.5 nedan ett initiativ med anledning av ett nytt studiebidrag inom vuxenutbildningsområdet.

Under försöksperioden har det främjande eller förebyggande arbetet hamnat alltmer i fokus. I inriktningsbeslutet för 2002 konstaterar Beställarförbundet att

”implementering av de aktiviteter som arbetar med att främja hälsa är strategiskt inte bara ur ett välfärdsperspektiv utan också av det skälet att dessa aktiviteter har inte samma naturliga ”fotfäste” i de samverkande myndigheterna som de båda övriga grupperna. Här torde det handla om att finna samband med stadsdelarnas folkhälsoarbete och det förebyggande arbete som i övrigt bedrivs inom övriga samverkande myndigheter. För att säkra en fortsättning krävs sannolikt bland annat tydlig legitimering av det främjande arbetet. Sådan legitimering kan vara en Hisingsgemensam satsning till exempel i form ett kunskaps- eller resurscentrum som skulle kunna fungera som ett nav och stöd för de aktiviteter som bedrivs i stadsdelarna, såväl med som utan DELTA-finansiering.”

Ett tvärprofessionellt förhållningssätt med individernas möjligheter och förutsättningar i centrum, samt ett gemensamt ansvarstagande, karakteriserar också det förebyggande folkhälsoarbetet. Det blir därmed viktigt att försöksverksamhetens erfarenheter tas till vara i stadsdelarnas folkhälsoarbete

Nära samverkansformer bör säkras med vuxenutbildningen för samtliga tre grupper av aktiviteter. Vuxenutbildningens regionala enhet innebär en potential, som sannolikt hittills bara till en del har utnyttjats. Detta gäller inte bara för de arbetslivsinriktade aktiviteterna, utan även i än högre grad för de båda övriga grupperna. Vidare bör vuxenutbildningens möjligheter när det gäller att vidareutbilda de samverkande myndigheternas egen personal tas tillvara i fortsättningen. Se även text under punkt 1.5 nedan.

Professionell nivå
Implementering på den professionella nivån är starkt förbunden med aktivitetsnivån, eftersom det är i aktiviteternas organisering som den professionella utveckling sker som skall omfatta så stora grupper medarbetare som möjligt. I det fortsatta arbetet bör prövas om återföring och spridning av kunskap och erfarenheter såväl av samverkan som egen process, som av mer specifik yrkeskaraktär, bör ges någon form av stöd. Ett uppslag kan vara att bygga vidare på de etablerade kontakterna med universitet och högskola och i samverkan organisera olika slag av utbildningar.

Denna tankegång samt ett omvittnat behov av att vidmakthålla och vidareutveckla aktiviteter som hittills gått under samlingsbegreppet ”KunskapsDELTA” har lett till tanken att pröva en inväxling i en organisering som går under arbetsnamnet Hisingens Akademi. Inom denna skulle det tvärprofessionella arbetssättet och synsättet få en mötesplats med möjlighet till såväl gemensam kunskapsinhämtning som kunskapsspridning. En utveckling av detta begrepp kan också innebära att den ovan citerade formuleringen rörande de förebyggande aktiviteternas behov av någon form av kunskaps- eller resurscentrum kan knytas till en Hisingens Akademi.

1.5 Vuxenutbildning - ett strategiskt ansvarsområde
Från och med år 2000 ansvarar Beställarförbundet för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Detta ansvar möjliggör en unik och nära koppling mellan rehabiliteringsarbetet och utbildning. Att utbildning är strategisk i rehabilitering och i det förebyggande arbetet är oomtvistat. Resultat från Kunskaps-DELTA bekräftar detta bland annat för gruppen långtidsarbetslösa, hos vilka brister i såväl grund- som yrkesutbildning som svenska språket är avgörande orsaker till att arbetslösheten inte kan brytas.

Hisingsbornas utbildningsbehov bestäms ytterst av arbetsmarknadens krav på den arbetskraft som efterfrågas. Det är därför strategiskt viktigt att finna former för att beskriva hur dessa krav kommer att utvecklas på både kort och lång sikt.

För att säkerställa kopplingen mellan utbildning och rehabilitering krävs rutiner för att identifiera Hisingsbornas behov av utbildning. Detta sker i samband med att kartläggningar och bedömningar görs inför upprättande av handlingsplaner för rehabilitering. Sådana planer upprättas dels hos de samverkande myndigheterna dels inom ett flertal av DELTA´s aktiviteter. Målet skall vara att finna former så att utbildningen i så stor omfattning som möjligt blir anpassad till Hisingsbons behov och förmåga. En sådan anpassad utbildning blir ett verkningsfullt instrument i rehabiliteringsarbetet.

Beställarförbundet har redan tidigare pekat på behovet av anpassad svenska för invandrare (Sfi), inte minst för de grupper av Hisingsbor hos vilka brister i svenska språket leder till isolering och passivitet. Från 1 augusti 2000 har Beställarförbundet även fått ansvaret när det gäller identifiering av behov av Sfi. Detta ger förutsättningar för att etablera nya och anpassade former i Sfi-utbildningen . I detta arbete kommer etablerade invandrare med egna erfarenheter att vara en nyckelgrupp.

I vuxenutbildningspropositionen föreslås kommunerna från 1 januari 2003 hantera ett nytt studiebidrag inom CSN, riktade till svårrekryterade och svårmotiverade personer. För Göteborgs del handlar det om 100 miljoner kronor, beräknat till 1.000 individer. En skattning för Hisingens del borde bli 250 – 300 av. Detta kommer att innebära att Vuxenutbildningen får ansvar för beredning av CSN-ansökningar. Eftersom verksamheten ska vara igång vid årsskiftet 2003, måste förberedelser komma igång senast vid halvårsskiftet 2002. Vuxenutbildningen Hisingen undersöker förutsättningarna att tidigarelägga dessa förberedelser för att inom DELTA pröva verksamheten som ett pilotprojekt.

Finansieringen av Beställarförbundets uppdrag inom vuxenutbildningsområdet sker nästan uteslutande genom tillskott av medel från Vuxenutbildningsnämnden. I separat bilaga framläggs förslag till verksamhetsplan för vuxenutbildningsområdet. Denna plan kommer sedan att fastställas av Vuxenutbildningsnämnden.


2. ANKNYTNING TILL ANDRA AKTIVITETER

2.1 Övriga SOCSAM-försök
För närvarande pågår sex försök med SOCSAM-lagstiftningen som grund. För-utom Hisingsförsöket finns försök i Stenungsund (4 S), Grästorp (5 S), Finspång, Laholm och Haninge. De sex försöken är sinsemellan olika. Olikheterna beror framför allt på att försöken bedrivs i kommuner med helt olika förutsättningar. Å ena sidan Grästorp med 6000 invånare, å andra sidan storstadsförsök som Haninge och Hisingen. Invånarantal och respektive befolknings behov har styrt uppläggningen av vart och ett av försöken.

Det finns naturligtvis även stora gemensamma intressen mellan försöken. I syfte att ta tillvara dessa har nätverk skapats mellan försöksledarna samt även mellan de utvärderare och ekonomer som arbetar med respektive projekt. Med de nationella intresseorganisationerna kommunförbundet, landstingsförbundet och försäkringskasseförbundet diskuteras bland annat hur intresseorganisationerna på bästa sätt kan stödja försöksverksamheterna. Vidare har en gemensam strategi för informationsspridning tagits fram. Gemensamma kurser och konferenser för erfarenhetsutbyte anordnas också.

Den ovan nämnda PM som tagits fram gemensamt för de sex försöken är det främsta uttrycket hittills för de gemensamma intressena mellan försöksområdena. Under den återstående försökstiden torde ett antal initiativ bli aktuella där försöken agerar gemensamt i syfte att påvisa behov av förändringar av organisering och/eller finansiering av välfärden.

2.2 Proposition 1996/97:63 (”FRISAM”)
I regeringens proposition 1996/97:63 anges att det finns ett stort behov att mer effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Som riktlinjer för samverkan gäller från och med 1998 att gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör upprättas på central myndighets- och regionnivå, liksom program för gemensam utbildning.

Regionalt i Västra Götalands län har de samverkande myndigheterna upprättat ett gemensamt måldokument som beskriver ambitionerna i rehabiliteringsarbetet. Myndigheterna har också beslutat tillsätta så kallade resurspersoner vars uppgift är att fungera som ”katalysatorer” och ”startmotorer” i de lokala processerna som förutsätts ske utifrån de etablerade lokala samverkansgrupperna.

Ett nätverk har bildats mellan dessa resurspersoner och deras motsvarigheter inom regionens tre SOCSAM-försök. Nätverket ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte och dialog kring målgrupper, flöden, arbetssätt mm. En annan aspekt som bör tas tillvara är jämförelser av resultat i samband med utvärdering av de båda försöksmodellerna, där de olika förutsättningarnas inverkan på resultaten bör kunna värderas

FRISAM utvärderas på regeringens uppdrag. En slutrapport skall föreligga samtidigt som slutrapporten avseende SOCSAM-försöken, dvs den 1 december 2001. Bägge utvärderingarna har samma ledningsgrupp. Tanken bakom detta är att så långt möjligt ”matcha” erfarenheterna i de båda samverkansformerna. Syftet i förlängningen är att skapa en så bred erfarenhet som möjligt inför eventuella förslag om kommande förändringar av villkoren för arbetet med välfärdsfrågorna.


3. BUDGET 2002
Verksamhetsplanen är Beställarförbundets normala instrument för finansiering av verksamheten. I en situation med brist på medel måste Beställarförbundet gå till sina huvudmän och begära ny tilldelning, ett både långdraget och byråkratiskt merarbete. Det är därmed av största vikt att den bedömning som görs vad gäller åtgång av medel under budgetåret inte är för begränsad.

Budgetförslaget bör medge ”att Beställarförbundet har utrymme att ta initiativ i den anda som propositionen föreskriver, nämligen nyskapande. En mycket preciserad budget skulle inte svara mot detta ansvar visavi SOCSAM-lagen. Ett rimligt förhållningssätt såväl i år som kommande år är att se budgeten som ett verktyg för utveckling, med utrymme för nya initiativ både från Beställarförbundets sida och från verksamhetens sida” (citat ur tidigare års verksamhetsplaner).

Som framgått har beskrivningarna och förslagen under avsnittet ”Strategiska frågor” inte klätts med beräkningar av vilket ekonomiskt engagemang som kan komma att falla på Beställarförbundet. Orsaken till detta är att planen i denna del får betraktas som ett inriktningsdokument.

I sitt inriktningsbeslut för 2002 säger Beställarförbundet bland annat

”Den 31 december 2002 skall försöksverksamheten vara avvecklad. Det innebär att alla aktiviteter skall ha växlats till andra - alternativt nya - huvudmän. Denna process skall ha genomförts utifrån den kunskap och de erfarenheter som vunnits i samverkan och som dokumenterats i resultat och utvärdering. En annan innebörd i avvecklingen är att Beställarförbundet inte skall ha några kvar-stående ekonomiska åtaganden i och med årsskiftet 2002/2003.

Denna process måste ske i ordnade former. Ett villkor är då att varje växling ges goda förutsättningar. En sådan är tid. Detta innebär i sin tur att processen måste få ta hela 2002 och sannolikt delar av 2001 i anspråk. Ett annat villkor är att varje aktivitet måste givits en rimlig möjlighet att bidra med sina erfarenheter bland annat i samband med rapportering av utvärderingsarbetet under 2001.

Det är rimligt att föreställa sig att aktiviteterna växlas över i den takt som passar såväl tänkt mottagare som aktiviteten/DELTAsamverkan. För varje aktivitet kan i princip två vägar ses när det gäller växling av ekonomiskt åtagande. En växling kan ske antingen i sin helhet vid ett tillfälle eller successivt i form av en nedtrappad DELTAfinansiering.

För att denna process skall säkerställas bör de stödjande resurser som nu finns etablerade för DELTA-samverkan finnas fram till årsskiftet 2002/2003. Det innebär i klartext att sekretariat, process-stöd och nätverk bör finnas kvar. Under innevarande år är kostnaden för detta ca 6 Mkr. Eftersom kostnaden för utvärdering knappast kommer att ligga på samma nivå 2002 som i år kan beloppet reduceras något.

Kostnaden för nu pågående aktiviteter bör minska under 2002 i förhållande till 2001.
Minskningstakten är helt beroende på hur arbetet med implementeringen fortskrider.
Det är rimligt att tänka sig att ett antal aktiviteter kan övergå till annan huvudman under 2001 och 2002. Detta kommer att medföra en successivt minskad kostnadsbelastning.

Det är också rimligt att tänka sig att flera aktiviteter kommer att bli föremål för beslut som innebär att de kommer att få ny huvudman i och med årsskiftet 2002/2003. Kostnaden för dessa kommer då att belasta Beställarförbundet under hela 2002. Avvägningen mellan dessa båda grupper går inte att uppskatta idag.

Samtidigt som försöksperioden lider mot sitt slut finns det signaler – bland annat riksdagens tillkännagivande till regeringen – som kan tydas så att möjligheten till finansiell samordning kan komma att permanentas. I det perspektivet känns det angeläget att Hisingen - som genom DELTA-samverkan arbetat upp former för samverkan - kan fortsätta utan avbrott. För att konkretisera resonemanget bör medel reserveras för att under 2002 kunna användas med sikte på tiden bortanför försöksperioden. Det kan i första hand handla om insatser motsvarande KunskapsDELTA, men kanske även vissa åtgärder. Områden eller grupper av Hisingsbor som skulle kunna vara tänkbara är de ungdomar 16 – 24 år som trots god konjunktur inte funnit vägar till arbete eller utbildning. Ett annat exempel på en möjlig grupp för samverkan är de psykiskt funktionshindrade. Ytterligare exempel finns sannolikt bland flyktinggrupperna
Vidare har det varit en ambition under försöksperioden att involvera arbetsgivare, både offentliga och privata i rehabiliteringsarbetet. Detta har delvis lyckats men området går att utveckla ytterligare. Beroende på vad en kommande lagstiftning omfattar går det sannolikt att nominera grupper utanför ”DELTA-åldrarna” 16 – 64 år med behov av samverkande myndigheter

Sammanfattningsvis bör medel äskas för att under 2002 ge förutsättningar för
· fortsatt stöd till pågående aktiviteter
· ett ansvarsfullt implementeringsarbete samt
· en fortsatt samverkan bortom försöksperioden, eventuellt med en permanent möjlighet till finansiell samordning

För att säkerställa förutsättningarna för dessa processer föreslås att Beställarförbundet i form av ett inriktningsbeslut hemställer om ett sammanlagt ägarbidrag på 60 Mkr, fördelat på 20 Mkr på vardera huvudmannen. I samband med att Beställarförbundet i september tar ställning till sin verksamhetsplan för 2002 ges en möjlighet till prövning av inriktningsbeslutet. Denna prövning förutsätts inte leda till en ökning av det nu äskade beloppet.”

Förslag


Anslag för aktiviteter/projekt

* i anslaget ingår kostnader för planering, utbildning, genomförande och utvärdering av resp aktivitet/projekt (till den del de beräknas belasta 2002)
    * i anslaget ingår kostnader för utvärderingsinsatser,
    information/kommunikation, implementering och
    ekonomisk uppföljning, som ej kan knytas till en
    speciell aktivitet eller projekt, utan är av mer generell
    alternativt nationell karaktär

    * i anslaget ingår kostnader för information till personal m fl samt mer generella utbildningsinsatser (utbildning i samband med enskilda projekt etc budgeteras på resp projekt)
    57,6 Mkr

    Anslag för Förbundsstyrelse och sekretariat
    * i anslaget ingår löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för styrelsen och dess tre tjänstemän
    2,4 Mkr

    Budgetomslutning
    60,0 Mkr


    När det gäller budget för de enskilda aktiviteterna/projekten kommer förslag att föreläggas Beställar-förbundet för beslut i samband med Beställarförbundets sammanträde i december 2001. I samband därmed kommer budgetunderlag att presenteras för varje projekt.

    Ovanstående förslag till budget avser Beställarförbundets disponibla ram. Den totala kostnaden för DELTA-samverkan är emellertid större. Konkret handlar det om de engagemang av FRISAM-karaktär som finns med Länsarbetsnämnden, vuxenutbildningen och några av Hisingens stadsdelsnämnder.


    4. FINANSIERING 2002
    Beställarförbundets verksamhet har finansierats på så sätt att de tre ägarna, Göteborgs stad, Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och Västra Götalandsregionen bidrar med var sin tredjedel. De båda förstnämnda har finansierat sitt deltagande med så kallade ersättningsmedel, socialbidrag respektive sjukpenningmedel. Regionen har finansierat sitt deltagande genom speciellt avsatta medel. Länsarbetsnämnden kan enligt gällande lagstiftning inte delta i den finansiella samordningen i den meningen att man kan bidra till en gemensam pott. Metoden blir i stället att Länsarbetsnämnden bidrar med resurser aktivitet för aktivitet. Detta regleras i separata avtal.

    Här bör också uppmärksammas att lagstiftningen anger att Beställar-förbundet har ett ansvar för den finansiella ramen. Denna består av samtliga resurser, i enlighet med SOCSAM-lagen, som de samverkande myndigheterna använder för rehabiliteringsinsatser. Ramen behöver aktualiseras för att gälla för 2002. Detta sker på initiativ av Beställarförbundets ägare och meddelas därefter Beställarförbundet.

    Om ägartillskottet skall uppgå till ett mindre belopp än kostnadsnivån 60 Mkr förut-sätter det ett saldo från tidigare år. Storleken på detta saldo kan uppskattas till 2 á 3 miljoner kronor. För att säkerställa en balansering av kostnadsnivån föreslås nu ett ägartillskott på 60 Mkr år 2002.

    Det finns anledning att erinra om förbundsordningen för Beställarförbundet där det i § 12 ”Grunder för skifte av förbundets tillgångar” sägs att

    ”Förbundets behållna tillgångar skall, då skifte blir aktuellt, ske i proportion till tillskjutna medel”

    En tolkning av denna paragraf är att vid försöksperiodens slut delar ägarna ett positivt saldo av den disponibla ramen i förhållande till vad var och en har bidragit med.

    Förslag
    Ovanstående budgetförslag balanserar på 60 Mkr. I enlighet med förbundsordningens § 11 rörande kostnadstäckning, skall kostnader för Beställarförbundets verksamhet ”i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Härvid bidrar medlemmarna med lika stora andelar. Beställarförbundets äskande för år 2002 hos medlemmarna/ägarna uppgår därmed till 60 Mkr, fördelat med 20 Mkr på vardera ägaren.

    Vuxenutbildningen Hisingen
    Delta
    Kicki Nordberg
    2001-09-12


    Verksamhetsplan för Vuxenutbildningen Hisingen år 2002

    Förutsättningar/mål
    Verksamhetsplanen för Vuxenutbildningen Hisingen bygger på Riksdagens framtida mål för vuxenutbildningen, kommunens budget för 2002, Vuxenutbildningsnämndens (VUN) mål samt på Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering.

    I Riksdagens beslut 2001 om den framtida vuxenutbildningen utifrån propositionen ”Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen”, markeras behovet av att utforma samverkansformer mellan olika politikområden (utbildning, arbetsmarknad, social, näringsliv, skattepolitik). Även fortsättningsvis skall lågutbildade personer ges prioritet till vuxenutbildning. Individer med funktionshinder markeras som prioriterad grupp.Vidare införs ett nytt studiebidrag i syfte att stimulera långtidsarbetslösa, lågutbildade samt funktionshindrade till studier. Kommunen ges ett ansvar för beredningen av det nya studiebidraget. Ansökningarna ställs till kommunen som gör urval och prioriteringar utifrån en ekonomisk ram. Därefter fattar CSN beslut om studiebidraget.

    I kommunens budgetskrivelse inför 2002 markeras följande inriktningar som har betydelse för den lokala vuxenutbildningen:
    • Försörjningsstödet ska minskas med minst en tredjedel 2001 jämfört med 1999, bla genom att effektivisera åtgärder riktade mot de socialbidragstagare som står till arbetsmarknadens förfogande.
    • Regeringens beslutande storstadspolitik förutsätter lokala lösningar inom utsatta stadsdelar.
    • Ett mer integrerat Göteborg förutsätter att fler kommer i arbete.
    • Rekrytering av individer till kommunens flaskhalsområden kräver att rekryteringsutbildningar erbjuds de som är socialbidragsberoende, har varit långvarigt arbetslösa och har stora utbildningsbehov.
    I budgetskrivelsen markeras genomgående vuxenutbildningens roll för att uppfylla ovanstående inriktningar. Samverkan mellan Länsarbetsnämnd, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, socialtjänst, kommunens arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning anges som viktiga förutsättningar för att nå målen.

    I målen för Vuxenutbildningsnämnden tagna 1999 betonas
    • vuxenutbildningens roll för att tillgodose individens behov och önskemål om utbildning,
      samt arbetsmarknadens behov av utbildad personal
    • ökad integration
    • jämlikhet mellan kvinnor och män
    • ökad delaktighet
    • ökade förutsättningar för individen att försörja sig

    I Beställarförbundet Deltas uppdragsformulering från 1999 inför starten av Vuxenutbildningen Hisingen som Deltaprojekt, betonas utbildningsinsatser mot gruppen arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara, alltså de grupper som bl a finns inom de arbetslivsinriktade Delta-projekten. Delta betonar också den uppsökande, rekryterande verksamheten mot de invandrarkvinnor som av olika anledningar inte valt eller haft möjlighet till utbildning.

    Verksamhetsmål för Vuxenutbildningen Hisingen
    För verka enligt målen i ovanstående fyra styrdokument kommer Vuxenutbildningen Hisingens uppgift att vara
    • att i mötet med enskilda sökande och i samverkan med lokala myndigheter, projekt och föreningsliv kartlägga utbildningsbehovet på Hisingen,
    • att informera och vägleda personer inför kursstart och under kursens gång,
    • att rekrytera deltagare till utbildningar inom svenska för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser,
    • att i samverkan med VUN anta deltagare till utbildningar
    • att följa upp och utvärdera verksamheten.

    Målgruppen
    Verksamheten inriktas mot personer som antingen är nyanlända invandrare och flyktingar eller lågutbildade och/eller långtidsarbetslösa.

    Bland invandrarna och flyktingarna i Sfi-undervisning, var under våren 2001 fördelning i skolbakgrund följande:

    12 % kursdeltagare med högskolebakgrund
    60 % kursdeltagare med grundskole- eller gymnasieskola
    28 % lågutbildade kursdeltagare (varav 10 % analfabeter)

    Kursdeltagarna inom Sfi är givetvis en heterogen grupp, där drygt 25 % av kursdeltagarna har egen försörjning under studietiden. De har alltså ingen kontakt med något av försörjningssystemen. Lika viktigt som det är att möta de lågutbildade är att möta gruppen högutbildade invandrare och flyktingar och erbjuda korta, effektiva studievägar mot den yrkesbransch som den enskilda personen har erfarenheter från.

    I dialogen med de lokala samverksparterna har grupper som beskrivs som svårrekryterade blivit tydliga. Syftet är att utifrån ett mer lokalt perspektiv stärka och skapa bättre förutsättningar för personer som behöver mer stöd i form av rekrytering, information, vägledning samt uppföljning och utslussning.

    Här nedan lyfts de grupper fram som blivit tydliga under 2000 och 2001. Här behövs ofta uppsökande/rekryterande verksamhet:
    • Ej studiemotiverade invandrare/flyktingar med eller utan yrkeserfarenheter, men med bristande språkkunskaper.
    • Långtidsarbetslösa svenska män.
    • Invandrarkvinnor med många barn och som har svårt att lämna sin stadsdel.
    • Invandrarkvinnor med barn som inte har barnomsorg och som inte finns på socialkontoren eftersom männen försörjer familjerna. Dessa kvinnor blir oftast mycket isolerade från samhället.
    • Andra- och tredjegenerationens socialbidragstagare som saknar egna erfarenheter av arbetslivet och som ofta har en låg utbildningsnivå.
    • Ungdomar runt 20 år, främst unga män, som finns i skarven mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Där har utbildning tillsammans med äldre vuxna inte varit attraktivt för gruppen.
    • Personer med funktionshinder som fungerar som inlärningshinder vad gäller hörselskador, traumatiserade upplevelser eller dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Dessa personer kan ha utvecklat strategier för att dölja sitt inlärningshinder, eftersom det ofta är skambelagt.
    • Personer som finns i rehabilitering , men som i väntan på ex utredning kan börja en utbildning på deltid.

    Information och uppsökande verksamhet
    Vuxenutbildningen Hisingen har dels ett uppdrag att ge allmän utbildningsinformation till hisingsborna, dels ett mer riktat uppdrag mot målgruppen som innebär fördjupad information, uppsökande verksamhet och vägledning.
    Information och uppsökande verksamhet organiseras enligt två modeller. Den ena modellen verkar direkt mot den enskilde hisingsbon, den andra modellen verkar mot de personalgrupper, det föreningsliv eller de mötesplatser där det finns en samarbetspart som kan länka information och uppsökeri vidare.

    Pågående direkta insatser
    • Aktuell information läggs kontinuerligt ut på Vuxenutbildningens hemsida
    • Allmänna informationsmöten ges varje vecka på Vuxenutbildningen för sökande
    • Öppet hus 3 dagar i veckan på Vuxenutbildningen för sökande
    • Bokade besök för vägledning eller kunskapsbedömning
    • Bemanning på Idépunkten i Biskopsgården av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten
    • Bemanning på Resurscentrum i Backa av Vuxenutbildningens informatör en dag per vecka för studieinformation mot allmänheten
    • Bemanning på Integrationscentrum för Kvinnor i Norra Biskopsgården en dag per vecka av antagningslärare och kurator för antagning och information om Sfi
    • En särskild personalresurs, till hälften finansierad av Delta, är riktad mot information och uppsökeri, främst mot föreningslivet.

    Pågående indirekta insatser
    • Information sprids kontinuerligt per mail till samverkansparterna
    • Personalen fungerar var och en som kontaktperson mot någon av samverkansparterna. Här ska kontinuerlig information både från Vuxenutbildningen, men också från de samverkande parterna ges. I denna dialog tydliggörs målgruppen och nya utbildningsupplägg diskuteras.
    • Frukostmöten arrangeras varje vecka dit personalgrupper från olika samverkansparter, föreningsliv, utbildningsanordnare inbjuds för att byta erfarenheter.
    • Sfi-seminarier anordnas för personalgrupper hos våra samverkansparter för att informera och klargöra formerna och regelverket för Sfi. Syftet är dels att öka kunskapen hos socialtjänsten och AF om Sfi som studieform, dels att lyssna in de svårigheter eller oklarheter som föreligger och i möjligaste mån undanröja hinder för deltagarna.

    Insatser som startar 2002
    För att ytterligare nå människor med information om utbildning, samt lägga grunden stadigare för uppsökande och rekryterande arbete behövs
    • publika datorer med internetuppkoppling i väntrummet i Vuxenutbildningens lokaler
    • utökade kontakter med de olika stadsdelarna, främst olika former av samlingsplatser dit människor vänder, ex medborgarkontor, öppna förskolor, bibliotek
    • ytterligare kontakt och medverkan i Storstadssatsningen i Biskopsgården
    • medverkan i Gemenskapsinitiativet Urban II i Lundby
    • kontaktnät med vårdcentralerna på Hisingen
    • samverkan med de fackliga uppsökarna
    • samarbete med Försäkringskassan avseende personer i rehabilitering
    • utökade kontakter med föreningslivet

    Vägledningsinsatser - antagning
    Vuxenutbildningen Hisingen ansvarar för vägledning och kunskapsbedömning av individer inom målgruppen. Vuxenutbildningen Hisingen bereder också antagningen på individnivå till respektive utbildning, som överlämnas till rektorsgruppen inom VUN.

    Beräknat antal kartläggningar/studieplaner
    Vuxenutbildningen Hisingen beräknar genomföra ca 2000 kartläggningar/studieplaner under år 2002. Denna siffra grundar sig i de antal kartläggningar/studieplaner som gjorts år 2000, då Vuxenutbildningen Hisingen startade sin verksamhet, samt innevarande år 2001 utifrån halvårsberättelsen. Ökningen upp till antalet 2000 bygger förväntningar om ett fördjupat samarbete med de två arbetsförmedlingarna på Hisingen, som under 2001 varit haltande på grund av förmedlingarnas omorganisation i Göteborg. Under 2002 förväntas också en fördjupad samverkan med stadsdelarna, inte minst i anslutning till storstadssatsningen.


    Vår 2000
    Höst 2000
    Totalt 2000
    Vår 2001
    Höst 2001
    Totalt 2001
    Prognos 2002

    Antal kartläggningar/
    studieplaner

    340

    980

    1.320

    827

    ca 900

    ca 1.700

    ca 2.000

    Hälften av kartläggningarna/studieplanerna beräknas omfatta sökande till Sfi. Den andra hälften beräknas omfatta studerande i olika former av grundläggande vuxenutbildning och orienteringskurser utifrån en lokal samverkan med Arbetsförmedlingarna, socialkontoren, Försäkringskassan, Deltaprojekten, föreningslivet, samt projekt och organisationer ute i stadsdelarna.De erfarenheter Vuxenutbildningen Hisingen hittills gjort, är att det är ett bortfall på ca 10% mellan kartläggning/antagning till dess att själva utbildningen startar. Det skulle innebära att av beräknade 2.000 kartläggningar skulle 1.800 personer starta den planerade kursen.

    Metod
    nstrumentet för vägledning, kunskapsbedömning och antagning är samtalet. Därför är det nödvändigt att det för varje sökande till Vuxenutbildningen finns tid för samtal. På öppet hus eller ”jouren” varje vecka erbjuds drop-in och det ska finnas en beredskap att ta emot ett 70-tal besök per vecka för vägledning och/eller anmälan till olika kurser.Utöver ”jouren” kan den sökande boka ett vägledningssamtal eller en kunskapsbedöming.En hörnpelare i Vuxenutbildningens verksamhet är ju vägledning. Det är viktigt att den sökande får information om vad kursen som den sökande är intresserad av innehåller, vad målet med kursen är och vilka förkunskaper som krävs för att klara målen. Det är också viktigt att vägledning finns under kursens gång och att utslussning, dvs information/kontakter inför nästa steg knyts. Det kan vara utslussning mot arbetsmarknaden eller mot vidare utbildning. För den mer osäkre sökande kan en allmän orienteringskurs vara en möjlighet – orienteringskursen kan man se som ett förlängt vägledningssamtal - där deltagaren tillsammans med lärare och vägledare kan fundera över sina framtidsplaner och ta ställning till vilken väg som är realistisk att gå, och formulera en handlingsplan.I antagningen till Sfi ska en kartläggning och, i de fall det behövs, en kunskapsbedömning göras. Det är viktigt att redan vid antagningsskedet fånga upp de personer som har en tydlig yrkesidentitet, där personen kan göra en yrkesprövning eller validering. Det är också viktigt att göra en bedömning av den sökandes skolkunskaper och vad dessa kunskaper motsvarar inom det svenska utbildningssystemet. Vuxenutbildningen ska göra bedömning av den sökandes prognos, alltså vilken progression/studietakt personen kan tänkas ha. Detta för att anpassa studiegången för den sökande till dennes förutsättningar.I arbetet med kunskapsbedömningar och antagning är det av stor vikt att Vuxenutbildningen inte blir en testapparat, utan att det är samtalet som står i fokus, att antagningslärarna arbetar fram metoder där så mycket information och utbyte som möjligt kan fås under samtalet, så att en testsituation - som ofta skapar stress och oro - kan undvikas.Vuxenutbildningen ska också kunna göra kunskapsbedömningar som ”konsultation” mot ex AF och Arbetsmarknadstorget. Dvs när en handläggare i våra samverkande projekt eller myndigheter möter en sökande och handläggaren är osäker över den sökandes kunskapsnivå, ska Vuxenutbildningen stå till tjänst med ett bedömningssamtal och ev kunskapstest.Vägledningen, kunskapsbedömningen och antagningen ska resultera i en studieplan. Metoder för detta arbete har påbörjats under 2001 och måste slutföras under 2002.Det är också viktigt att ett utvecklingsarbete för vägledning kommer igång, där metoder för yrkesvägledning, studievägledning, men också för motivationsarbete och livsvägledning, ska arbetas fram. Detta utvecklingsarbete kan gärna ske i samverkan med övriga vuxenutbildningsenheter.

    Utbildningsbehov
    Vuxenutbildningen Hisingen svarar för kartläggning av utbildningsbehovet för målgrupperna Vuxenutbildningen ska fånga upp det faktiska utbildningsbehovet och definiera det innehållsmässigt och kvantitativt genom ständigt pågående kontakter med våra samverkansparter och inte minst i samtalen med de sökande.
    För att få en ungefärlig uppfattning av utbildningsunderlaget, har uppgifter hämtats in enligt nedanstående tabell. Innan vi fördjupar oss i denna statistik, kan det vara viktigt att resonera lite kring dessa fakta.
    Eftersom människor kan förekomma både inom socialtjänsten och Arbetsförmedlingen samtidigt, kan inte siffrorna nedan adderas, utan enbart fungera som riktmärken. En grupp där metoder saknas för kartläggning och uppskattning av storlek, är de människor som studerar på Sfi med egen försörjning. De finns inte med i tabellen, möjligen om deras skolbakgrund är högst grundskola, då finns de med under den rubriken. Är de högutbildade, så syns de inte. Dessa personer kommer antingen till Vuxenutbildningen direkt på den öppna mottagningen, eller så fångas de upp genom uppsökande kontakter mot föreningslivet.När det gäller göteborgare som har en skolbakgrund med högst grundskola är det en stor grupp. En del i denna grupp har jobb och ett fungerande liv, är inte alls intresserade av kärnämnesstudier. För en långtidsarbetslös kan det vara jobb i första hand och kärnämnesstudier i andra hand som känns motiverande. En inte helt ovanlig uppgift eller statistikkälla är från gruppen flyktingar som till integrationsverket uppger sin skolbakgrund. Den kanske av en flyktning beskrivs till 14 år. I Sverige är det en eftergymnasial utbildningsnivå om man gör en direktöversättning. Men det kan lika gärna vara en utbildningsnivå under grundskolekompetensen eftersom skolan kanske inte varit varje dag, eller förskola eller koranskola kanske har räknats in. Det kan ha varit krig i regionen och skolan kanske bara fungerat periodvis. Det kan också omvänt vara så att en person uppger att han inte gått i skolan alls. Däremot har personen kanske varit militär och där fått en utbildning, men inte i det man kallar ”skola”. Personen har fått kunskap och erfarenhet som inte räknas in i ”skolbakgrund”. Dessa förtydliganden har lämnats otolkade och 14 år blir alltså 14 år utifrån svenskt skolsystem, en person som inte gått i skola förklaras som analfabet, och detta ligger till grund för ett statistiskt underlag. Planering av utbildningsresurser baseras på denna statistik. Det innebär, som Vuxenutbildningen fått erfara, att samhället hittills planerar utbildningsplatser utifrån ett underlag, en statistik som ofta ger sken av dels att människor har bättre på fötterna än vad som i själva verket visar sig vara sant, dels att behoven är kärnämnesstudier. Det finns alltså förmodligen fler lågutbildade i befolkningsunderlaget än vad statistiken visar och många av dessa är inte intresserade av teoretiska studier. Och det är där utmaningen för Vuxenutbildningen börjar, ett utbildningsbehov som ska mötas, men inte med den traditionellt ämnesteoretiska lösningen.När det gäller människor med funktionshinder, hänvisas till pågående utredning inom VUN om utbildning för funktionshindrade.

    Beräkningen av målgruppernas storlek i stora drag, utifrån april -01
    Hushåll med försörjningsstöd3.181 (källa: sotis)
    Inskrivna personer på AF9.000 (källa: AIS)
    Individer boende på Hisingen med högst grundskolebakgrund25.500 (källa: stadskansliet)

    Om man vill se det lite mer precist och avgränsat, ser det ut så här:
    Hushåll med arbetslösa socialbidragstagare boende på Hisingen887 (källa: sotis)
    Hushåll med socialbidragstagare som studerar med socialbidrag311 (källa: sotis)
    Hushåll med socialbidragstagare som studerar Sfi215 (källa: sotis)
    Hushåll med introduktionsflyktingar boende på Hisingen116 (källa: sotis)
    Öppet arbetslösa inskrivna på AF-Backaplan och AF-Kvillebäcken, Alltså inte i åtgärder.3.391 (källa: AIS)

    Trender och erfarenheter
    De trender som hittills framträtt och de erfarenheter vi gjort under 2000 och 2001 är följande:
    • Antalet människor med mycket låg kunskapsnivå, ingen skolbakgrund alls, eller kunskaper motsvarande låg- och mellanstadiet ökar. Tillströmningen till Hisingen är oförändrad, men en del av dessa människor blir marginaliserade och stannar kvar på den låga utbildningsnivån, trots utbildningsinsatser.
    • Antalet ungdomar med låg kunskapsnivå, motsvarande låg- och mellanstadiet, som kommer till vuxenutbildningen från gymnasieskolan ökar. En del av dessa är inte intresserad av vuxenutbildning i dess traditionella utförande med fokus på teoretisk utbildning.
    • Behovet av yrkesförberedande utbildningar och yrkesutbildningar på lägre kunskapsnivåer ökar.
    • AF får mindre och mindre utrymme/resurser att möta de lågutbildade.
    • Potentialen för människor som kommer ut i jobb är högre inom invandrargruppen långtidsarbetslösa än gruppen långtidsarbetslösa svenskar.
    • Många invandrare och flyktingar bor inneboende hos vänner och släktingar i väntan på egen bostad. Dessa människor lever under press, vilket påverkar deras motivation och inlärning.
    • Lätt att få jobb när det finns arbetskraftsbrist. Svårt att stanna kvar en längre tid i jobb för den som varit långtidsarbetslös.

    Tolkat utbildningsbehov
    Utifrån ovanstående underlag i tabellen, utifrån halvårsberättelsen 2001, samt med hänsyn taget till trender och erfarenheter, gör vi en försiktig skattning av det faktiska utbildningsbehovet för år 2002 enligt följande:
    • 800 personer inom allmänna och yrkesinriktade orienteringskurser utifrån en lokal samverkan med Arbetsförmedlingarna, socialkontoren, Försäkringskassan, Deltaprojekten, föreningslivet, samt projekt och organisationer ute i stadsdelarna.
    • 1.000 personer inom Sfi, varav 200 introduktionsflyktingar
    • 200 personer inom grundläggande vuxenutbildning med fokus på kärnämnespaket av olika slag.
    • 200 personer med funktionshinder eller inlärningshinder sammanlagt i Göteborg inom Sfi. Här inräknas syn, hörsel, döva samt personer med inlärningshinder pga traumatiserade upplevelser och personer med dyslexi.
    Sammanlagt borde Vuxenutbildningen Hisingen kunna erbjuda 2.200 hisingsbor utbildning under år 2002.

    Utifrån ovanstående resonemang och prognos skulle det se ut så här:
    2.000 ansökningar, varav ca 1.800 påbörjar kursen. Inräknat personer som påbörjade en kurs redan 2001, skulle den totala volymen alltså kunna beräknas till 2.200 hisingsbor.

    Samverkan med lokala organisationer
    Att förlägga Vuxenutbildningen till Deltaprojektet har varit mycket gynnsamt vad gäller förutsättningarna för samverkan. Inom Delta finns redan en infrastruktur, mötesplatser för samverkan. Man skulle kunna säga att kommunikationsvägarna redan är byggda, upplysta och välskyltade. Detta har förkortat processen att hitta rätt såväl på organisationsnivå som personalgrupper emellan.En utgångspunkt för att lägga grunden för samverkan och förankra Vuxenutbildningens uppdrag, är att arbeta genom styrgruppen för Vuxenutbildningen, där chefer för Arbetsförmedlingens båda fullservicekontor och rekryteringskontoret BIST, Deltaprojektet Arbetsmarknadstorget, Socialtjänsten, Flyktingmottagandet och Försäkringskassan ingår.En annan utgångspunkt är att bygga en arbetsstruktur med mötespunkter där Vuxenutbildningens personal möter de samverkande organisationernas personal, för att få underlag till kartläggning av utbildningsbehovet. Detta har resulterat i att personal inom AF och på Arbetsmarknadstorget handhar en del av elevstödet i vissa orienteringskurser, där det alltså har blivit en integrerad samverkan mellan Vuxenutbildningen och dessa organisationer.Samverkan mellan framför allt Vuxenutbildningen och AF ska leda till etablerande av utbildningskedjor, där Vuxenutbildningen med sina resurser kan möta människor i förberedande utbildningar, sk yrkesinriktade orienteringskurser. Sedan kan AF kroka i med en arbetsmarknadsutbildning. Genom att orientera sig inom ett yrkesområde och påbörja en del av det faktastoff den kommande yrkesutbildningen innehåller, får deltagaren en ökad möjlighet att tillgodogöra sig arbetsmarknadsutbildningen som AF kan erbjuda. Dessa utbildningskedjor har startats inom fälten för yrkesförarutbildningar mot taxi, lastbil och buss och även mot lagerarbeten och AF:s truckutbildningar. De samverkande parterna planeras vara:
    • Deltaprojekten
    • Arbetsförmedlingen Kvillebäcken
    • Arbetsförmedlingen Backaplan
    • Arbetsförmedlingen Bygg, Industri, Sjö och Transport
    • SFI-enheten inom AF-Göteborg
    • Flyktingmottagandet på Hisingen
    • SDN Biskopsgården och Storstadssatsningen
    • SDN Lundby och Urban II
    • SDN Backa
    • SDN Torslanda
    • SDN Tuve-Säve
    • SDN Kärra-Rödbo
    • Integrationscenter för Kvinnor
    • Resurscentrum för Kvinnor i Backa
    • Försäkringskassan
    • Vårdcentralerna
    • Föreningslivet i stort, men med fokus på kvinnoföreningar
    • De fackliga uppsökarna
    Kvalitetssäkring och uppföljning
    Uppföljning och utvärdering ska ske på olika nivåer. På en övergripande nivå har VUN ansvaret att utarbeta instrument och nyckeltal för utvärdering, som gör det möjligt att kvalitetssäkra de fem vuxenutbildningsenheterna dels var för sig, dels i relation till varandra.På lokal nivå kommer fokus att vara på deltagarnivå och deltagarens resa genom kursen mot målet. En form av utvärdering är då de uppföljningskonferenser som genomförs, dels under kursens gång, dels strax före kursslut. På dessa konferenser möts utbildningsanordnarens lärare och Vuxenutbildningens personal i en dialog om deltagarnas framsteg och fortsatta planering/genomförande, hur utbildningsanordnaren organiserar praktik, motivationsarbete etc och givetvis vilka framsteg de enskilda deltagarna gör och deras fortsatta planering. Uppföljningskonferenserna är både kontrollstationer och möjligheter till utveckling och tankar om kursinnehåll.Det är angeläget att göra uppföljningar efter kursslut för att se vad som har hänt med deltagarna. Vad blir resultatet? Var befinner sig deltagarna 6 månader efter kursslut? Har utbildningen inneburit någon förändring åt något håll? Hur uppfattar deltagarna att kvaliteten på kursen var? Denna uppföljning blir mer att räkna och föra statistik och använda kvantitativa mått, till skillnad från uppföljningskonferenserna där fokus är på kvalitet och reflektion. En sådan uppföljning är ännu inte gjord, pga att resurser för detta saknats, men detta är ett utvecklingsområde för 2002.En annan form av utvärdering är de rapporter som lämnas in; tertialrapporter, halvårsberättelse och verksamhetsberättelse. Denna utvärderingsform är en självvärdering, där anteckningar, intervjuer och statistiskt material samlas och ligger till grund för planeringen i nästa tidsperiod. Eftersom dessa rapporter diskusteras och stäms av med styrgruppen, blir rapporterna just avtryck och kan berätta hur process och utveckling går vidare.

    Nytt studiebidrag
    I vuxenutbildningspropositionen föreslås kommunerna från 1/1 2003 hantera ett nytt studiebidrag inom CSN, riktade till svårrekryterade och svårmotiverade personer. För Göteborgs del handlar det om 100 miljoner kronor, beräknat till 1.000 individer. En skattning för Hisingens del borde bli 250 – 300 av dessa (utifrån beräkningen att 25% av Göteborgs befolkning bor på Hisingen). Detta kommer att innebära att Vuxenutbildningen får ansvar för beredning av CSN-ansökningar, vilket i sig handlar om tillstyrkande eller avslag samt val mellan två ersättningsnivåer. Alltså införs en form av myndighetsutövning i Vuxenutbildningens uppdrag. Eftersom verksamheten ska vara igång vid årsskiftet 2003, måste förberedelser med fortbildningsinsatser och infrastruktur komma igång senast vid halvårsskiftet 2002. I skrivande stund undersöker Vuxenutbildningen Hisingen förutsättningar att tidigarelägga dessa förberedelser för att inom Delta pröva verksamheten som ett pilotprojekt.

    Organisation
    Vuxenutbildningen Hisingen är sedan 1/1 2000 ett Deltaprojekt. Organisatoriskt ligger det i SDF Biskopsgården inom Integration och Språk med Christer Holmgren som chef. Enheten har ett grunduppdrag, ett befolkningsuppdrag utifrån målgruppen boende på Hisingen. Därutöver har enheten ett särskilt uppdrag mot personer med inlärnings- och/eller funktionshinder inom målgruppen boende i hela Göteborg.Personalgruppen i Vuxenutbildningen Hisingen ser vid ingången av 2002 ut så här:


    Grunduppdrag mot boende på Hisingen
    1 informatör (till hälften finansierad av Delta)
    4 studie- och yrkesvägledare
    3 antagningslärare
    2 kuratorer
    1 byråsekreterare
    1 projektledare

    Utökat uppdrag: nytt studiebidrag
    1 personalresurs från 1/7 2002

    Särskilt uppdrag mot inlärningshinder mot boende i hela Göteborg
    1 antagningslärare, hörselpedagog
    1 antagningslärare, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter
    1 kurator med inriktning mot inlärningshinder orsakade av traumatiska upplevelser

    All personal inom Vuxenutbildningen ska kunna representera, presentera och informera om enhetens verksamhet. Dessutom har varje person ansvar för information och återkopplande kontakter mot någon av de samverkande parterna. Det gäller Arbetsförmedlingarna, socialkontoren, Försäkringskassan, Deltaprojekten, föreningslivet, samt projekt och organisationer ute i stadsdelarna. I detta kontaktmannaskap sker kartläggningen av utbildningsbehovet och gemensam planering av utbildningsinsatser. Det innebär att Vuxenutbildningen på detta sätt krokar tag och förankrar sig i det lokala arbetet. Vuxenutbildning kan på så sätt bli ett instrument bland andra i rehabilitering eller i vägen mot en egen försörjning.
    Personalen ska vara delaktig i verksamhetsutvecklingen, kartläggning av utbildningsbehovet, förslag till utformning av utbildningar och i kvalitetsuppföljningen. Verksamheten vid Vuxenutbildningen ska vara präglad av dynamik och stor möjlighet till påverkan av den enskilde medarbetaren.När det gäller studieinformation, vägledning och uppföljning under utbildningens gång, så arbetar personalen i team om en lärare, en vägledare och en kurator mot varje utbildningsanordnare.

    Utvecklingsinsatser

    Valfrihet för Sfi-sökande
    Valfriheten ökar genomgående inom Vuxenutbildningen Göteborg avseende val till utbildningsanordnare, med undantag av sökande till Sfi. Där erbjuds inte den sökande möjligheten till val när det gäller utbildningsanordnare eller skollokal. Det noteras alltså inte i antagningsförfarandet. Hanteringen av gruppen Sfi-studerande är alltså mer styvmoderlig än grupper av studerande inom ex de gymnasiala nivåerna. Det behövs en gemensam planering tillsammans med VUN för att förbereda och tillmötesgå de sökande till Sfi när det gäller val av utbildningsanordnare.

    Utbildningslokaler i stadsdelarna
    Tendensen det senaste året är att utbildningsanordnarna flyttat sina utbildningslokaler från olika stadsdelar och in i centrala Göteborg. Detta påverkar en del människors intresse och motivation till studier. I början av Kunskapslyftet var just den fysiska närheten till studielokaler ute i stadsdelarna ett instrument för att nå människor till utbildning. Nu faller det incitamentet, pga centralisering av utbildningslokaler. Här behövs också en styrning mot utbildningsanordnarna från VUN.

    Nytt eller reviderat IT-system
    Ett IT-baserat registrerings- och kommunikationssystem som motsvarar vuxenutbildningens behov i fråga om elevregistrering och överblick av statistik behövs omgående. Erika-systemet motsvarar inte dessa behov tillfullo. En tidsplan för detta nya system bör sättas och en arbetsgrupp kopplad till denna tidsplan bör tillsättas snarast.

    Intranet mellan VUN och SDN/Delta
    Ett intranet för kommunikation mellan de olika vuxenutbildningsenheterna och VUN behövs omgående.

    Budget

    UNDERLAG FÖR BUDGET 2002, anges i tkr
    Intäkter Kostnader
    Från VUN, budget för grunduppdrag
    5900
    		Grunduppdrag
    Extra resurs för uppdraget mot nytt studiebidrag
    260
    		Personalkostnader
    4724,61
    från 02-07-01 Tolkkostnader
    100
    Seminarier, utåtrikt.verksamhet
    100
    Från VUN särskilt uppdrag om inlärningshinder
    1450
    		Fortbildning
    170
    2,5 tjänster + omkostnader Lokalkostnader + städ
    500
    Datorer
    100
    Från Delta, avseende 0,5 informatör mot föreningar
    170
    		Marknadsföring
    100
    Post, telefon, kopiering, kontorsmaterial
    185
    Övriga kostnader
    200
    SUMMA
    6179,61
    Inlärningshinder
    Personalkostnader inlärn.hinder
    1071,2
    Fortbildning
    25
    Tolkkostnader
    50
    Seminarier, utåtrikt.verksamhet
    50
    Marknadsföring, broschyrer
    50
    Lokalkostnader + städ
    75
    Post, telefon, kopiering, kontorsmaterial
    40
    Övriga kostnader
    50
    SUMMA
    1411,2
    SUMMA Grunduppdrag,
    inlärningshinder
    7590,81
    Förvaltningsoverhead 2,5%
    189,77
    Overhead Integration o Språk 1%
    75,9081
    SUMMA
    7780
    		SUMMA
    7780,58



    Dag som ovan
    Kicki Nordberg


    Sidan senast uppdaterad: 10/12/2001