VERKSAMHETSPLAN 2000
Beställarförbundet DELTA på Hisingen skall årligen upprätta en verksamhetsplan. Beställarförbundet är till sin form ett kommunalförbund. Enligt kommunallagen skall kommunalförbund besluta om verksamhetsplan och budget senast tre månader innan det verksamhetsår som planen avser påbörjas. Detta betyder att Beställarförbundet måste fatta sitt beslut före september månads utgång.
Verksamhetsplanen skall ange inriktningen på verksamheten under det kommande året. Planen skall också innehålla förslag på finansiering av Beställarförbundets verksamhet. Efter beslut i Beställarförbundets styrelse skall verksamhetsplanen underställas Beställarförbundets ägare för slutligt godkännande. Planen skall även behandlas av Länsarbetsnämndens styrelse.
År 2000 är Beställarförbundets tredje verksamhetsår. Planen för 2000 baseras på den inriktning som anges i tidigare verksamhetsplaner för Beställarförbundet. Dessa planer, och den bedrivna verksamheten, utgör därmed en naturlig förutsättning för det kommande året. Samtidigt är det viktigt att planen fortlöpande lämnar utrymme för nya initiativ i enlighet med lagstiftarnas intentioner om nyskapande verksamhet. En alltför detaljerad plan skulle riskera att begränsa detta viktiga inslag i försöket.
Verksamhetsplanens disposition knyter an till begreppen Kunskaps-DELTA och Åtgärds-DELTA som återfinns i tidigare planer. Under respektive rubrik tas 1999 års plan som utgångspunkt för dels en nulägesbeskrivning, dels en framåtsyftande text inför 2000.
Utöver detta finns avsnitt som berör övriga pågående försök enligt SOCSAM-lagstiftningen. Vidare beskrivs aktiviteter i enlighet med de så kallade samverkanspropositionen ”Prop 63”. Slutligen innehåller verksamhetsplanen också förslag till budget för och finansiering av Beställarförbundets verksamhet.
I regeringskansliet förbereds för närvarande ett förslag om ändringar i lagen om finansiell samordning (1994:566, SOCSAM). Förslaget till ändringar avser
* valbarhet till förbundsstyrelsen, så att försäkringskassans styrelse ges möjlighet att välja ledamot av socialförsäkringsnämnd till ledamot eller ersättare i styrelsen
* delegering av beslutanderätt, så att beslutanderätt kan delegeras till anställd hos en förbundsmedlem (för närvarande kan beslutanderätt endast delegeras till anställd hos Beställarförbundet)
* fastställande av Beställarförbundets budget, så att budgeten kan fastställas senast en månad före räkenskapsårets början (för närvarande gäller tre månader)
* principer för redovisning, så att lagen om kommunal redovisning skall tillämpas (för närvarande tillämpas bokföringslagen, vilken inte är anpassad för Beställarförbundets verksamhet)
Sedan tidigare finns det ett förslag om förlängning av försöksverksamheten så att denna skulle omfatta hela innevarande mandatperioden, dvs till och med år 2002.
Beslut beträffande samtliga dessa förslag väntas under förhösten.
1. STRATEGISKA FRÅGOR
Beställarförbundet första verksamhetsår, 1997, ägnades huvudsakligen åt information och förankring av de möjligheter som försöksverksamheten medför. Under 1998 och 1999 har Beställarförbundet beslutat stödja ett antal aktiviteter inom såväl Kunskaps- som Åtgärds-DELTA. En tredje fas som inleddes i och med hösten 1998 och som fördjupats under 1999 är olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter kring de beslutade insatserna. I det kommande arbetet kommer en fjärde dimension att fokuseras, nämligen återföring och implementering av vunnen kunskap och gjorda erfarenheter inom DELTA´s olika verksamhetsområden.
Under 1998 och 1999 har således DELTA engagerat sig i ett flertal aktiviteter. Sammantaget omsluter dessa ca 45 miljoner kronor på årsbasis. Aktiviteterna kan grovt delas upp i två grupper där den ena kan beskrivas med begreppet tidig och samordnad rehabilitering inom det sociala och/eller medicinska området. Den andra gruppen aktiviteter syftar till att få (tillbaka) arbetslösa Hisingsbor till arbete eller utbildning.
Förutom i dessa särskilda aktiviteter bedrivs DELTA-arbete främst i de så kallade DELTA-grupper som finns etablerade i Hisingens stadsdelar. DELTA-grupperna arbetar med såväl rehabilitering av enskilda individer som med att identifiera och kartlägga olika gruppers behov av samordnade insatser.
En gemensam nämnare för allt arbete inom DELTA-samverkan är att det handlar om ett förändrat synsätt som innebär att
* all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov
* Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och
* de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar
1.1 En levande process
I DELTA-samverkan baseras åtgärdsförslag på gemensamt vunnen kunskap. Denna kunskap är i första skedet naturligen grundad på erfarenheter inom respektive samverkans-organisation. De erfarenheter och den kunskap som olika aktiviteter inom DELTA ger är däremot vunnen ur samverkan. Detta blir ett nytt Kunskaps-DELTA baserat på ÅtgärdsDELTA och innehållande unik kunskap som måste tas tillvara dels i form av utveckling av DELTA´s olika åtgärder, dels genom återföring till ägarorganisationer med flera, dels genom opinionsbildning i syfte att få till stånd förändringar, till exempel i regelsystem.
Det faktum att Beställarförbundet nu har startat ett antal aktiviteter ger därmed anledning att betona vikten av att hålla utvecklingsarbetet levande så att nya aktiviteter kan ges utrymme att prövas samt - inte minst - att pågående aktiviteter inte stelnar i en form utan lever under en kontinuerlig förändringsprocess.
1.2 Utvärdering av försöksverksamheten
Redan i föregående års verksamhetsplan nominerades utvärdering av försöks-verksamheten som en strategisk fråga.
Beträffande utvärderingen av försöket kan tre nivåer urskiljas.
Försöksverksamhetens resultat bestäms ytterst av de Hisingsbor som kommit i kontakt med försöket. Om Hisingsbornas välbefinnande och/eller förmåga att försörja sig ökat till följd av försökets insatser kan resultatet beskrivas som lyckat, eftersom detta är det yttersta syftet med försöksverksamheten. På initiativ från DELTA´s sekretariat har därför metoder tagits fram för att mäta dessa båda förhållanden på individnivå. Under 1999 har samtliga SOCSAM-försök påbörjat mätningar på individnivå. Dessa mätningar kan sedan ställas samman till aggregerade resultat för hur olika aktiviteter inom SOCSAM-försöken har påverkat individerna. Dessa resultat eller effekter kan sedan ställas mot de insatta resurserna och på så sätt kan effektiviteten i rehabiliteringsarbetet mätas. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket stödjer dessa mätningar som kommer att utföras i varje delprojekt/aktivitet.
Nästa nivå kan benämnas projektnivån eller den professionella nivån. Utvärderingen tar här sikte på att utröna om de enskilda DELTA-projekten med nya arbetssätt och förutsättningar medför förbättrade resultat i rehabliteringsarbetet. Ansvaret för utvärderingsarbetet på denna nivån ligger lokalt hos DELTA, vars styrelse vid ett flertal tillfällen uttalat vikten av att följa och värdera de insatser som styrelsen beslutat stödja. Institutioner vid Göteborgs Universitet har engagerats för att bistå vid genomförandet av denna del av utvärderingen.
Pågående utvärderingsarbetet på aktivitetsnivå kommer att kompletteras med kalkyler och uppföljningar av de olika aktiviteternas samhällsekonomiska betydelse. Ambitionen är att pågående aktiviteters budgetäskanden för år 2000 skall innehålla sådana kalkyler. Även ansökningar om nya aktiviteter skall från och med år 2000 innehålla beräkningar av resp aktivitets samhällsekonomiska effekter. På motsvarande sätt kommer alla aktiviteters samhällsekonomiska effekter att följas upp. Här är ambitionen att detta skall kunna ske dels på kort sikt i samband med årsbokslut, dels på längre sikt i samband med uppföljning och utvärdering av resp aktivitet
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har regeringens uppdrag att utvärdera samtliga försök som bedrivs under SOCSAM-lagstiftningen. Detta kan sägas utgöra den nationella nivån av utvärderingsarbetet. Denna nivå tar i första hand sikte på de övergripande målen och strukturerna. Frågor som skall besvaras är om den finansiella samordningen lett till ökad effektivitet i rehabiliteringsarbetet och i användningen av de samhälleliga resurserna för rehabilitering. Vidare skall frågor kring det politiska arbetet belysas liksom huruvida olika professioners arbetssätt ändras till följd av försöket.
Som nämns i ingressen engagerar sig DELTA för närvarande (hösten 1999) i ett stort antal aktiviteter som omfattar såväl många Hisingsbor som personal hos de samverkande myndigheterna. Detta konstaterande väcker frågan om effekter av DELTAsamverkans effekter på respektive ”hemmamyndighet”. Frågan kan ses åtminstone från två perspektiv. I samband med att en DELTAaktivitet etableras riktas resurser mot en speciell målgrupp. Denna målgrupp skulle annars ha fått service hos någon/några av hemmaorganisationerna. Innebär DELTAaktiviteten att ett utrymme skapas i hemmaorganisationen, och i så fall, hur tas detta utrymme till vara? Det andra perspektivet aktualiseras när en DELTA aktivitet varit igång och vunnit erfarenheter. Hur återförs dessa erfarenheter till hemmaorganisationerna och hur påverkar erfarenheterna arbetssätt, rutiner metoder mm vid resp hemmaorganisation? Det är angeläget att dessa förhållande studeras så att de olika DELTAaktiviteterna kan värderas inte bara på ”egna meriter” utan också med avseende på de effekter, kortsiktiga som långsiktiga, som de inneburit för hemmaorganisationerna.
1.3 Långsiktighet och kontinuitet
DELTAsamverkan skall i första hand riktas mot Hisingsbor som under lång tid varit hänvisade till, eller riskerar att hamna i, ett passivt liv. Att återföra dessa personer till ett aktivt liv kräver bland annat engagemang och förtroende hos såväl Hisingsbor som personal. En annan strategisk faktor är tid. Det är viktigt att de behov som identifieras gemensamt av Hisingsbon och den samverkande personalen får utgöra utgångspunkt för vilka insatser som skall göras och i vilket tidsperspektiv dessa skall genomföras. En erfarenhet som vunnits är att alltför ofta blir det tvärtom, dvs en insats har en utmätt tid och till denna tidsrymd skall rehabiliteringen anpassas. Detta förhållande är inte minst vanligt förekommande inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, där olika åtgärder är tidsatta utan direkt koppling till den enskilde Hisingsbons behov. Dessutom har åtgärderna ofta en direkt koppling till Hisingsbons försörjning (A-kassa). Sammantaget riskerar effekten att bli att åtgärderna riskerar att mer ta sikte på försörjning än på rehabilitering mot arbete. Detta förhållande har uppmärksammats för de grupper som DELTAsamverkan avser.
Den strategiska frågan är att skapa mer långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Försörjningen måste tryggas så att kraften kan läggas på återgång till arbete. Formen skulle kunna vara en alternativ arbetsmarknad, en tredje sektor, där Hisingsbor med nedsatt förmåga under kortare eller längre tid ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. En alternativ arbetsmarknad får inte bli en isolerad och avgränsad företeelse med risk för inlåsning. Den ställer stora krav på Hisingsbons aktiva deltagande i sin rehabilitering och på personalens professionella förmåga att i en dialog med Hisingsbon och över yndighetsgränser se till att Hisingsbons behov kontinuerligt prövas.
1.4 Vuxenutbildning - ett nytt ansvarsområde
Från och med år 2000 ansvarar Beställarförbundet för att kartlägga och identifiera Hisingsbornas behov av vuxenutbildning. Detta ansvar möjliggör en unik och nära koppling mellan rehabliteringsarbetet och utbildning. Att utbildning är strategisk i rehabilitering och i det förebyggande arbetet är oomtvistat. Resultat från Kunskaps-DELTA bekräftar detta bland annat för gruppen långtidsarbetslösa där brister i såväl grund- som yrkesutbildning som svenska språket är avgörande orsaker till att arbetslösheten inte kan brytas.
Hisingsbornas utbildningsbehov bestäms ytterst av arbetsmarknadens krav på den arbetskraft som efterfrågas. Det blir därför strategiskt viktigt att finna former för att beskriva hur dessa krav kommer att utvecklas på både kort och lång sikt.
För att säkerställa kopplingen mellan utbildning och rehabilitering krävs att rutiner etableras för att identifiera Hisingsbornas behov av utbildning. Dessa rutiner skall etableras i samband med att kartläggningar och bedömningar görs inför upprättande av handlingsplaner för rehabilitering. Sådana planer upprättas dels hos de samverkande myndigheterna dels inom ett flertal av DELTA´s aktiviteter. Målet skall vara att finna former så att utbildningen i så stor omfattning som möjligt blir anpassad till Hisingsbons behov och aktuella situation. En sådan utbildning kommer att bli ett verkningsfullt instrument i rehabiliteringsarbetet.
I sitt remissvar över den nya vuxenutbildningsorganisationen pekade Beställarförbundet bland annat på det utbildningsbehov som kan finnas hos de Hisingsbor som inte är aktuella hos någon av de samverkande myndigheterna. Vissa grupper av invandrarkvinnor anfördes som exempel där förmodade brister i svenska språket kan leda till isolering och passivitet. Särskilda ansträngningar borde därför göras för att identifiera och möta dessa behov. I detta arbete kommer etablerade invandrare med egna erfarenheter att vara en nyckelgrupp.
I remissvaret betonade Beställarförbundet även att det nya ansvaret måste åtföljas av resurser. Denna verksamhetsplan innehåller därför inte något äskande av medel för att fullfölja Beställarförbundets nya uppdrag. Denna finansiering förutsätts lösas under hösten 1999 i en dialog med företrädare för den nya Beställarnämnden för vuxenutbildning.
1.5 Databearbetning och behörighet
SOCSAM-lagstiftningen medger en avancerad samordning av finansiella resurser i syfte bland annat att effektivisera rehabilitering och öka personalen kompetens. Det senare förmodas uppstå som en effekt av samverkan där kompetenser möts.
I DELTA-arbetet läggs stor vikt vid Kunskaps-DELTA, där ökad kunskap om målgrupper och rehabiliteringsflöden är centrala inslag. För att erhålla sådan kunskap krävs inte sällan olika former av registerbearbetningar. För att göra sådana bearbetningar maskinellt krävs tillstånd, vilket innebär en tidsutdräkt i arbetet. Det praktiska tillvägagångssättet har i stället varit att manuellt bearbeta uppgifterna. Detta görs av behörig personal under säkerställd sekretess. Processen är emellertid kostsam och förmodligen knappast genomförbar vid större material. DELTA-arbetet kan komma att omfatta fler behovsgrupper vilket kommer att medföra ytterligare registerbearbetningar. Sekretariatet har inlett en diskussion med övriga SOCSAM-försök och de centrala intresseorganisationerna om tillstånd för bearbetningar. Detta initiativ kan leda till förslag om ett gemensamt agerande från försökens politiska ledningar.
Behörighetsfrågor aktualiseras inom Åtgärds-DELTA på så sätt att inom aktiviteter där kompetenser från flera myndigheter finns företrädda sätter regelverken gränser för åtkomst av varandras information om en person eller grupper av personer. Det handlar inte om att gå in och tillföra/ändra information hos en annan myndighet. Det handlar om att få tillgång till aggregerad information eller huruvida åtgärder är vidtagna i enskilda fall - åtgärder som man tillsammans och med den berörda individens samtycke varit överens om. Projekten arbetar sålunda med individens samtycke samt med gemensamt ekonomiskt ansvar (SOCSAM) men kan inte till fullo utnyttja de fördelar som datorisering av information kan ge. En mer avancerad form av gemensam kunskap i ett projekt är att man upprättar ett gemensamt register över personer och händelser inom projektet. Även för detta krävs emellertid tillstånd. Behörighetsfrågorna är föremål för diskussion mellan SOCSAM-försöken i syfte att finna gemensamma förslag.
2. KUNSKAPS-DELTA
2.1 Ökad kunskap om målgrupper
I 1999 års plan anges följande inriktning
Under 1999 bör arbetet med att fördjupa kunskapen om målgrupperna fortsätta. Grupperna psykiskt sjuka, ”nollklassade” och personer med besvär i leder och rörelseorgan skall ägnas särskild uppmärksamhet. Det är väsentligt att målgrupp för målgrupp pröva vilken samverkansform som ger bäst resultat sett såväl ur individens (mänskligt lidande), som ur samhällets (samhällsekonomins) synpunkt. Eventuella förslag om tillstånd att lägga upp register alternativt att samköra register tas upp i Beställarförbundet.
Under innevarande verksamhetsår har arbetet med ökad målgruppskunskap bedrivits i de så kallade DELTA-grupperna som började etableras under våren 1997 i Hisingens olika stadsdelar. Dessa är lokalt arbetande grupper, sammansatta av personal från de samverkande myndigheterna. Gruppernas uppgift är främst att utforma samverkansmönster som är effektiva med hänsyn till resp befolknings behov och de möjligheter som SOCSAM-lagstiftningen innebär. Grupperna skall också arbeta med flödesanalyser (se nedan) samt även bedriva praktiskt rehabiliteringsarbete. Det senare är viktigt bland annat ur aspekten att ge impulser och kunskap i arbetet med målgrupps- och flödesanalyser.
Förutom detta lokala arbete i syfte att öka kunskapen om målgrupperna har inventeringar och bearbetningar av register genomförts under 1999. Ett exempel är det inventeringsarbete som bedrivits kring gruppen psykiskt sjuka som är under behandling vid Hisingens allmänpsykiatriska mottagningar. Denna inventering kommer att, tillsammans med annan kunskap, utgöra underlag för gemensamma åtgärder. Vidare har ett arbete gjorts vad gäller dokumentation av rehabilitering av personer som erhåller försörjningsstöd. Med start under hösten 1999 kommer resultaten av detta arbete att resultera i ett antal åtgärder som samtliga ytterst syftar till att öka graden av självförsörjning. Slutligen har en inventering av gruppen ”nollklassade” initierats. En delgrupp som kommer att ägnas särskild uppmärksamhet är gruppen ”nollklassade, sjuka”, dvs de sjukskrivna som ej är sjukpenningplacerade. Förutom uppdatering av redan gjorda kartläggningar kommer ansvars- och bemötandefrågor att fokuseras. Inventeringar av detta slaget ger värdefull information när det gäller att ”spåra” både målgrupper och samarbetspartners i det fortsatta arbetet.
Under 2000 kommer resultat från flera av DELTA´s aktiviteter att föreligga. Dessa resultat kan i sin tur ge upphov till förslag om ytterligare kartläggningar eller förslag på åtgärder för att möta de behov som kan ha framgått.
Myndighetsgemensamt kartläggningsarbete kan hämmas av begränsningar när det gäller möjligheter att få tillgång till de olika myndigheternas databaser. DELTA´s sekretariat kommer att ta initiativ för att underlätta myndighetsgemensamma kartläggningar. Som framgår av citatet från årets plan kan behov uppstå att begära tillstånd för att upprätta register eller göra samkörningar. Under 2000 bör samma förhållningssätt gälla i dessa frågor som under 1999.
Under 2000 bör arbetet med att fördjupa kunskapen om målgrupperna fortsätta. Grupperna psykiskt sjuka, ”nollklassade” och personer med besvär i leder och rörelseorgan skall ägnas särskild upp-märksamhet. Resultat från pågående DELTA-aktiviteters arbete kommer också att ge ny kunskap om målgrupper. Det är väsentligt att målgrupp för målgrupp pröva vilken samverkansform som ger bäst resultat sett såväl ur individens (mänskligt lidande), som ur samhällets (samhällsekonomins) synpunkt. Eventuella förslag om tillstånd att lägga upp register alternativt att samköra register tas upp i Beställarförbundet.
2.2 Ökad kunskap om rehabiliteringsflöden
I 1999 års plan anges följande inriktning
Kunskap om rehabiliteringsflödena skall ges högsta prioritet under 1999. Särskild uppmärksamhet skall ägnas glapp och flaskhalsar i nuvarande system då dessa förorsakar såväl lidande som kostnader. Förslag skall tas fram för att så långt möjligt eliminera dessa brister. De båda ersättningssystemen sjukförsäkring och socialbidrag/ersättningsstöd skall ägnas särskild uppmärksamhet. Bland målgrupperna skall psykiskt sjuka och personer med besvär i leder och rörelseorgan prioriteras.
Varje aktivitet som startas inom DELTA bör ha ”flödeskunskap” som ett viktigt inslag. Det är denna kunskap som, vid försöksperioden slut, kommer att ligga till grund för eventuella justeringar i dagens system. SOCSAM-lagstiftningen handlar ytterst om disponeringen av samhällets resurser mellan dels aktiva rehabiliteringsinsatser, dels passiva ersättningssystem.
Studier av flöden prövar, liksom studier av målgrupper, den gemensamma synen på och ansvaret för rehabilitering. Eftersom synsättet om det gemensamma ansvaret alltmer har fått gehör blir det i det fortsatta arbetet i första hand angeläget att inhämta ytterligare kunskap om flödena samt finna former för att systematisera och använda denna kunskap.
Möjligheten att ”bygga rehabiliteringskedjor” och därmed skaffa kunskap om glapp och flaskhalsar finns i första hand bland de medarbetare som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. DELTA innebär en möjlighet och ger motiv för att inte endast se till mötet mellan Hisingsbon och den egna verksamheten, utan även vad som händer både före och efter det att den egna myndigheten fullgjort sin uppgift.
Annorlunda uttryckt - det handlar om att se rehabiliteringen från individens perspektiv och att så långt möjligt göra individen delaktig och aktiv i sin rehabilitering. I detta arbete har DELTA-grupperna en central roll, liksom i arbetet med att ta fram och analysera flöden och behov.
Kunskap om rehabiliteringsflödena är emellertid inte endast en angelägenhet på individnivå. Flödesstudier kan även göras på aggregerad nivå. Ett exempel på detta är den under våren 1999 studien av flödena inom försäkringskassans verksamhet, det så kallade väntetidsprojektet. Detta har givit värdefull kunskap som under 2000 kommer att omsättas i praktiska åtgärder bland annat i form av ett försäkringsmedicinskt centrum med syfte att göra kvalificerade bedömningar om den sjukskrivnes funktions- och rehabiliteringsförmåga.
Det andra stora försörjningssystemet inom försöksverksamheten är socialbidrag. På motsvarande sätt som inom sjukförsäkringen finns det anledning att studera hur gruppen socialbidragstagare ”flödar” genom systemet. Den ovan nämnda dokumentationsstudien kommer att ge uppslag till sådana flödesstudier som i sin tur kommer att resultera i åtgärder som syftar till att effektivisera rehabiliteringen mot egen försörjning.
I föregående avsnitt berördes grupperna psykiskt sjuka samt personer med besvär i leder och rörelseorgan. Dessa båda grupper har varit föremål för en form av flödesstudier i och med intervjuomgångar som skett med urval av patienter och verksamhetsföreträdare. Dessa intervjuer har skett i socialstyrelsens regi som ett inslag i utvärderingen av SOCSAM-försöken. Resultatet av dessa intervjuer kommer bland annat att ge ökad kunskap om hur dessa patientgrupper flödar inom och mellan rehabiliteringsaktörerna. Denna kunskap kommer i sin tur, tillsammans med annan kunskap, att bilda underlag för DELTA-aktiviteter i syfte att effektivi-sera flödet.
Kunskap om rehabiliteringsflödena skall ges högsta prioritet under 2000. Särskild uppmärksamhet skall ägnas glapp och flaskhalsar i nuvarande system då dessa förorsakar såväl lidande som kostnader. Förslag skall tas fram för att så långt möjligt eliminera dessa brister. De båda ersättningssystemen sjukförsäkring och socialbidrag/ersättningsstöd skall ägnas särskild uppmärksamhet. Bland målgrupperna skall psykiskt sjuka och personer med besvär i leder och rörelseorgan prioriteras.
2.3 Ökad kunskap om effekter
I 1999 års plan anges följande inriktning
De aktiviteter som startar med DELTA-finansiering skall värderas utifrån effektmål. Under 1999 bör ett arbete påbörjas som syftar till att på individnivå sammanställa och analysera effekter och effektivitet av rehabiliteringsarbete samt av sysselsättningsskapande åtgärder. I stadsdelar med pågående eller planerat folkhälsoarbete bör den möjlighet som DELTA representerar användas som ett aktivt verktyg i det förebyggande arbetet.
Mätningar av effekter och effektivitet tillhör, liksom kunskap om målgrupper och deras ”flöde” genom rehabiliteringen, det som bör tillhöra varje DELTA-aktivitet. Formerna för detta arbete får, precis som sägs i tidigare verksamhetsplaner, växa fram. Det finns idag inga etablerade system för dessa mätningar. Orsaken till det är att varje verksamhet, varje sektor, i dagens (budget)system primärt har ett intresse av att spegla den egna verksamheten i form av prestationstal och produk-tivitet. Det finns inget tydligt incitament att ägna intresse åt en individs hela rehabiliteringsperiod.
SOCSAM-lagstiftningen och därmed DELTA ger emellertid legitimitet åt ett synsätt där effektivitet snarare än produktivitet är målet. Detta ger i sin tur anledning att finna former för att mäta effektiviteten i rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder. Att utveckla mått och metoder kräver ett brett engagemang. DELTA har tidigare tagit initiativ till en gemensam diskussion mellan SOCSAM-försöken och Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i detta syfte. Resultatet av denna diskussion är att resultatmätningar från och med 1999 genomförs på individnivå inom samtliga SOCSAM-aktiviteter inom alla försöksområdena. Dessa mätningar speglar två förhållanden, dels individens upplevda välbefinnande, dels individens förmåga att försörja sig utan stöd från samhället. Dessa mätningar kommer att utgöra ett komplement till övrig utvärdering på projektnivå och ”systemnivå”. Från och med 2000 kommer resultat från dessa mätningar att kunna presenteras och bilda ett underlag i arbetet att ta fram mått på effektiviteten i rehabiliteringsarbetet.
Allteftersom kunskapen om kostnader och effekter av rehabiliteringen ökar kommer det att bli intressant att diskutera det förebyggande arbetet. Detta måste rimligen ställas mot kostnaden för och resultatet av hela rehabiliteringen i stället för respektive sektors/aktörs insatser.
De aktiviteter som startar med DELTA-finansiering skall värderas utifrån effektmål. Under 2000 bör ett arbete påbörjas som syftar till att på individnivå sammanställa och analysera effekter och effektivitet av rehabiliteringsarbete samt av sysselsättningsskapande åtgärder. I stadsdelar med pågående eller planerat folkhälsoarbete bör den möjlighet som DELTA representerar användas som ett aktivt verktyg i det förebyggande arbetet.
2.4 Ökad kunskap om regelverk, organisation mm
I 1999 års plan anges följande inriktning
Under 1999 bör insatser göras för att utveckla metoder och system i syfte sprida information om relevanta delar av de samverkande myndigheternas regelverk och förändringar i dessa. De samverkande myndigheterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt eventuella följder av ändrade regelverk såväl inom myndigheterna som hos andra aktörer.
Denna inriktning motiveras bland annat av att de samverkande myndigheterna måste informeras om och respektera respektive myndighets regelverk. ”Det går inte att bygga en samverkan på okunskap och fördomar”.
Det är viktigt att erinra om att SOCSAM-lagstiftningen inte i något hänseende tar över socialtjänstlagen eller någon annan myndighetslag när det gäller prövning av bistånd etc. Myndighetsutövning är således inte ett område för samverkan. Denna åvilar exklusivt varje myndighet för sig.
Insatserna inom området har hittills varit koncentrerade till DELTA-grupperna. I dessa har man i arbetet med att finna gemensamma former och i det direkta rehabiliteringsarbetet tillskansat sig kunskap om varandras organisationer och regelverk Det är viktigt att detta arbete i fortsättningen även kommer att omfatta all personal inom de samverkande myndigheterna som arbetar med rehabilitering.
Det är likaså viktigt att finna former för spridning av ändringar i de ingående myndigheternas regelverk. Det kan röra sig om lagändringar eller förordningar som har betydelse i rehabiliteringsarbetet. DELTA´s nätverk för information kommer att engageras i denna fråga.
Inriktningen för arbetet under denna punkt under år 2000 bör vara densamma som under innevarande år.
2.5 Kunskap om pågående aktiviteter
I 1999 års plan anges följande inriktning
Med den gjorda inventeringen av projekt/aktiviteter inom områdena för rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder som grund bör bedömningar göras om möjligheter till samordning samt om lämpligheten av DELTA-engagemang. Former för á jour hållning av inventeringen liksom av förteckningen ”Flera har börjat DELTA!” bör utvecklas.
Den inventering som omnämns påbörjades under våren 1997 och avsåg pågående aktiviteter med liknande målsättningar som DELTA´s. Syftet var att inventeringen skulle kunna ge uppslag och idéer i det fortsatta arbetet med DELTA. Efter insamling vidtog ett arbete med att systematisera och lägga in informationen i ett för ändamålet skapat program. Inventeringen distribuerades i form av en projektkatalog under förhösten 1997.
Flera av de projekt som ingår i inventeringen har, efter prövning, knutits till DELTA. Detta aktualiserade behovet av en förteckning över de aktiviteter och projekt som ingår i DELTA. I samband med DELTA-dagen i april 1998 togs en sådan förteckning fram - ”Flera har börjat DELTA ! ”. Denna har utvecklas och aktualiseras efter varje styrelsemöte.
Inventeringar och förteckningar av det gjorda slaget mister sin aktualitet relativt snabbt. Det gäller därför att finna en form för á jour-hållning så att de kan utgöra ett värdefullt stöd och förhoppningsvis kunna ge uppslag i det kommande arbetet inte bara på Hisingen utan även annorstädes. I syfte att möta dessa behov kommer en så kallad Hemsida på Internet att förberedas under hösten 1999 för att tas i bruk under år 2000. Liksom under föregående punkt är detta en uppgift som ligger inom arbetsområdet för DELTA´s nätverk för informationsfrågor.
Arbetet med att ta fram en Hemsida för DELTA skall fullföljas. Former för á jour hållning av Hemsidan, liksom av förteckningen ”Flera har börjat DELTA!” bör utvecklas. Erfarenheter från de samverkande myndigheterna liksom från andra SOCSAM-försök och de centrala myndigheterna skall tas tillvara.
2.6 Information om DELTA
I 1999 års plan anges följande inriktning
Under 1999 skall arbetet med informationsfrågorna intensifieras. De fastställda informationspolicyn utgör en grund för insatserna för att möta olika gruppers informationsbehov. Det nationella informationsarbetet runt SOCSAM-försöken skall stödjas.
Att informera om DELTA är ett av de absolut mest strategiska inslagen i verksamheten. DELTA baseras på en försökslagstiftning som omfattas av ett stort intresse, eftersom lagstiftningen medger möjlighet att genom en friare användning av resurserna finna nya balanspunkter mellan aktivt rehabiliteringsarbete och passivt mottagande av ersättning. Försöket rör vid stora värden, inte bara ekonomiskt, utan kanske i lika hög grad mänskligt och professionellt. Det är därför viktigt att så många som möjligt av de direkt inblandade känner sig delaktiga samt att alla andra intressenter kan följa DELTA´s utveckling på ett tillfredsställande sätt.
I den informationspolicy som tagits fram av nätverket för informationsfrågor och fastställts av Beställarförbundet konstateras bland annat att informationen måste anpassas och läggas upp på olika sätt beroende på vilken målgrupp som är aktuell. I ett första steg inriktas insatserna på - förutom direkt inblandad personal - de samverkande myndigheternas övriga personal. Det är viktigt att det finns kunskap i respektive förvaltning om DELTA. Det gängse sättet för denna informationsspridning är respektive myndighets kanaler för personalinformation.
Den viktigaste gruppen för information är naturligtvis de boende på Hisingen. Här är bedömningen att DELTA bör kunna redovisa konkreta ”individuella” resultat innan någon mer omfattande informationsinsats görs. Den information som hittills gått ut till allmänheten är av allmän karaktär och har bland annat återfunnits i stadsdelsnämndernas information till hushållen. Från och med år 2000 bör det emellertid finnas förutsättningar att genomföra informationsinsatser utifrån Hisingsbons perspektiv.
Under 1999 har Beställarförbundet tagit fram en informationsbroschyr ”DELTA i samverkan!”. Denna riktar sig i första hand till förtroendevalda och tjänstemän och fått stor spridning. Broschyrens ”livslängd” torde omfatta åtminstone år 2000.
Under 1999 har även antalet studiebesök ökat kraftigt. Dessa besök ger inte bara uppmärksamhet åt olika DELTA-aktiviteter utan ger också impulser för det fortsatta arbetet inom DELTA-samverkan.
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket har tagit fram två utgåvor av ett för försöksområdena gemensamt ”SOCSAM-blad”. Detta riktar sig i första hand till förvaltningspersonal. Beroende på utformning och innehåll kan ett sådant initiativ vara värdefullt att vidmakthålla över försöksperioden. Det skulle tjäna som ett komplement till händelseutvecklingen i det egna försöksområdet.
Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Försäkringskasseförbundet har under året tagit aktiv del i arbetet med spridning av erfarenheter från SOCSAM-försöken. Konkreta inslag har varit kurser, konferenser och artiklar i förbundens tidningar. Denna samverkan bör fördjupas eftersom intresseförbunden har en central roll i arbetet med spridning och förankring av försöksverksamhetens resultat och erfarenheter.
Under 2000 skall arbetet med informationsfrågorna ha fortsatt hög prioritet. Den fastställda informationspolicyn utgör en grund för insatserna för att möta olika gruppers informationsbehov. Det nationella informationsarbetet runt SOCSAM-försöken skall stödjas
3. ÅTGÄRDS-DELTA
3.1 Tvärprofessionellt arbetssätt
För att nå framgång i försöksverksamheten krävs ett arbetssätt där olika professioner kan mötas beroende på det behov som uppstått. Formen och platsen för detta möte kan variera. Det handlar om att implementera ett synsätt som skall omfatta så många som möjligt, där första steget kan vara att starta en aktivitet med ett relativt fåtal engagerade. Sitt hittills tydligaste uttryck har arbetssättet tagit i form av de DELTA-grupper som bildats. Även de aktiviteter som Beställarförbundet beslutat om karakteriseras av att både överväganden och genomförande grundar sig på tvärprofessionell kunskap.
Som nämns i inledningen av planen är detta synsätt strategiskt eftersom det bland annat bör innebära att DELTA-försöket kommer att avsätta spår även efter försöksperiodens slut. Projekt av sedvanlig karaktär lider ofta av svagheten att påverkan på den ordinarie verksamheten är begränsad. Ett ”synsättsarbete” förutsätter emellertid ett stort engagemang av ordinarie personal som redan är pressad i sin arbetssituation. Konflikten mellan produktivitet och effektivitet blir kanske tydligast i det tvärprofessionella arbetssättet. Ett DELTAgande innebär i det korta perspektivet ett produktionsbortfall på ”hemmaplan”. Beställarförbundet har därför givit förutsättningar för det tvärprofessionella arbetssättet bland annat genom sitt beslut om ersättning vid produktionsbortfall.
I flera stadsdelar har DELTA-gruppernas arbete resulterat i ansökningar till och beslut i Beställarförbundet om resurser för tidig och samordnad rehabilitering. Detta kan sägas manifestera de tvärprofessionella arbetssättet ute i stadsdelarna. Det är viktigt att dessa nya resurser samt befintliga DELTA-grupper verkar för att erfarenheter från tvärprofessionella arbetssättet sprids till övriga delar av respek-tive profession/förvaltning så att tillämpliga delar kan anammas. DELTA-grupperna har ofta vårdcentralerna som utgångspunkt för sitt arbete. En svårighet är emellertid att andelen sjukskrivna vid stadsdelarnas vårdcentralerna är förhållandevis liten, mellan 15 och 20%. Det är därför angeläget att finna former för samverkan med andra sjukskrivande enheter.
I tidigare verksamhetsplaner har betonats vikten av att stödja individerna så att de själva i högre grad kan bli delaktiga och ta ansvar för sin rehabilitering. Många saknar kraft eller kontakter för detta. Här handlar det till exempel om att engagera individen i olika nätverk som kan bestå av föreningar eller andra organisationer. Studiematerial, kurser etc kan också stödja individen. Beställarförbundet har under året beslutat stödja flera aktiviteter med denna inriktning. Detta synsätt bör än tydligare prägla de aktiviteter som beslutas under år 2000.
Ett tvärprofessionellt förhållningssätt med individernas möjligheter och förutsättningar i centrum karakteriserar också det förebyggande folkhälsoarbetet. Som nämns i avsnittet ovan om ”Ökad kunskap om effekter” ger försöksverksamhetens samlade ansvar särskild tyngd åt de förebyggande frågorna. Det är därför viktigt att försöksverksamhetens möjligheter och erfarenheter tas till vara i stadsdelarnas folkhälsoarbete.
3.2 Samverkan med länssjukvården
I första skede har DELTA-samverkan omfattat primärvården på Hisingen. Detta har varit en naturlig utgångspunkt eftersom primärvården är en från början definierad samverkanspart. I arbetet har emellertid behov uppstått att vidga samarbetet mot (delar av) länssjukvården. Längst har detta arbete gått med psykiatrin, där ett speciellt samverkansavtal upprättats. Innehållet i denna samverkan beskrivs nedan under punkt 3.3.
Förutom den pågående samverkan med psykiatrin, bör Beställarförbundets stöd till reumatologen följas upp. Vidare har diskussioner inletts med ortopedin för att utröna möjliga samverkansområden. Båda dessa specialiteter arbetar inom det största området för sjukskrivning, nämligen sjukdomar i leder och rörelseorgan. Detta faktum motiverar initiativ såväl från ett (sjuk)vårdsperspektiv som från ett sjukförsäkringsperspektiv.
3.3 Psykisk ohälsa
Genom Beställarförbundets beslut har under året särskilda satsningar kunnat göras när det gäller rehabilitering vid psykisk ohälsa. En sådan är besluten om tidigt och samordnat omhändertagande som bland annat omfattar psykiater och kuratorskompetens vid vårdcentralerna. Genom beslut har också psykologverksamheten fått möjlighet att komplettera sin verksamhet med mottagning och konsultationer ute på vårdcentralerna.
Utöver detta har ett flertal åtgärder vidtagits i syfte att stärka de professionella sambanden och därmed vårdkedjorna inom psykiatrin. En åtgärd har varit att Hisingens båda öppenvårdsmottagningar för allmän psykiatrisk vård har utsett medarbetare som ingår i de stadsdelsanknutna DELTA-grupperna. En annan åtgärd är att sektionschefen för allmänpsykiatri vid Östra klinikerna SU ingår i DELTA´s beredningsgrupp. Vidare har försäkringskassan avdelat medarbetare att arbeta speciellt mot de båda nämnda öppenvårdsmottagningarna. Inom Kunskaps-DELTA märks främst den ovan beskrivna inventeringen av patientstocken vid de båda öppenvårdsmottagningarna för allmänpsykiatrin på Hisingen. Den etablerade och nära samverkan med psykiatrin vid SU/Östra har under året manifesterats genom ett samverkansavtal, liknande det som Beställarförbundet har med Länsarbetsnämnden i Västra Götalands län.
Dessa åtgärder kommer att få genomslag under 2000. Det blir därför angeläget att samla information och ta tillvara erfarenheter av de ändrade arbetssätten. Samverkan mellan primärvården, psykiatrin och psykologverksamheten bör fördjupas under år 2000 så att de samlade resurserna tas tillvara på bästa sätt i arbetet med att rehabilitera Hisingsbor med psykisk ohälsa.
Det är viktigt att öka kunskapen om sjukskrivningsmönster etc. Försäk-rings-kassan på Hisingen kommer under hösten 1999 att för fjärde året i följd genomföra en inventering som skall ge bidrag till denna kunskap. Härutöver har DELTA´s beredningsgrupp initierat kartläggningar av sjukdomsmönster och flöden. På grundval av denna och annan kunskap kommer förslag att läggas om strategier och åtgärder i samverkan med psykiatrin och andra rehabiliteringsaktörer.
3.4 Köbearbetningar
I tidigare års verksamhetsplaner konstateras att köbearbetningar är intressanta eftersom de ger snabba resultat och dessutom är relativt sett lätta att starta upp. Det handlar i princip om att öka kapaciteten av redan känd teknik/verksamhet. I planerna noteras också att det är viktigt att en DELTA-finansiering inte får vara en kompensation för en åtstramning i ordinarie budget.
En köbearbetning skall i stället vara ett resultat av till exempel en analys av rehabiliteringsflöden, där man identifierat flaskhalsar som orsakar väntetider, som i sin tur medför kostnader i form av sjukpenning etc. Sådana analyser görs i DELTA-grupperna för enskilda personer. Detta får sedan följas upp för att spåra återkommande, frekventa flaskhalsar, vilket i sin tur skulle kunna medföra en samlad insats av karaktären köbearbetning.
Under 1999 har Beställarförbundet fått en redovisning av en väntetidsstudie vid försäkringskassan. Resultaten från studien kommer under hösten 1999 att omsättas i förslag till åtgärder i syfte att minska de konstaterade, passiva väntetiderna. Åtgärderna kommer sedan att följas upp med en ny väntetidsstudie för att mäta effekter av de insatta resurserna.
Ett väntetidsprojekt rörande socialbidragen kommer att initieras. Förutsättningen för detta är emellertid att åtgärder med anledning av den under året genomförda dokumentationsstudien har fått genomslagskraft. Det är därför osäkert om denna väntetidsstudie kan komma att realiseras under år 2000.
3.5 Bedömning av anställningsbarhet
I samråd med stadsdelsförvaltningarna och länsarbetsnämnden tog DELTA redan hösten 1997 initiativ till ett Hisingsgemensamt arbete runt målgruppen ”arbetsföra men ej anställningsbara”. Efter många insatser inom KunskapsDELTA kunde Arbetsmarknadstorget tas i bruk och invigas under våren 1999. Jämfört med övriga staden har Arbetsmarknadstorget på Hisingen ett bredare innehåll. Målgruppen för verksamheten är samtliga arbetsföra, ej anställningsbara (inte bara de inom denna grupp som uppbär försörjningsstöd/socialbidrag, deras andel uppgår till ca 50 %). Vidare bedöms de arbetslösas försörjningssituation vid en särskild enhet vid Arbetsmarknadstorget. Slutligen hämtas kompetenserna till Arbetsmarknadstorget på Hisingen inte bara från arbetsmarknadsverket och socialtjänsten, utan även från försäkringskassan.
Arbetsmarknadstorget kan liknas vid ett nav där bedömningar av de arbetslösas behov görs. På detta nav finns sedan ett antal ekrar. Flera av dessa innebär fördjupade bedömningar av arbetsförmågan. Exempel är SOPHIE-projektet, ViCan och Riggen. Sammantaget syftar dessa aktiviteter till att öka individens delaktighet och aktivitet samt öka träffsäkerheten i det fortsatta rehabiliteringsarbetet.
En strategiskt viktig fråga är att flödet mellan olika bedömningsenheter och åtgärder måste säkerställas. Fungerar inte detta är risken påtaglig att de arbetssökande fastnar antingen i väntelägen eller i rundgång mellan olika åtgärder.
En förutsättning för att detta skall fungera är att det finns ett antal ”utgångar” ur systemet. Huvudutgången är arbete eller utbildning som skall leda till arbete. Hittillsvarande arbete har emellertid påvisat behov av ytterligare utgångar.
Detta behov diskuteras som en strategisk fråga i avsnitt 1.3 ”Långsiktighet och kontinuitet” samt utvecklas i avsnitt 3.6 ”Sysselsättningsskapande åtgärder”.
I tidigare verksamhetsplaner har de arbetslösa ungdomarna betonats särskilt, bland annat i form av förslag om ett Ungdomstorg. Den rådande konjunkturen innebär att arbetslösheten minskar. Detta förhållande gynnar främst ungdomsgrupperna och kommer även ungdomar med något sämre förutsättningar tillgodo. Ungdomsgruppen är dessutom till sin natur rörlig. Dessa faktorer innebär att antalet arbetslösa ungdomar dels minskar, dels uppvisar stor omsättning. Detta faktum har medfört att det tilltänkta Ungdomstorget har integrerats in Arbetsmarknadstorget.
3.6 Sysselsättningsskapande åtgärder
I avsnitt 1.3 ovan lyfts behovet av långsiktiga och därmed mer rehabiliteringsinriktade alternativ i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som en strategisk fråga i det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheten. Formen skulle kunna vara en alternativ arbetsmarknad, en tredje sektor, där Hisingsbor med nedsatt förmåga under kortare eller längre tid skulle kunna ges möjlighet att både bidra till en ökad samhällsnytta och själva rehabiliteras och utvecklas i en anpassad takt. En alternativ arbetsmarknad får inte bli en isolerad och avgränsad företeelse med risk för inlåsning utan måste innehålla incitament som stimulerar ett flöde, helst mot den reguljära arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadstorget och övriga bedömningsaktiviteter kommer att ”producera” ett stort antal arbetsförmågebedömningar, gjorda gemensamt av Hisingsbon och myndigheterna. Dessa bedömningar måste motsvaras av adekvata åtgärder, annars är risken stor att gemensamt uppbyggda förväntningar byts i besvikelse och frustration och framtida svårigheter att än en gång motivera en arbetssökande att ta steg mot arbete.
Under år 2000 bör därför stora ansträngningar göras att identifiera arbetsuppgifter som kan vara lämpliga i rehabiliteringsarbetet. Vidare bör stor kraft läggas på att formulera försörjningssystem som är kopplade till dessa arbetsuppgifter. Redan tidigt i samverkansarbetet diskuterades en så kallad DELTA-peng. Ett annat alternativ kan vara en utvidgning av det lönebidragssystem som finns idag för arbetshandikappade. I en utvidgad variant skulle det kunna komma att omfatta grupper av arbetsföra men ej anställningsbara.
Hittills har några insatser prövats där arbetsinnehållet kan sägas svara mot kraven i rehabiliteringen. De insatser som prövats har en tudelad ambition dels skapa sysselsättning, dels höja miljövärdena på Hisingen.
Upprustning av Kvillebäcken
Med Kvillebäcken som gemensam nämnare uttrycks redan i 1997 års verksam-hets-plan förhoppningen att det skulle gå att engagera föreningsliv, företag, det offentliga med flera i en upprustning av Kvillebäcken och dess närmiljö. Under året har ett tjugotal arbetslösa Hisingsbor varit engagerade i upprustning av Hinnebäcken och Kvillebäckens flöde i Tuve norr om Finlandsvägen. Finansieringen av arbetskraften har skett i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Några av de arbetslösa har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
Återanvändning av (byggnads)material
Återbrukets huvudsakliga syfte är att återvinna byggnadsmaterial i samband med rivningar. Återbruket sysselsätter och finansierar idag två byggnadsingenjörer. I och med flyttningen 1998 till Backaplan har verksamheten kunnat breddas och bereder nu sysselsättning för ett tiotal personer i form av dels arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels arbetsträning/prövning. Liksom i Kvillebäcksprojektet skulle det här kunna finnas utrymme för arbetsplatser inom en alternativ arbetsmarknad.
Upprustning av Brämaregården/Kvillesta´n
I området har bildats en förening bland i första hand de boende. Uppgiften är att förbättra närmiljön. Föreningen har för närvarande ca 80 medlemmar. Man har bildat arbetsgrupper för olika insatser, till exempel trafik, gatumiljö och sysselsättning. I arbetsgrupperna deltar representanter för aktuella myndigheter med uppgiften att hjälpa till att omsätta de idéer och förslag som tas fram. Föreningen har engagerat företagarna och affärsidkarna runt Kvilletorget i ett försök att vända den pågående utflyttningen av verksamhet. De åtgärder som identifierats har i viss utsträckning kunnat genomföras med hjälp av i området boende arbetslösa. Detta inslag bör bli framträdande under kommande år.
3.7 Småföretagarpaket
I enlighet med skrivningarna i tidigare verksamhetsplaner har DELTA på flera olika sätt arbetat för att involvera (små)företagarna på Hisingen i aktiviteter med bäring på dels rehabilitering av anställda, sjukskrivna Hisingsbor, dels sysselsättningsskapande åtgärder.
I 1999 års verksamhetsplan beskrevs att Industriföreningen Centrala Hisingen hade gått ut till sina medlemmar, ca 160 företag, med en förfrågan kring sjuk-skrivningssituationen och möjligheten att ta emot praktikanter/lärlingar. Utfallet av denna förfrågan gav inte tillräckligt underlag för hur en fortsättning av en samverkan skall läggas upp. De fortsatta kontakterna med Industriföreningen med flera parter får i stället bli vägledande.
3.8 Det offentliga som arbetsgivare
Rubriken tar sikte på arbetsgivarens, i detta fall det offentliga, ansvar när det gäller rehabiliteringsfrågorna. En genomgång av ärenden och rutiner kommer att ge erfarenheter och också skapa legitimitet i kontakterna med andra arbetsgivare.
En inventering av sjukskrivningsläget visar att ca 180 personer är långtidssjukskrivna (mer än två månader) vid de samverkande förvaltningarna. Merparten, ca 150, av dessa sjukskrivna har sin anställning vid Hisingens stadsdelsförvaltningar.
Under 1999 har ett arbete inletts i syfte att undersöka förutsättningarna för ett myndighetsgemensamt agerande. I detta arbete deltar personalansvariga och representanter för de fackliga organisationerna. Beställarförbundet har beslutat att finansiera en projektledare för detta arbete, som för närvarande befinner sig i fasen KunskapsDELTA. Arbetet kan komma att resultera i förslag till Beställarförbundet om bland annat förebyggande och rehabiliterande insatser visavi de samverkande myndigheternas personal.
4. ANKNYTNING TILL ANDRA AKTIVITETER
4.1 Övriga SOCSAM-försök
För närvarande pågår sju försök med SOCSAM-lagstiftningen som grund. Förutom Hisingsförsöket finns försök i Stenungsund (4 S), Grästorp (5 S), Gotland, Finspång, Laholm och Haninge. Hyllie stadsdel i Malmö har avbrutit sitt försök under 1999. De sju försöken är sinsemellan relativt olika. Olikheterna beror framför allt på att försöken bedrivs i kommuner med helt olika förutsättningar. Å ena sidan Grästorp med 6100 invånare, å andra sidan storstadsförsök som Haninge och Hisingen. Invånarantal och respektive befolknings behov har styrt uppläggningen av vart och ett av försöken.
Det finns naturligtvis även stora gemensamma intressen mellan försöken. I syfte att ta tillvara dessa har nätverk skapats mellan projektledarna samt även mellan de utvärderare och ekonomer som arbetar med respektive projekt. Projektledarna träffar regelbundet såväl de utvärderingsansvariga myndigheterna, socialstyrelsen och riksförsäkringsverket, som de nationella intresseorganisationerna kommunförbundet, landstingsförbundet och försäkringskasseförbundet. Med de sistnämnda diskuteras bland annat hur intresseorganisationerna på bästa sätt kan stödja försöksverksamheterna. Vidare har en gemensam strategi för informationsspridning tagits fram. Gemensamma kurser och konferenser för erfarenhetsutbyte anordnas också. Ett annat exempel på en gemensam aktivitet som kommer att påbörjas under hösten 1999 är insatser som riktar sig till gruppen ”första linjens chefer”, som bedöms ha en avgörande betydelse för framgång i förnyelsearbetet.
4.2 Proposition 1996/97:63 (”FRISAM”)
I regeringens proposition 1996/97:63 anges att det finns ett stort behov att mer effektivt utnyttja samhällets samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder. Regeringen anser därför att det finns starka skäl att utveckla bra och ändamålsenliga samverkansmodeller som ger bättre förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Som riktlinjer för samverkan gäller från och med 1998 att gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör upprättas på central myndighets- och regionsnivå liksom program för gemensam utbildning.
Lokalt i Göteborg har de samverkande myndigheterna upprättat ett gemensamt måldokument som beskriver ambitionerna i rehabiliteringsarbetet. Myndigheterna har också beslutat tillsätta tre så kallade resurspersoner vars uppgift är att fungera som ”katalysatorer” och ”startmotorer” i de lokala processerna som förutsätts ske utifrån de etablerade lokala samverkansgrupperna.
Utifrån DELTA´s synpunkt är det lokala arbetet i enlighet med proposition 63 (”FRISAM”) välkommet. Det ger förutsättningar för erfarenhetsutbyte och dialog kring målgrupper, flöden, arbetssätt mm. En annan aspekt som bör tas tillvara är jämförelser av resultat i samband med utvärdering av de båda försöksmodellerna, där de olika förutsättningarnas inverkan på resultaten bör kunna värderas. Göteborgs västra stadsdelar är i detta sammanhang utpekade som ett av sju jämförelseområden och skall i utvärderingen vara det FRISAM-område som skall svara mot SOCSAM-området Hisingen
5. BUDGET 2000
Verksamhetsplanen är Beställarförbundets normala instrument för finansiering av verksamheten. I en situation med brist på medel måste Beställarförbundet gå till sina huvudmän och begära ny tilldelning, ett både långdraget och byråkratiskt merarbete. Det är därmed av största vikt att den bedömning som görs vad gäller åtgång av medel under budgetåret inte är för begränsad.
Budgetförslaget bör medge ”att Beställarförbundet har utrymme att ta initiativ i den anda som propositionen föreskriver, nämligen nyskapande. En mycket preciserad budget skulle inte svara mot detta ansvar visavi SOCSAM-lagen. Ett rimligt förhållningssätt såväl i år som kommande år är att se budgeten som ett verktyg för utveckling, med utrymme för nya initiativ både från Beställarförbundets sida och från verksamhetens sida” (citat ur tidigare års verksamhetsplaner).
Som framgått har beskrivningarna och förslagen under Kunskaps- respektive Åtgärds-DELTA inte klätts med beräkningar av vilket ekonomiskt engagemang som kan komma att falla på Beställarförbundet. Orsaken till detta är att planen i denna del får betraktas som ett inriktningsdokument. De enskilda projekten kommer att föreläggas Beställarförbundet för beslut i samband med Beställarförbundets sammanträde i december 1999. I samband därmed kommer budgetunderlag att presenteras för varje projekt.
Beställarförbundets ekonomiska utrymme för innevarande år uppgår till 53 Mkr, fördelat på 30 Mkr i ägartillskott under året samt 23 Mkr i saldo från tidigare år.
Årets kostnader kan uppskattas till ca 45 Mkr fördelade på aktiviteter (43 Mkr) och sekretariat (2 Mkr). Det ekonomiska saldot för årets verksamhet kan därmed uppskattas till 8 Mkr.
I samband med en uppföljning av beslutade aktiviteter per halvårsskiftet 1999 gjordes en preliminär förfrågan om medelsbehov för år 2000. En summering av dessa slutar på ca 53 Mkr. Detta belopp har tagits som utgångspunkt i förslaget till budget för år 2000. Till detta belopp skall den beräknade kostnaden för Beställarförbundet och dess sekretariat läggas. Denna kostnad uppskattas, liksom tidigare år, till 2 Mkr. Det sammantagna medelsbehovet skulle därmed uppgå till 55 Mkr för att finansiera beslutade (t o m halvårsskiftet 1999) aktiviteter under år 2000.
I planen poängteras vikten av att Beställarförbundet disponerar medel för nya initiativ under 2000. Samtidigt torde, i förhållande till 1998 och 1999, en uppbromsning behöva ske bland annat orsakad av det faktum att igångssättning, drift och utvärdering bör ske i sådan tid att erfarenheter och resultat föreligger i samband med försöksperiodens slut. I 1999 års plan avsattes 25 Mkr till nya aktiviteter. Förslaget inför år 2000 är att 13 Mkr avsätts till detta ändamål.
Informations- och utbildningsinsatser är strategiska för utfallet av försöksverk-samheten. Vidare har Beställarförbundets ägare i sitt avtal beträffande DELTA slagit fast att ”betydande resurser skall avsättas till utvärdering av försöksverksamheten”. I denna anda har DELTA engagerat medarbetare i samverkansorganisationerna i såväl lokala som nationella utvärderingsinsatser. Budgetförslaget ger utrymme för insatser med dessa inriktningar. |  |